17 december 2019

Vetenskapsrådet bidrar med 1,4 miljoner till det europeiska samarbetsprojektet SECRET som ska öka säkerheten inom kvantkommunikation. Projektet som har en total budget på 340 000 euro koordineras av LiU-forskaren Guilherme Xavier.

Experimenten utförs i labbet vid avdelningen Informationskodning. Fotograf: Thor Balkhed

Guilherme Xavier, universitetslektor och forskare vid avdelningen Informationskodning, får 1,4 miljoner från Vetenskapsrådet inom utlysningen Projektbidrag för internationella samarbeten inom kvantteknolog.
Projektets mål är att få fram ett teoretiskt och experimentellt ramverk för ett framtidens kvant-internet som baseras på det optiska fibernät som nu byggs för dagens telekommunikation.

Kvantkryptering och kvantkommunikation bygger på det faktum att snärjda, eller sammanflätade, fotoner kan påverka varandra även på långa avstånd. Ett fenomen som bevisats vid ett antal experiment och nu senast vid det som kallas Det stora Bell-testet. Sammanflätningen är centralt för att säkerheten i näten ska kunna ökas ytterligare.
Det forskarna nu ska göra är att ta fram ett standardiserat och certifierat experiment för sammanflätningen som ska kunna användas i praktiska applikationer inom kvantkommunikation och kvantkryptering.

Del av ett större EU-samarbete

Forskningsprojektet har namnet SECRET, SECuRe quantum communication based on Energy-Time/time-bin entanglement eller på svenska: säker kvantkommunikation baserad på energi-tid/tid-fack-sammanflätning och drivs inom ett större EU-samarbete mellan 26 länder inom kvantteknik: QuantERA.

SECRET koordineras av Guilherme B. Xavier och innefattar, förutom LiU-professor Jan-Åke Larsson, även forskare vid universiteten i Padova, Italien, och Sevilla i Spanien. Totalt har projektet en budget på 340 000 euro på tre år.

Läs mer om QuantERA (extern länk)

Kontakt

Nyheter kvantkommunikation

Senaste nytt från LiU

En djungelhönstupp och en tupp av modern ras.

Forskning om höns kan hjälpa hotade arter

LiU-forskare ska testa om det är möjligt att med genteknik ”förvilda” domesticerade höns. Det skulle kunna bli ett verktyg för att bevara hotade arter – och kanske återskapa djur som dött ut.

Människor i en tunnel, flera har munskydd.

När solidaritet sätts på prov – lärdomar från COVID-19-pandemin

FuturISE är ett internationellt forskningsprojekt som undersöker solidaritet över generationsgränser vid kris. Lärdomar från COVID-19-pandemin kan ge vägledning inför framtida kriser, som klimatkrisen.

Kvinnlig läkarstudent utanför sjukhus

Maryam Ramzi leder med hjärtat

Innan Maryam Ramzi kom till Sverige som 16-åring visste hon knappt var landet låg. Idag är hon läkarstudent, forskarassistent och ungdomsledare, och har diplomerats av Kungen för sitt engagemang inom forskning, kliniskt arbete och ledarskap.