Jacob Norling årets miljöteknikprofil

Jacob Norling och hans företag NGL Vatten och Energiteknik blev årets miljöteknikprofil 2018 Foto: Olof Hjelm– Priset går i år till en nytänkare, en rebell och missionär, sa Olof Hjelm, professor vid Avdelningen industriell miljöteknik när årets miljöteknikprofil skulle koras, för tionde året.

Det årliga priset, som är på 10 000 kr till egen kompetensutveckling, går till en eller flera personer som utmärkt sig inom miljöteknikområdet i Östergötland. Utmärkelsen har instiftats av Cleantech Östergötland, Almi Östergötland och Avdelningen industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

I år gick priset till Jacob Norling, vd och grundare av företaget NGL Vatten och Energiteknik AB.

Priset får han och företaget för mångårigt arbete med vatten- och energibesparing i fastigheter, juryns motivering:
”Att vara snål är positivt. Med nya tekniklösningar, attraktiv design och cirkulära affärsmodeller utmanar årets Miljöteknikprofiler såväl oss konsumenter som de stora etablerade företagen i hur vi använder vatten. Hur vi får vårt vatten att räcka längre och sparar energi, men med bibehållen funktion och komfort.”
Jacob Norling Foto: Monica Westman
Det var en både förvånad och stolt pristagare som tog emot årets utmärkelse:
– Det är med stolthet som jag tar emot priset. Detta betyder mycket för oss och ger en extra motivation att fortsätta utmana branschen med våra lösningar, säger han.

Eday 2018

Priset delades i år ut i samband med Eday, en heldagskonferens om miljö och utveckling i Östergötland, arrangerad i ett samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland, Cleantech Östergötland, Region Östergötland, Linköpings universitet, Energikontoret Östra Götaland samt Lantbrukarnas Riksförbund.

– Klimat och miljö är en av våra stora samhällsutmaningar och det viktiga här är att vi gör detta tillsammans. Målet för dagen, att dela och utveckla kunskap, överensstämmer väl med de uppgifter vi har som universitet, sa LiU:s rektor Helen Dannetun när hon invigde dagen tillsammans med Göran Gunnarsson, regionråd Region Östergötland.

– Vi har många goda exempel i Östergötland, så många att de goda exemplen är det normala. Nu måste vi ta nästa steg och gå vidare, sa han.

Träbyggnad

Dagen ägnades sedan åt diskussioner om upphandling, fossilfria lösningar, nya affärer inom förnybar energi och ett helt spår handlade också om skogen som resurs och hur vi tar tillvara de gröna näringarna i klimatomställningen.

Räcker skogen då till som leverantör av papper och massa, fossilfria bränslen, för att bygga höga hus i trä och för att bevara mångfald? Olika beräkningar presenterades och även om inte skogen räcker till allt så finns det tveklöst en stor potential:

– Enligt beräkningarna behöver vi bygga 15 000 nya lägenheter per år för att minska bostadsbristen. Att bygga i trä har flera fördelar, inte minst hälsomässiga och miljömässiga. Hur lång tid tror ni att det tar för skogen att producera virke till 15 000 lägenheter, frågar Tomas Nord, universitetslektor i industriell ekonomi och specialist på träbyggnad, LiU. Efter att ha lyssnat till gissningar från publiken svarar han i nästa andetag: Det tar fem minuter.

Tonåringar suger upp mest

Vi har alltså en god tillväxt i de svenska skogarna. Skogsarealen i Sverige har fördubblats på 100 år.

Peter Karlsson, Region Östergötland, ställer frågor till Anna Åman. Foto: Monica Westman– Tillgången på råvara ökar hela tiden, idag lämnar vi 25 procent av tillväxten varje år och 25 procent av skogarna lämnas dessutom helt orörda. Sedan 1998 har vi fått 8 miljoner fler fågelpar i de svenska skogarna (2016) och 83 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid tas upp av skogen, säger Anna Åman, LRF.

Träden suger upp mest koldioxid som tonåringar, när de växer som mest, därför gäller det också att nyplantera.

– Vi har ett hållbart skogsbruk i Sverige och för varje träd vi avverkar planterar vi två nya. Sverige är idag tredje största exportör i världen av massa, papper, förpackningar och trävaror. Bara USA och Kanada är större. Skogen bidrar till jobb, tillväxt och bioekonomi och allt det man kan göra med en svart kolatom kan man också göra med en grön, säger Anna Åman.

Lågt klimatmedvetande

Men hur hållbart lever vi? Det finns många hinder bland annat i form av krångliga regler och bristande lönsamhet för de gårdar som exempelvis vill ställa om till ett mer hållbart och fossilfritt lantbruk.

Harald Svensson, Jordbruksverket Foto: Monica WestmanHarald Svensson på Jordbruksverket är tydlig:

– Här behövs långsiktighet och ett stabilt samhällssystem. Inom EU ska alla medlemsländer ha med sina hjärtefrågor, vilket leder till ett krångligt regelverk med massor av detaljer. Vi har inte heller någon värdegemenskap i samhället inom de här frågorna och det gör det svårt för myndigheter att agera. Gemene mans klimatmedvetande är lågt, annars skulle människor inte köpa de bilar de gör och boka de resor de gör idag, säger han.

– Som konsument kan vi bara fatta rationella beslut inom ramen för det vi vet. Värderingarna kanske finns, men informationen, kunskapen, brister, replikerade Per Frankelius, universitetslektor med stort engagemang för innovation inom den gröna sektorn.Mats Eklund, professor industriell miljöteknik. Foto: Monica Westman

Resursrevolution

LiU-professor Mats Eklund vill i sin tur se en resursrevolution:

– Den nuvarande ordningen med stark specialisering i stora anläggningar har tjänat mänskligheten väl, men det är inte långsiktigt hållbart. Vi behöver en resursrevolution som bara kan komma till stånd genom samverkan mellan olika samhällssektorer, säger han.

– Utveckla kretsloppsystem för industrinäringarna och länka livsmedelssektorn till energi- och avfallssektorn. Sälj konceptet på mervärden och hållbarhet, sammanfattar han.

Dagens avslutades med en politikerdebatt.