– Utvecklingen i huvudstaden är intressant eftersom den påverkar bilden av biogasutvecklingen i hela Sverige. Uppsala och Västerås är, tillsammans med Linköping, något av pionjärer och vi ville få en inblick i det aktuella läget, säger Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för BRC.
Olika förutsättningar
Linköping, Uppsala och Västerås är jämnstora städer, runt 130 000 - 160 000 invånare, alla har de varit tidigt ute med biogassatsningar, men förutsättningarna och lösningarna skiljer sig åt.– Det finns inte en lösning för allt, det som passar bäst på ett ställe passar ofta inte alls på ett annat, konstaterar Johan Laurell, avfallschef på Uppsala Vatten.
Vilka substrat som är tillgängliga för biogasproduktion skiljer sig åt liksom möjligheterna att sälja och distribuera gas och biogödsel. Städerna och regionerna har dessutom organiserat sina system för avfallshantering, vattenrening, energiförsörjning och kollektivtrafik på olika sätt.
Utmaningar
Maria Gardfjäll, ordförande för Uppsala Vatten och nu i höst invald i miljöpartiets riksdagsgrupp, ser fortfarande utmaningar i satsningarna på biogas:– Största problemet är att bilhandeln inte säljer biogasbilar, vi har inte talat tillräckligt om det. Det är viktig att utveckla personbilsmarknaden. Vi talar också för lite om att biogasen avgiftar kretsloppet och återför viktiga näringsämnen. Biogasen får inte på långa vägar betalt för samhällsnyttan, säger hon.
Mats Eklund fyller på:
– Det har tagit tid och ofta varit krångligt, men de städer, regioner och kommuner som varit uthålliga och gör investeringar är en viktig tillgång i samhället idag. Nästa stora kliv för biogasen kommer sannolikt när nu flera privata aktörer med stora resurser kliver in och stärker sitt engagemang.
