17 december 2019

Vetenskapsrådet bidrar med 1,4 miljoner till det europeiska samarbetsprojektet SECRET som ska öka säkerheten inom kvantkommunikation. Projektet som har en total budget på 340 000 euro koordineras av LiU-forskaren Guilherme Xavier.

Fotograf: Thor Balkhed
Experimenten utförs i labbet vid avdelningen Informationskodning.

Guilherme Xavier, universitetslektor och forskare vid avdelningen Informationskodning, får 1,4 miljoner från Vetenskapsrådet inom utlysningen Projektbidrag för internationella samarbeten inom kvantteknolog.
Projektets mål är att få fram ett teoretiskt och experimentellt ramverk för ett framtidens kvant-internet som baseras på det optiska fibernät som nu byggs för dagens telekommunikation.

Kvantkryptering och kvantkommunikation bygger på det faktum att snärjda, eller sammanflätade, fotoner kan påverka varandra även på långa avstånd. Ett fenomen som bevisats vid ett antal experiment och nu senast vid det som kallas Det stora Bell-testet. Sammanflätningen är centralt för att säkerheten i näten ska kunna ökas ytterligare.
Det forskarna nu ska göra är att ta fram ett standardiserat och certifierat experiment för sammanflätningen som ska kunna användas i praktiska applikationer inom kvantkommunikation och kvantkryptering.

Del av ett större EU-samarbete

Forskningsprojektet har namnet SECRET, SECuRe quantum communication based on Energy-Time/time-bin entanglement eller på svenska: säker kvantkommunikation baserad på energi-tid/tid-fack-sammanflätning och drivs inom ett större EU-samarbete mellan 26 länder inom kvantteknik: QuantERA.

SECRET koordineras av Guilherme B. Xavier och innefattar, förutom LiU-professor Jan-Åke Larsson, även forskare vid universiteten i Padova, Italien, och Sevilla i Spanien. Totalt har projektet en budget på 340 000 euro på tre år.

Läs mer om QuantERA (extern länk)

Kontakt

Nyheter kvantkommunikation

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.