14 maj 2019

Hur gick det sen? Ingenjörsstudenterna som läste medicinsk teknik 1976 samlades till återträff på Campus Valla. Men det var rena detektivarbetet att leta upp alla trettio som läste tillsammans då.

Foto Ingemar Söderlind– Vi blev en organisationsgrupp om åtta gamla studenter som ägnade hösten att leta upp våra klasskamrater från Y-linjen och som valde en inriktning på medicinsk teknik, säger Anders Norr i arrangörsgruppen.

På ett klassfoto som studenterna tagit fanns namn att utgå från.
– Linkedin visade sig vara en bra källa, universitetets långtidsarkiv en annan, säger Anders Norr.

Minsann om de inte fick tag i alla! Av dem anmälde sig 28 för att delta i en återträff på Campus Valla.

Den 10 maj blev återträffen av, avsiktligt lagd på samma dag som SOF drog igång.
Det var ett gediget program som arrangörerna hade satt ihop, med besök på nuvarande Institutionen för medicinsk teknik. En återblick på utvecklingen av utbildningen de senaste 25-30 åren hanns också med, liksom lunch på Kårallen med studentlivet och orkesterfestivalen utanför dörren.

Med på träffen var även lärare och professorer som var aktiva i utbildningen 1976. Bland andra Svante Gunnarsson, som fortfarande är aktiv som professor på Institutionen för systemteknik, Åke Öberg och Per Ask, bägge professorer emeritus på Institutionen för medicinsk teknik.

Vy över universitetet, 70-tal.1976 såg förstås Campus Valla annorlunda ut. A- B- och C-huset, det var allt. För de deltagare som inte besökt universitetet sedan examen blev promenaden över längs Corson en upplevelse, inte minst det nya studenthuset som väntar på att invigas.

– Som studentsångare i LiHkören minns invigningen av Kårallen, det var stort då, säger Anders Norr och berättar att han var en av sångarna som parkerat sig i bastun som en överraskning när kungaparet tittade in. Lite hembränt bjöd bastubadarna också på …

Det måste ha blivit många samtal er emellan om vad som hände under studieåren – och har hänt sedan dess?
– Vi hade i förväg bett alla att skriva ett A4 om sina minnen och om arbetslivet. De hade vi satt ihop till en klassbok och skickat ut några dagar innan träffen. Så vi visste en del om varandra redan när vi sågs, säger Anders Norr.

– Vi gick alla på Y-linjen och det var en väldigt tuff början. Många hade studiemedelskniven på strupen. Ett av de stora ämnena var algebran – första tentan var det bara fem procent som klarade sig, minns Anders Norr.
Bättre gick det på analysen, den klarade i alla fall en femtedel på första försöket.
– Vi pluggade hårt några år innan det hela släppte och vi fick tid att engagera oss i studentlivet och kårsektionerna. Men det var först på tredje året, när vi valt inriktning på medicinsk teknik, som vi fick den riktiga klasskänslan.

Och efter examen? Hur gick det?
– Medicinsk teknik var nytt och vi hade stora förhoppningar på framtiden. Till en början var det var faktiskt svårt att hitta jobb. En del av oss bet sig fast i området medicinsk teknik, andra började arbeta inom andra fack. Men sett i backspegeln har det gått bra för oss alla, säger Anders Norr.

Vad blir fortsättningen nu? Fler klassträffar?
– Det diskuterade vi förstås. Vi får se. Vi har i alla fall startat en egen fb-grupp så vi kan hålla kontakten, säger Anders Norr.


Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.