17 december 2019

Vetenskapsrådet bidrar med 1,4 miljoner till det europeiska samarbetsprojektet SECRET som ska öka säkerheten inom kvantkommunikation. Projektet som har en total budget på 340 000 euro koordineras av LiU-forskaren Guilherme Xavier.

Experimenten utförs i labbet vid avdelningen Informationskodning. Fotograf: Thor Balkhed

Guilherme Xavier, universitetslektor och forskare vid avdelningen Informationskodning, får 1,4 miljoner från Vetenskapsrådet inom utlysningen Projektbidrag för internationella samarbeten inom kvantteknolog.
Projektets mål är att få fram ett teoretiskt och experimentellt ramverk för ett framtidens kvant-internet som baseras på det optiska fibernät som nu byggs för dagens telekommunikation.

Kvantkryptering och kvantkommunikation bygger på det faktum att snärjda, eller sammanflätade, fotoner kan påverka varandra även på långa avstånd. Ett fenomen som bevisats vid ett antal experiment och nu senast vid det som kallas Det stora Bell-testet. Sammanflätningen är centralt för att säkerheten i näten ska kunna ökas ytterligare.
Det forskarna nu ska göra är att ta fram ett standardiserat och certifierat experiment för sammanflätningen som ska kunna användas i praktiska applikationer inom kvantkommunikation och kvantkryptering.

Del av ett större EU-samarbete

Forskningsprojektet har namnet SECRET, SECuRe quantum communication based on Energy-Time/time-bin entanglement eller på svenska: säker kvantkommunikation baserad på energi-tid/tid-fack-sammanflätning och drivs inom ett större EU-samarbete mellan 26 länder inom kvantteknik: QuantERA.

SECRET koordineras av Guilherme B. Xavier och innefattar, förutom LiU-professor Jan-Åke Larsson, även forskare vid universiteten i Padova, Italien, och Sevilla i Spanien. Totalt har projektet en budget på 340 000 euro på tre år.

Läs mer om QuantERA (extern länk)

Kontakt

Nyheter kvantkommunikation

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.