26 september 2017

Kjell Norberg var kommunalrådet som var starkt drivande bakom Campus Norrköping. Nu hedras han med en egen plats som invigdes i veckan.

Invigning av Kjell Norbergs plats, Campus Norrköping

Ett 50-tal personer hade samlats vid det som hittills varit en ganska anonym plats, torgbildningen framför entrén till Kåkenhus vid Skvallertorget.
- Men det kommer nu att vara en stolt plats, sa kommunalrådet Reidar Svedahl (L), i sitt invigningstal. Hade det inte varit för Kjell Norberg hade dagens studenter fått studera på någon mycket tråkigare plats. Jag känner stor tacksamhet mot Kjell Norberg.
Det var utbildning som Kjell Norberg brann för. Han var matteläraren som blev kommunalråd i Norrköping 1989. Och som var övertygad om betydelsen av utbildning. Han var en förkämpe för att Linköpings universitet skulle etablera sig i Norrköping.
Och så blev det också. Campus Norrköpings slog upp portarna 1997, bara ett drygt år efter att beslutet togs.

Lång och stolt historia

Mattias Severin, campusråd, invigningstalar Foto: Thor BalkhedOch platsen, industrilandskapet, har en lång och stolt historia. Campusrådet Mattias Severin hade fått tio minuter att invigningstala om Campus Norrköpings historia. Lite för kort tid för att börja vid den senaste istidens slut, då Strömmen bildades, så han hoppade direkt till 1200-talet då de första kvarnarna anlades och sedan till Louis de Geer, den svenska industrins fader som inledde den 400 år långa process som skulle göra Sverige till ett av världens rikaste länder. Under rekordåren på 50- och 60-talen fick Sverige råd att satsa på högre utbildning åt allt fler.

Nya universitet skulle byggas. I Norrköping och Linköping gick politikerna samman för att få en högskola till Östergötland. Men var?
Under hotet om att helt förlora högskolan till Örebro eller Västerås enades man om Linköping, men att viss utbildning, speciellt den tekniska, skulle förläggas till Norrköping. Nu blev den Norrköpingsförlagda delen aldrig särskilt stor. När en ny chans kom på 90-talet, när regeringen ville satsa på små och medelstora högskolor, hade Linköping blivit för stort och etablerat.

Men i Norrköping fanns fortfarande engagemanget för högre utbildning. Och här fanns den drivande Kjell Norberg som då var kommunstyrelsens ordförande.
Tillsammans med kommunen gick universitetet samman för att få en större satsning på högre utbildning i Norrköping. I juni 1996 beslutade regeringen om 2 300 extra utbildningsplatser till LiU och främst till Norrköping. Nu hade man 14 månader på sig att ta emot 2 000 nya studenter. Var då?
I industrilandskapet hade industrierna tystnat, andra länder i världen hade genomgått samma industrialisering som Sverige och producerade samma saker fast till lägre priser. Samma sak hände på andra platser i Sverige men istället för att riva och bygga köplador och miljonprogram valde Norrköping en annan väg – utbildning.

Samverkan som en röd tråd

Minnestavla Kjell Norbergs plats Foto: Thor BalkhedEtt starkt stöd från det omgivande samhället har gått som en röd tråd genom Norrköpings utbildningshistoria. Från snusfabrikör Swarts som anlade skolor för fattiga pojkar och flickor över Christian Eberstein fram till idag. Ett stöd som inte minskat sedan Kjell Norbergs dagar. Norrköpings fond för forskning och utveckling har delat ut 40 miljoner kronor till forskning till gagn för staden. Och ett pris delas varje år ut av Akademiska föreningen till Kjell Norbergs minne.
- Nu får Kjell Norberg också ett välförtjänt minnesmärke i hjärtat av campus på det som hädanefter ska heta Kjell Norbergs plats, avslutade Mattias Severin sitt tal och lämnade över till Louise Malmström, kommunfullmäktiges ordförande som högtidligen avtäckte minnestavlan.

 

Minnestavlans text: Norrköpings kommun och Linköpings universitet har uppkallat denna plats efter Kjell Norberg för att hedra minnet av honom och den avgörande betydelsen han haft för etableringen av LiU Campus Norrköping.
Kjell Norberg var i grunden lärare, senare kommunalråd under åren 1989 – 1994 samt kommunstyrelsens ordförande 1994 – 2000.

 

Senaste nytt från LiU

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.