05 februari 2018

Vad har bakning och badbollar med digitalisering att göra? Mer än vad man kan tro. Det fick lärarstudenter uppleva under den dag som fokuserade på olika former av programmering för att ge tips och motivation inför kommande arbetsliv.

- En del studenter är skeptiska till digitalisering, och tror att man måste vara ett mattesnille för att kunna arbeta med till exempel programmering. Vi hoppas att de kommer att ha en mycket skönare inställning till området efter den här dagen, säger Fredrik Jeppsson, enhetschef för avdelningen TeKnad vid Linköpings universitet.

Under dagen fick studenter vid Linköpings universitet, som läser till grundlärare i förskoleklass och årskurs 1-3, samt årskurs 4-6, prova på programmering under lite annorlunda former med hjälp av representanter från företaget Edvira, som arbetar med programmering i skolan på kommunnivå. Gruppvis angrep man området på olika sätt, och utifrån olika erfarenheter och kunskap.  
- På min station samlar jag de studenter som känner sig lite osäkra. De får lära sig programmering genom att plocka bollar ur en pool och ge mig instruktioner om hur jag ska baka. Genom det får studenterna bland annat öva på algoritmer. Vi vill visa olika områden där man kan jobba med programmering, och lyfta det som ett roligt verktyg istället för ett jobbigt extramoment, säger Linnéa Rothin, VD på Edvira. 

En av de som valde Linnéas grupp var Malin Karlsson, och hon såg det som en mycket bra start inom digitalisering och programmering. 

- Det är bra att veta att man kan syssla med programmering utan att behöva ha en massa tekniska prylar, det vet nog inte alla. Här har vi använt kroppen som redskap och till exempel övat på att vara en robot, och därmed inte göra något annat än det som står på pappret, det vill säga det man är programmerad till, säger hon. 

Även om naturorienterande ämnen ingår i kursplanen, så är det inte alla studenter som har det som sitt favoritämne, vilken kan skapa en uppförsbacke när det kommer till att väcka intresset för digitalisering. 

- Samhället förändras snabbt, och det är viktigt för oss att vi för in digitaliseringen i lärarutbildningen så att studenterna inte lämnar utbildningen helt tomhänta. Även om vi inte har hunnit anpassa våra kursplaner helt så blir det här en ingång till att ge studenterna lust till att läsa och prova mer, säger Fredrik Jeppsson.

I ett annat rum fick studenterna prova på att via sina mobiltelefoner programmera klotformade robotar och lära sig om hur det kan användas i matematik, teknik och NO-ämnen. 

- Det känns mycket mer konkret att få lära sig på det här viset än genom till exempel en föreläsning.  Det väcker mer intresse när man får testa det under laborativa former, säger Sanna Johansson. 

Tillsammans med bland andra Maiha Vahtera försöker hon få sin robot i rullning, först på ett bord, och sedan även på golvet.

- Det är viktigt att man själv vet hur det fungerar för att kunna lära ut det till eleverna. Det här är ändå framtiden, säger Maiha Vahtera.

   

 

 

Senaste nytt från LiU

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid Linköpings universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

Några personer som står i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt på sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. Linköpings universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.