Lantbrukarna ville ha en mekanisk ko

I Västerås ansvarar Vafab Miljö för avfallshanteringen i 12 kommuner - i Västmanland samt Enköping och Heby kommuner. Här finns en biogashistoria att berätta som började med ensidig spannmålsodling och önskan om en mekanisk ko.

Biogasbuss i Västerås Biogas bus Monica Westman

Matavfall har samlats in i regionen sedan 1994, till en början för kompostering. Matavfallet samlades in i papperspåsar och komposterades i Sala, Fagersta och Västerås. Men på Vafab Miljö började man så småningom intressera sig för rötning och jämförde med Linköping och Uppsala.

– Vi började undersöka möjligheterna för biogasproduktion, lantbrukarna ville ha en rötningsanläggning för vallgrödor och vi ville ha med alla aktörer från början. Vi bjöd i länstrafiken, Lantbrukarnas riksförbund, lokala lantbrukare, Mälarenergi med flera, berättar Per-Erik Persson, tidigare ansvarig för biogasverksamheten i regionen.

Ensidig spannmålsodling

Lantbrukarna var bekymrade; åkermarken hade hög lerhalt, det fanns hästar men få nötkreatur. Ensidig spannmålsodling med uteslutande handelsgödsel håller inte i längden. Vallgrödor behövde in i växtföljden och de önskade även återföring av näringsämnen i rötresterna.

 Unga kossor på bete Foto Monica Westman– De önskade sig en mekanisk ko, säger Per-Erik Persson.

I början av 2000 fick Vafab lokalt investeringsstöd för bygget: 17 vallodlande och gödselmottagade lantbrukare gick med och efter många turer godkändes gödslet för KRAV-odling. Västerås fick också turligt överta 25 miljoner i EU-pengar avsedda för biogas i Växjö, men där Växjö tvingats backa.

2005 drogs anläggningen igång i Västerås, 2008 behövds nya investeringar och sedan 2017 byggs nu anläggningen om och moderniseras.

– Vi hade röda siffror under de två första åren, men sedan 2007 går den med plus och den har rullat på i alla år, säger Per-Erik Persson.

Ombyggnad pågår

Gasen har hittills kommit från insamlat och sorterat matavfall och från vallgrödor lagrade i plastkorvar, från Mälarenergis avloppsreningsverk och från Gasums anläggning i närheten.

Materialet delas ner i mindre bitar, hygieniseras i 70°C och rötas i cirka 40°C med gasomrörning. Gasen uppgraderas sedan till fordonsgas och rötresten avvattnas och ger fosforrik fast gödsel på hösten och flytande gödselmedel, rikt på kväve och kalium, på våren.

Per-Erik Persson, biogas VästeråsPer-Erik Persson Foto Monica Westman– Anläggningen är sliten, men den tuffar och går. Vi har mycket grus i rötkammaren nu, kanske så mycket som 20 procent av volymen. Genom ombyggnaden får vi en ny rötkammare även om vi behåller den gamla, och vi fokuserar på förbehandling och på uppgradering, säger han.

Anläggningen producerar 30 GWh gas, 23 300 ton flytande gödsel och 2 500 ton fast biogödsel per år. Tankstationer för såväl tung trafik, bussar och renhållningsfordon med mera, som personbilar finns i Västerås, Fagersta, Sala och Köping och lantbrukarna är nöjda. Vafab Miljö har ägt produktion, distribution och leverans till slutkund och det har varit politisk enighet i regionen.

Biogas till 2025

Svealandstrafiken, ägd av Örebro, Södermanlands och Västmanlands kommuner, kör idag 180 bussar, varav 98 procent är gas, några HVO och några elbussar. Men fler elbussar är på gång.

– En linje i Västerås stadstrafik, linje 5, ska elektrifieras 2021, sju bussar ska köpas in. Bussarna ska gå i tätorten och ger lägre energianvändning och lägre buller men kostar också mer, säger Mattias Ceder på Svealandstrafiken.

– Biogasdrift är aktuell för all regional- och förortstrafik, men nästa upphandling ska vi göra 2025 och då får vi se vad som händer. Till dess ser vi en svagt ökad gasförsäljning. Vi ska inte glömma att biogasen är en bra affär för det offentliga. Den är ett samhällsprojekt där näringsämnen återförs från stad till land, säger han.

– Biogas är cirkulär ekonomi på riktigt, konstaterar också Anders Porswald, miljöpartistiskt regionråd i Västmanland.

Linköping, Uppsala och Västerås
Visa/dölj innehåll

BRC
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll