Uppsala korades nyligen till världens bästa klimatstad, nominerad till Världsnaturfondens tävling bland 132 andra städer runt om i världen.
– Juryn uppskattade speciellt att vi har ambitiösa och tydliga klimatmål som är vetenskapligt satta tillsammans med universiteten. Det framhölls också att vi har en av världens främsta biogasanläggningar och just biogasen väckte stort intresse bland de övriga deltagarna vid prisutdelningen, berättar Maria Gardfjäll, tidigare miljöpartistiskt kommunalråd i Uppsala och numera riksdagsledamot.
Uppsala Vatten satsar över 100 miljoner kronor de närmaste åren på att utveckla biogasanläggningen och bygga fler gasledningar. En anläggning där gasen flakas, det vill säga förs över till trycksatta tuber för att kunna transporteras till andra delar av kommunen, ska stå klar 2019.
– Idag går regionbussarna på naturgas, men med nya gasledningar från Uppsala Vatten kommer de snart att gå på biogas, säger Jenny Lundström, regionråd i Uppsala.
– Det är ingen optimal lösning, det skulle behövas i de norra delarna och även i Norduppland, säger hon.
Biogasen har varit politiskt ifrågasatt i Uppsala, men idag råder det politisk enighet kring satsningarna, även om biogasen inte är det enda alternativet för fossilfria transporter i kommunen.
– Vi behöver en hel palett av fossilfria drivmedelsalternativ för att kunna nå målet om fossilfrihet, konstaterar Johan Laurell, avfallschef vid Uppsala vatten.
Han ser gärna en ökning även av den småskaliga biogasproduktionen i länet.
– En småskalig biogasproduktion, till exempel gödselbaserad vid större jordbruk, skulle bidra ytterligare att bygga infrastruktur och öka tillgängligheten för fossilfria drivmedel.
Uppsala hade till en början problem att få ekonomi i satsningen på biogas.
– Vi klarade inte av att ta emot slaktavfall till en början, så det gick till Linköping. Vi började använda matavfall 2003 och byggde om anläggningen 2007. Fram till 2011 var biogasanläggningen en katastrofaffär, berättar Lennart Nordin, sektionschef för biogasanläggningen.
Lennart Nordin Foto Monica Westmannya gasledningar. En utbyggnad som ska vara klar nu under hösten 2018.
Sedan 2011 har två rötkammare varit i drift som försörjer 70 bussar med biogas, plus de 40 regionbussar som står på tur.
– Målet är att vi ska kunna ta emot 40 000 ton organiskt avfall som tippas inomhus, det får inte spridas någon lukt från anläggningen eftersom vi ligger så nära centrum och Uppsala domkyrka, säger Lennart Nordin och pekar mot kyrktornen som sticker upp vid horisonten.
85 procent är matavfall och resten kommer från livsmedelsindustrin och några mindre slakterier i kommunen. Till en början användes vanliga plastpåsar för matavfallet men beslut har fattats att gå över till papperspåsar.
¬– En soppåse ger bränsle för 2,5 km körning och 10 kg matavfall ger motsvarande en liter bensin, säger Lennart Nordin.
I Uppsala hygieniseras materialet i 70°C i en timme och rötas sedan i 52°C värme. Plasten sorteras bort i flera steg.
– Vi vill inte ha ut plast på åkrarna och här är det viktigt med förtroendet. Om fem år har vi nog driftat en rötkammare till, målet är att leverera gas till stads- och regiontrafiken.
Gasen har vi aldrig haft några problem att sälja, säger Lennart Nordin.
– Juryn uppskattade speciellt att vi har ambitiösa och tydliga klimatmål som är vetenskapligt satta tillsammans med universiteten. Det framhölls också att vi har en av världens främsta biogasanläggningar och just biogasen väckte stort intresse bland de övriga deltagarna vid prisutdelningen, berättar Maria Gardfjäll, tidigare miljöpartistiskt kommunalråd i Uppsala och numera riksdagsledamot.
Uppsala Vatten satsar över 100 miljoner kronor de närmaste åren på att utveckla biogasanläggningen och bygga fler gasledningar. En anläggning där gasen flakas, det vill säga förs över till trycksatta tuber för att kunna transporteras till andra delar av kommunen, ska stå klar 2019.
– Idag går regionbussarna på naturgas, men med nya gasledningar från Uppsala Vatten kommer de snart att gå på biogas, säger Jenny Lundström, regionråd i Uppsala.
Fler mackar behövs
I hela Uppsala finns endast tre publika gasmackar, med olika ägare, alla i de södra delarna.– Det är ingen optimal lösning, det skulle behövas i de norra delarna och även i Norduppland, säger hon.
Biogasen har varit politiskt ifrågasatt i Uppsala, men idag råder det politisk enighet kring satsningarna, även om biogasen inte är det enda alternativet för fossilfria transporter i kommunen.
– Vi behöver en hel palett av fossilfria drivmedelsalternativ för att kunna nå målet om fossilfrihet, konstaterar Johan Laurell, avfallschef vid Uppsala vatten.
Han ser gärna en ökning även av den småskaliga biogasproduktionen i länet.
– En småskalig biogasproduktion, till exempel gödselbaserad vid större jordbruk, skulle bidra ytterligare att bygga infrastruktur och öka tillgängligheten för fossilfria drivmedel.
Uppsala hade till en början problem att få ekonomi i satsningen på biogas.
– Vi klarade inte av att ta emot slaktavfall till en början, så det gick till Linköping. Vi började använda matavfall 2003 och byggde om anläggningen 2007. Fram till 2011 var biogasanläggningen en katastrofaffär, berättar Lennart Nordin, sektionschef för biogasanläggningen.
Finansiering från Klimatklivet
Men sedan dess har anläggningen gått med plus och 2016 fick Uppsala Vatten även medfinansiering från Klimatklivet för en utbyggnad av ny förbehandling, ny rötkammare ochSedan 2011 har två rötkammare varit i drift som försörjer 70 bussar med biogas, plus de 40 regionbussar som står på tur.
– Målet är att vi ska kunna ta emot 40 000 ton organiskt avfall som tippas inomhus, det får inte spridas någon lukt från anläggningen eftersom vi ligger så nära centrum och Uppsala domkyrka, säger Lennart Nordin och pekar mot kyrktornen som sticker upp vid horisonten.
85 procent är matavfall och resten kommer från livsmedelsindustrin och några mindre slakterier i kommunen. Till en början användes vanliga plastpåsar för matavfallet men beslut har fattats att gå över till papperspåsar.
¬– En soppåse ger bränsle för 2,5 km körning och 10 kg matavfall ger motsvarande en liter bensin, säger Lennart Nordin.
I Uppsala hygieniseras materialet i 70°C i en timme och rötas sedan i 52°C värme. Plasten sorteras bort i flera steg.
– Vi vill inte ha ut plast på åkrarna och här är det viktigt med förtroendet. Om fem år har vi nog driftat en rötkammare till, målet är att leverera gas till stads- och regiontrafiken.
Gasen har vi aldrig haft några problem att sälja, säger Lennart Nordin.
