VR bidrar till säkrare kvantkommunikation

17 december 2019

Monica Westman Svenselius

Vetenskapsrådet bidrar med 1,4 miljoner till det europeiska samarbetsprojektet SECRET som ska öka säkerheten inom kvantkommunikation. Projektet som har en total budget på 340 000 euro koordineras av LiU-forskaren Guilherme Xavier.

Experimenten utförs i labbet vid avdelningen Informationskodning. Fotograf: Thor Balkhed

Guilherme Xavier, universitetslektor och forskare vid avdelningen Informationskodning, får 1,4 miljoner från Vetenskapsrådet inom utlysningen Projektbidrag för internationella samarbeten inom kvantteknolog.
Projektets mål är att få fram ett teoretiskt och experimentellt ramverk för ett framtidens kvant-internet som baseras på det optiska fibernät som nu byggs för dagens telekommunikation.

Kvantkryptering och kvantkommunikation bygger på det faktum att snärjda, eller sammanflätade, fotoner kan påverka varandra även på långa avstånd. Ett fenomen som bevisats vid ett antal experiment och nu senast vid det som kallas Det stora Bell-testet. Sammanflätningen är centralt för att säkerheten i näten ska kunna ökas ytterligare.
Det forskarna nu ska göra är att ta fram ett standardiserat och certifierat experiment för sammanflätningen som ska kunna användas i praktiska applikationer inom kvantkommunikation och kvantkryptering.

Del av ett större EU-samarbete

Forskningsprojektet har namnet SECRET, SECuRe quantum communication based on Energy-Time/time-bin entanglement eller på svenska: säker kvantkommunikation baserad på energi-tid/tid-fack-sammanflätning och drivs inom ett större EU-samarbete mellan 26 länder inom kvantteknik: QuantERA.

SECRET koordineras av Guilherme B. Xavier och innefattar, förutom LiU-professor Jan-Åke Larsson, även forskare vid universiteten i Padova, Italien, och Sevilla i Spanien. Totalt har projektet en budget på 340 000 euro på tre år.

Läs mer om QuantERA (extern länk)

Kontakt

Nyheter kvantkommunikation

Här är resultatet av det stora Bell-testet

3 283 svenskar, bland dem elever vid Katedralskolan i Linköping, deltog hösten 2016 i ett gigantiskt experiment som utmanade Einsteins tankar om hur världen fungerar i kvantskalan. Nu publiceras resultatet i Nature.

109 046 deltog i Bell-testet

Kan atomer prata med varandra? Den frågan ställer radions Vetandets värld med anledning av att det stora Bell-testet samlade inte mindre än 95 miljoner ettor och nollor från drygt 109 000 deltagare, varav flera fanns i Linköping.

Jan Åke Larsson med de kretsar som simulerar hur en kvantdator fungerar

De sprider ljus över kvantdatorn

Forskare vid LiU har kunnat visa hur en kvantdator egentligen fungerar och även lyckats simulera kvantdatorns egenskaper i en klassisk dator. ”Våra resultat borde få stor betydelse för hur man bygger kvantdatorer” säger professor Jan-Åke Larsson.

Det ultimata Bell-testet

Nu upprepas århundradets experiment, men denna gång med människor som slumptalsgeneratorer och i samma stund på en mängd platser runtom i världen. En gång för alla ska det bevisas om Albert Einstein eller Niels Bohr hade rätt. LiU-forskare deltar.

Spöklik avståndsverkan existerar

Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning, ingår i den forskargrupp som bevisat att det Albert Einstein avfärdade som spöklik avståndsverkan finns. ”Det här är århundradets experiment” säger han.

Senaste nytt från LiU

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.