24 april 2019

Övergången från att sälja produkter till att leverera funktion innebär en grundläggande förändring för många industriföretag. Rätt utnyttjad kan den både skapa stora värden och vara mer långsiktigt hållbar.

Efter disputationen hoppas Johannes Matschewsky arbeta kvar på LiU som forskare och lärare. Foto: Mikael Sönne

Enkel teori, svår praktik

Så kallad funktionsförsäljning (PSS, Product-Service System) innebär att företag istället för att sälja en fysisk produkt, till exempel en lampa, istället levererar en bestämd funktion, till exempel belysning. Det betyder att företaget levererar både en vara och en tjänst, och samtidigt behåller ägandet och kontrollen av produkten som leasas eller hyrs av kunden.

Funktionsförsäljning innebär en stor förändring i hela processen från design och konstruktion över försäljning till återanvändning och återtillverkning. Det betyder också en ny syn på hållbarhet, resurseffektivitet och energisnålhet.

- Tidigare var det nästan bra om varan gick sönder efter några år så att företaget kunde sälja reservdelar. Det vill man knappast om man själv är ägare. Då är det viktiga inte bara kostnaden under hela livscykeln, inte bara produktionskostnaden, säger Johannes Matschewsky, forskare i miljö vid Avdelningen för industriell miljöteknik.

- Det här kan låta enkelt, men är samtidigt svårt att införa i praktiken. Många företag förstår inte riktigt vad PSS innebär och lever kvar med produktfokuserade processer.

Information till vad

I sin doktorsavhandling Effective and Efficient Design and Provision of Product-Service Systems — Challenges, Opportunities, and Solutions granskar Johannes Matschewsky hur två stora industriföretag arbetar med PSS i dag och hur de kan utveckla arbetet i framtiden. Studien bygger främst på intervjuer och workshops och mynnar ut i två konkreta metodförslag för att dels ta reda på vilka värden som PSS kan skapa, dels hur det värdet kan ökas.

Det stora mervärdet när leverantören fortsätter att äga produkterna är att möjligheten att samla data om användarna. Den informationen kan i sin tur användas för att utveckla nya, och bättre, produkter i framtiden.

- I dag är det många som kastar på sensorer, som dessutom är relativt billiga, på produkterna, vilka samlar in massor av information. Det svåra är att välja ut den information som är viktig och se till att den når rätt personer i företaget, till exempel de som jobbar med produktutveckling.

Johannes Matschewsky

- Det finns företag som har jättestora Excelark med massor av information, till ingen nytta.

Kan användas praktiskt

De metoder som Johannes Matschewsky tagit fram har diskuterats och anses som intressanta och värdefulla av företagen i studien. Tillsammans med en kollega arbetar han också vidare med ett av företagen för att praktiskt tillämpa delar av forskningsresultaten. På samma gång är modellen allmängiltig och ska kunna användas av flera företag i olika branscher.

- Jag vill att metoden ska få så stor effekt som möjligt. Samtidigt måste den anpassas efter de specifika förutsättningarna, det är inte plug-and-play. Det finns också ett stort värde i att börja tänka på ett nytt sätt, det kan vara väl så viktigt som det konkreta resultatet i sig.

I avhandlingen föreslår Johannes Matschewsky vidare ett strukturerat arbetssätt för att ta fram nya PSS-metoder och undersöker vilken betydelse PSS kan ha för en cirkulär ekonomi. Avhandlingen läggs fram den 8 maj i ACAS, A-huset, Campus Valla. Huvudhandledare har varit Mattias Lindahl, professor i industriell miljöteknik.

Kontakt

Läs avhandlingen här

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.