Birgitta Öberg, professor i fysioterapi vid Institutionen för medicin och hälsa, var med i arrangörsgruppen, tillsammans med professorerna Margreth Grotle (Høgskolen i Oslo og Akershus) och Jan Hartvigsen (SDU).
Huvudsyftet med konferensen var att ha ett utbyte avseende den senaste forskningen inom ryggområdet och att följa upp den serie av artiklar som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet under våren – där fysioterapiforskningen vid LiU varit en bidragande del.
– Vi vill stimulera till fortsatt forskning och då gärna i samverkan med andra länder, särskilt de nordiska länderna. Bakgrunden till det är att vi tror att det är en fördel att länderna har en liknande befolkning och kultur samt att hälso- och sjukvårdsystemen är likartade. Vi behöver större studier för att kunna svar på de mest väsentliga forskningsfrågorna inom ryggproblematikområdet, berättar Birgitta Öberg.
Digital mötesteknik
Bakom konferensen låg professorna Margreth Grotle, Høgskolen i Oslo og Akershus, Jan Hartvigsen, SDU, och Birgitta Öberg, LiU Foto Emma Busk WinquistKonferensen utmärkte sig på området kring hur den var arrangerad. LiU satsar på använda IKT-lösningar och digital mötesteknik för att bland annat kunna hålla föreläsningar på distans – något som är väldigt aktuellt vid Medicinska fakulteten med tanke på läkarprogrammets decentralisering.
Vid Nordic Back Pain-konferensen användes samma teknik som kommer att användas för studenternas distansföreläsningar vid läkarprogrammet. Detta möjliggjorde att konferensen kunde bjuda på en onlinepanel med forskare från Danmark , Finland och Nederländerna samt att över 300 personer anmälde sig och kunde delta i ett webinarium och ställa frågor till paneldeltagarna. Allt detta samtidigt som 70 personer befann sig på plats på Campus US i salen Belladonna själva kunde delta, lyssna och ställa frågor.
– Utmaningen inom forskning är inte enbart att ta fram evidens för olika behandlingsmetoder utan att också stimulera till att denna kunskap sprids och omsätts i hälso- och sjukvården. Det medförde att vi ville få en större interaktion – inte enbart mellan forskare utan även kliniker, säger Birgitta Öberg och fortsätter:
– Där av motivet till att kombinera ett seminarium med en publik på plats som i huvudsak var aktiva forskare från de nordiska länder med ett webinarium som tillät ett mera fritt deltagande.
Zoom-verktyget
Verktyget som används för att distribuera ljud och bild vid konferensen heter Zoom och går bra att använda lika gärna för möten som undervisning. Redan i dag kan LiU-anställda själva använda det webbaserade verktyget och flera av LiU:s lärosalar har utrustats för att kunna använda systemet. Martin Eneling är systemägare för Zoom vid LiU och tycker att konferensen visade på verktygets styrka.
– Vi har valt Zoom, som är en Sunet-lösning, efter bland annat de behov som har uttryckts av Medicinska fakulteten för distansundervisning. Från vår sida vid IKT-studion och Didacticum tyckte vi att konferensen fungerade väldigt bra och att en paneldebatt också lämpade sig. Detvi lärde oss är dock att slutresultatet inte blir bättre än sämsta komponenten. Har någon exempelvis en lite sämre webbkamera hos sig blir det så klart lite suddigt. Men för den framtida undervisningen kommer inte det vara något problem då utrustningen kommer att vara likvärdig i så väl Kalmar, Jönköping, Norrköping som Linköping.
Birgitta Öberg tror på tekniken för framtiden och att det kan främja deras arbete.
– Jag tror absolut att vi kan utveckla de digitala formerna för att ha ett utbyte mellan forskargrupper och undvika resor mellan våra universitet och länder. Vi fick medel från Vetenskapsrådet för att genomföra konferens. Vi är mycket nöjda med hur det blev och hoppas på att kunna fortsätta med att utveckla nätverket och ha fortsatt utbyte i denna form.
Så här användes tekniken vid konferensen
