28 mars 2018

Tillgången till olika kvalitetsregister och biobanker ger goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning i Sverige. En större samordning som utgår från nationella strategier skulle kunna höja kvaliteten ytterligare. Detta är en av slutsatserna i Vetenskapsrådets utvärdering av den kliniska forskningen vid de landsting och universitet som omfattas av ALF-avtalet som idag har lämnats till regeringen.

Provrör
– Svensk klinisk forskning håller generellt en hög kvalitet och forskningsresultaten överförs på ett effektivt sätt till sjukvården. Utvärderingen ger flera goda exempel på det. Vi ser också att det finns utrymme för kvalitetshöjande åtgärder i samtliga utvärderade ALF-regioner, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen utvärderat den kliniska forskning som bedrivs vid de sju landsting och sju universitet som omfattas av det så kallade ALF-avtalet. Avtalet reglerar samarbetet mellan staten och vissa landsting när det gäller utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Tre aspekter av den kliniska forskningen har utvärderats: den vetenskapliga produktionens kvalitet, forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar.

Jämna betyg vid LiU och RÖ

För LiU, Region Östergötland och Medicinska fakultetens del visar resultaten på en jämn fördelning inom varje kategori. Betyget ”God-hög kvalitet” applicerades på vart och en av kategorierna.

– Även om utvärderarna är positiva till mycket av det som görs inom klinisk forskning i Östergötland pekar rapporten tydligt på några delar som vi behöver jobba med. Man efterfrågar en tydligare fokusering av forskningen på styrkeområden samt ett ökat internationellt perspektiv, säger Johan Söderholm, dekanus vid Medicinska fakulteten och fortsätter: 

– Utvärderarna skriver också att vi behöver tydligare organisationsstrukturer och en ökad betoning på betydelsen av forskning i hälso- och sjukvårdsuppdraget. Jag tror att utvärderingen kommer att vara till stor nytta för vårt förbättringsarbete framöver.

Utvärderingen har genomförts av 70 internationella experter. De har granskat olika underlag, till exempel bibliometriska analyser, publikationer och självvärderingar, och intervjuat representanter för de landsting och universitetet (ALF-regioner) som har utvärderas.

Expertpanelernas granskning av vetenskapliga publikationer visar att varje ALF-region har styrkor inom olika forskningsområden. Något som de också sett är att vissa forskningsområden är starka i flera ALF-regioner och att svensk klinisk forskning därför skulle gynnas av fler och större nationella samarbeten inom dessa forskningsområden. Expertpanelerna lyfter även fram att tillgången till olika kvalitetsregister och biobanker ger goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning i Sverige. En större samordning som utgår från nationella strategier skulle kunna höja kvaliteten ytterligare på den kliniska forskningen, menar de.

Ligger till grund för fördelningsmodell

Ett viktigt syfte med utvärderingarna är att identifiera och lyfta fram ALF-regioner som utmärker sig genom sitt kvalitetsarbete och därmed kan fungera som förebilder. Enligt ALF-avtalet ska resultaten av utvärderingarna ligga till grund för den fördelningsmodell för ALF-ersättningen som ska användas från och med 2019. Modellen innebär att 20 procent av ALF-ersättningen för klinisk forskning ska fördelas baserat på den kliniska forskningens kvalitet.

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.