- Min främsta uppgift är att stimulera de omkring mig och få dem att växa och kunna göra sitt bästa. Detta gäller både i kliniken och forskningen, säger Magnus Janzon, verksamhetschef för den kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, och docent vid Institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet.
Foto: Helena JalknerPå den kardiologiska kliniken utreds alla typer av hjärtsjukdomar, där de största grupperna är kärlkramp, hjärtinfarkt, rytmrubbningar, hjärtsvikt och klaffel. Där finns omkring 300 anställda, och de olika proffessionerna arbetar gräns-överskridande, vilket också omfattar den forskning man bedriver vid kliniken.
- Det är en forskningsintensiv klinik, och idag har vi sju professorer, sju docenter och åtta doktorander som arbetar hos oss, säger Magnus Janzon.
En av de som arbetar vid kliniken är Anna Strömberg, sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Linköpings universitet. För cirka 25 år sedan tog hon sin sjuksköterskeexamen vid LiU, och hamnade sedan på den kardiologiska kliniken, där har hon har specialiserat sig på uppföljning och utbildning av hjärtsviktspatienter. Även om insjuknande i hjärtinfarkt minskat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet, är det fortfarande en av våra största folksjukdomar , och många av dessa patienter drabbas sedan av kronisk hjärtsvikt. För dem kan egenvården vara avgörande för både livskvalitet och överlevnad.
- I hjärtsviktsgruppen är de flesta äldre och också drabbade av andra sjukdomar, vilket gör dom sårbara. De har behov av extra stöd när det kommer till att sköta sin egenvård. Jag började, i min roll som sjuksköterska, intressera mig för hur man utbildar patienter till att bli bättre på egenvård, hur man motiverar patientgruppen, och hur man möter upp och sätter in stöd i processen, säger hon.
Anna Strömbergs nyfikenhet ledde henne vidare till den akademiska världen, och en forskarutbildning på fyra år, som hon kombinerade med sitt kliniska arbete på universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar om hur personer med kronisk hjärtsjukdom ska kunna leva med en så god livskvalitet som möjligt, och hur sjukvården mest optimalt kan ge stöd, uppföljning och utbildning till patienter och anhöriga.
- Det är en patientnära forskning som syftar till att optimera omhändertagande och påverka egenvård och när jag började var det ett mycket outforskat område. Vi var den första kliniken i Europa som började arbeta med den här typen av uppföljning för hjärtsviktpatienter, vilket gjorde att vi fick mycket uppmärksamhet inom verksamhetsområdet, och har tagit emot många studiebesök från hela Europa genom åren, säger hon.
Grundidén är att följa upp hjärtsviktpatienter inom ett par veckor efter att patienten skickats hem för att följa upp om tillståndet och ta ställning till om behandlingen behöver optimeras, och sedan följer upp patienten tills man hittat den optimala behandlingen och ser att egenvården fungerar.
- Ett stort antal forskningsstudier har visat att patienter lever längre, och att risken för återinläggning minskar med denna typ av uppföljning. Det är jätteroligt att se att ens arbete gör skillnad. Som forskare gör man studier och publicerar artiklar i tidskrifter, men det viktigaste resultatet är ju att forskning gör skillnad för patienterna och deras anhöriga.
Idag, med digitaliseringens snabba framfart, arbetar Anna Strömberg också bland annat med utveckling av ny teknik som kan användas inom hjärtsjukvården.
– Det är spännande och utmanade att hitta, och utveckla rätt teknik. Bland annat arbetar vi för att utveckla videoyoga i grupp för äldre, TV-spel för att öka fysisk aktivitet och utbildning för anhöriga via nätet. Digitala lösningar kan spara restid, öka tillgänglighet och effektivisera sjukvården, men tekniken måste samtidigt vara säker, användarvänlig och stabil, säger hon.
Magnus Janzon började som forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping för 25 år sedan, och har under åren sett stora förbättringar ske inom många områden.
- Behandlingen av hjärtinfarkter har förändrats avsevärt och mortaliteten har sänkts mycket under mina 25 år här. När jag började såg jag döden ofta, idag avlider omkring 55-60 patienter per år på kliniken, vilket är en stor minskning, säger han.
Klinikens motto är ”För hjärtat med hjärtat”, vilket innebär att man fokuserar mycket på att omhänderta patienterna med värme och kunskap.
