24 april 2019

Övergången från att sälja produkter till att leverera funktion innebär en grundläggande förändring för många industriföretag. Rätt utnyttjad kan den både skapa stora värden och vara mer långsiktigt hållbar.

Efter disputationen hoppas Johannes Matschewsky arbeta kvar på LiU som forskare och lärare. Foto: Mikael Sönne

Enkel teori, svår praktik

Så kallad funktionsförsäljning (PSS, Product-Service System) innebär att företag istället för att sälja en fysisk produkt, till exempel en lampa, istället levererar en bestämd funktion, till exempel belysning. Det betyder att företaget levererar både en vara och en tjänst, och samtidigt behåller ägandet och kontrollen av produkten som leasas eller hyrs av kunden.

Funktionsförsäljning innebär en stor förändring i hela processen från design och konstruktion över försäljning till återanvändning och återtillverkning. Det betyder också en ny syn på hållbarhet, resurseffektivitet och energisnålhet.

- Tidigare var det nästan bra om varan gick sönder efter några år så att företaget kunde sälja reservdelar. Det vill man knappast om man själv är ägare. Då är det viktiga inte bara kostnaden under hela livscykeln, inte bara produktionskostnaden, säger Johannes Matschewsky, forskare i miljö vid Avdelningen för industriell miljöteknik.

- Det här kan låta enkelt, men är samtidigt svårt att införa i praktiken. Många företag förstår inte riktigt vad PSS innebär och lever kvar med produktfokuserade processer.

Information till vad

I sin doktorsavhandling Effective and Efficient Design and Provision of Product-Service Systems — Challenges, Opportunities, and Solutions granskar Johannes Matschewsky hur två stora industriföretag arbetar med PSS i dag och hur de kan utveckla arbetet i framtiden. Studien bygger främst på intervjuer och workshops och mynnar ut i två konkreta metodförslag för att dels ta reda på vilka värden som PSS kan skapa, dels hur det värdet kan ökas.

Det stora mervärdet när leverantören fortsätter att äga produkterna är att möjligheten att samla data om användarna. Den informationen kan i sin tur användas för att utveckla nya, och bättre, produkter i framtiden.

- I dag är det många som kastar på sensorer, som dessutom är relativt billiga, på produkterna, vilka samlar in massor av information. Det svåra är att välja ut den information som är viktig och se till att den når rätt personer i företaget, till exempel de som jobbar med produktutveckling.

Johannes Matschewsky

- Det finns företag som har jättestora Excelark med massor av information, till ingen nytta.

Kan användas praktiskt

De metoder som Johannes Matschewsky tagit fram har diskuterats och anses som intressanta och värdefulla av företagen i studien. Tillsammans med en kollega arbetar han också vidare med ett av företagen för att praktiskt tillämpa delar av forskningsresultaten. På samma gång är modellen allmängiltig och ska kunna användas av flera företag i olika branscher.

- Jag vill att metoden ska få så stor effekt som möjligt. Samtidigt måste den anpassas efter de specifika förutsättningarna, det är inte plug-and-play. Det finns också ett stort värde i att börja tänka på ett nytt sätt, det kan vara väl så viktigt som det konkreta resultatet i sig.

I avhandlingen föreslår Johannes Matschewsky vidare ett strukturerat arbetssätt för att ta fram nya PSS-metoder och undersöker vilken betydelse PSS kan ha för en cirkulär ekonomi. Avhandlingen läggs fram den 8 maj i ACAS, A-huset, Campus Valla. Huvudhandledare har varit Mattias Lindahl, professor i industriell miljöteknik.

Kontakt

Läs avhandlingen här

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.