Kjersti Tunströmer har under sin forskarutbildning vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin förbättrat metoderna som forskare använder för att forska på blodplättar. Blodplättar, eller trombocyter, är en typ av celler i blodet vars viktigaste funktion är att täppa igen små skador i blodkärlen och på så sätt förhindra blödningar och syrebrist. Men de kan ibland ställa till med problem.
– Blodplättarna har en central roll i uppkomsten av blodproppar, som i sin tur är den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt och stroke. Läkemedel som hämmar blodplättars funktion är ett mycket viktigt sätt att förebygga och behandla dessa sjukdomar, säger professor Tomas Lindahl vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE.
Konstgjorda ”sår”
Forskargruppen använder smala kanaler, så kallade flödeskammare, som är gjorda för att efterlikna blodkärlen vi har i kroppen. I flödeskammaren finns ett konstgjort sår, eller rättare sagt en punkt där det sitter samma proteiner som kommer i kontakt med blodet när ett blodkärl skadas. Forskarna pumpar blod genom flödeskammaren och när blodplättarna träffar på ”skadan” klumpar de ihop sig och bildar en liten plugg som ska täppa igen hålet i blodkärlet. Genom att färga in blodplättarna kan forskarna studera händelseförloppet i mikroskop och ta en stor mängd bilder, som innehåller enormt mycket information.Bildningen av blodpropp undersöks i mikroskop i en så kallad flödeskammare. Foto Karin Söderlund Leifler
Flödeskammare är i sig inget nytt. De används av flera forskargrupper runt om i världen. Kjersti Tunströmer har i sitt avhandlingsarbete utvecklat en ny metod och ett datorprogram för att tolka mikroskopibilderna från experiment i flödeskammare. Informationen från bilderna kan användas för att skapa 3-dimensionella bilder och filmer av proppen eller bilder som motsvarar ett tvärsnitt genom proppen.
– Med vår metod kan vi följa hur tusentals olika blodplättar rör sig under processen när blodproppen bildas. Ett viktigt steg i bildningen av en blodpropp är att blodplättarna drar ihop sig och kommer närmare varandra. Med metoden kan vi studera hur olika läkemedel påverkar de här rörelserna hos blodplättarna, säger Kjersti Tunströmer, förste forskningsingenjör vid IKE.
Metoden beskrivs i en artikel som publicerats i tidskriften Thrombosis and Haemostasis, där det även finns exempel på videor som forskarna skapat.
Artikeln: "Quantification of platelet contractile movements during thrombus formation", Tunströmer K, Faxälv L, Boknäs N et al, Thromb Haemost 2018; 118(09): 1600-1611, doi: 10.1055/s-0038-1668151
Editorial om forskningsartikeln ovan: "No escape – a novel tool to quantify platelet intra-thrombus movements", Bender M, Otto O, Thromb Haemost 2018;118:1515-1516