– Under våren kommer vi att arbeta mer med den personcentrerade vården. Genom att göra patienterna än mer delaktiga i sin vård blir de också mer engagerade i sin sjukdom, säger han.
Foto: Helena JalknerPå den kardiologiska kliniken utreds alla typer av hjärtsjukdomar, där de största grupperna är kärlkramp, hjärtinfarkt, rytmrubbningar, hjärtsvikt och klaffel. Där finns omkring 300 anställda, och de olika proffessionerna arbetar gräns-överskridande, vilket också omfattar den forskning man bedriver vid kliniken.- Det är en forskningsintensiv klinik, och idag har vi sju professorer, sju docenter och åtta doktorander som arbetar hos oss, säger Magnus Janzon.
En av de som arbetar vid kliniken är Anna Strömberg, sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Linköpings universitet. För cirka 25 år sedan tog hon sin sjuksköterskeexamen vid LiU, och hamnade sedan på den kardiologiska kliniken, där har hon har specialiserat sig på uppföljning och utbildning av hjärtsviktspatienter. Även om insjuknande i hjärtinfarkt minskat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet, är det fortfarande en av våra största folksjukdomar , och många av dessa patienter drabbas sedan av kronisk hjärtsvikt. För dem kan egenvården vara avgörande för både livskvalitet och överlevnad.
- I hjärtsviktsgruppen är de flesta äldre och också drabbade av andra sjukdomar, vilket gör dom sårbara. De har behov av extra stöd när det kommer till att sköta sin egenvård. Jag började, i min roll som sjuksköterska, intressera mig för hur man utbildar patienter till att bli bättre på egenvård, hur man motiverar patientgruppen, och hur man möter upp och sätter in stöd i processen, säger hon.Anna Strömbergs nyfikenhet ledde henne vidare till den akademiska världen, och en forskarutbildning på fyra år, som hon kombinerade med sitt kliniska arbete på universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar om hur personer med kronisk hjärtsjukdom ska kunna leva med en så god livskvalitet som möjligt, och hur sjukvården mest optimalt kan ge stöd, uppföljning och utbildning till patienter och anhöriga.
- Det är en patientnära forskning som syftar till att optimera omhändertagande och påverka egenvård och när jag började var det ett mycket outforskat område. Vi var den första kliniken i Europa som började arbeta med den här typen av uppföljning för hjärtsviktpatienter, vilket gjorde att vi fick mycket uppmärksamhet inom verksamhetsområdet, och har tagit emot många studiebesök från hela Europa genom åren, säger hon.
Grundidén är att följa upp hjärtsviktpatienter inom ett par veckor efter att patienten skickats hem för att följa upp om tillståndet och ta ställning till om behandlingen behöver optimeras, och sedan följer upp patienten tills man hittat den optimala behandlingen och ser att egenvården fungerar.
- Ett stort antal forskningsstudier har visat att patienter lever längre, och att risken för återinläggning minskar med denna typ av uppföljning. Det är jätteroligt att se att ens arbete gör skillnad. Som forskare gör man studier och publicerar artiklar i tidskrifter, men det viktigaste resultatet är ju att forskning gör skillnad för patienterna och deras anhöriga.
Idag, med digitaliseringens snabba framfart, arbetar Anna Strömberg också bland annat med utveckling av ny teknik som kan användas inom hjärtsjukvården. – Det är spännande och utmanade att hitta, och utveckla rätt teknik. Bland annat arbetar vi för att utveckla videoyoga i grupp för äldre, TV-spel för att öka fysisk aktivitet och utbildning för anhöriga via nätet. Digitala lösningar kan spara restid, öka tillgänglighet och effektivisera sjukvården, men tekniken måste samtidigt vara säker, användarvänlig och stabil, säger hon.
Magnus Janzon började som forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping för 25 år sedan, och har under åren sett stora förbättringar ske inom många områden.
- Behandlingen av hjärtinfarkter har förändrats avsevärt och mortaliteten har sänkts mycket under mina 25 år här. När jag började såg jag döden ofta, idag avlider omkring 55-60 patienter per år på kliniken, vilket är en stor minskning, säger han.
Klinikens motto är ”För hjärtat med hjärtat”, vilket innebär att man fokuserar mycket på att omhänderta patienterna med värme och kunskap.
– Under våren kommer vi att arbeta mer med den personcentrerade vården. Genom att göra patienterna än mer delaktiga i sin vård blir de också mer engagerade i sin sjukdom, säger han.
