I Linköping startade allt 1997 med för mycket organiskt material i avloppsvattnet, en komplicerad hantering av restprodukter från slakteriet i Linköping samt bussar som spred partiklar i luften och orsakade dieseldimma i centrala staden.
Sedan 2012 har kommunala Tekniska verken samlat in matavfall i gröna plastpåsar som hanteras tillsammans med vanligt hushållsavfall. De sorteras ut automatiskt på Gärstadsområdet och transporteras sedan till biogasanläggningen.
Återföring av näringsämnen
– Vi tar emot knappt 100 000 ton organiskt avfall från livsmedelsindustri och hushåll årligen. Det omvandlas till biogas och biogödsel som återför viktiga näringsämnen som fosfor och kväve till närliggande åkermark, säger Sören Nilsson Påledal, processingenjör vid Tekniska verken.
I rötkamrarna hos Tekniska verken bryts det organiska materialet ner i en syrefri miljö vid cirka 42 °C. Materialet stannar i rötkammaren i genomsnitt mellan 50 och 60 dygn. Gasen som består av 65 procent metan och 35 procent koldioxid går till en uppgraderingsanläggning där koldioxiden tas bort så att gasen får en metanhalt på 97 procent.
Gasen distribueras sedan och säljs av Svensk Biogas, som är ett dotterbolag till Tekniska verken. Svensk Biogas har idag 12 egna tankställen i regionen, de finns i Mjölby, Motala, Västervik, Norrköping och Linköping.
Flytande gas
Nyligen beslöt också Tekniska verkens styrelse att bygga en anläggning för flytande biogas, ett bränsle extra lämpat för tunga transporter till lands och till sjöss och som kan transporteras och lagras mera effektivt. Det är en investering på 68 miljoner kronor där cirka 30 miljoner kronor är ett bidrag från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet.
Satsningen på biogas har heller aldrig varit politiskt ifrågasatt i Linköping och underlättades vid starten av att hela kedjan avfall, vatten, värme och kollektivtrafik var en kommunal angelägenhet.