17 september 2018

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet.

Klockor
wildpixel

Det visar LiU-forskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl (bilden nedan) i en färsk studie om utbrändhet och arbetsmiljö. Om utbrändhet ska förebyggas så måste arbetsgivarna först sänka kraven. Ett gott socialt stöd och handlingsutrymme är viktigt i sig, men räcker inte för att uppväga den negativa effekten av höga krav, menar de båda forskarna.

– Det finns inte mycket stöd för antagandet att det går att kompensera höga krav med att de anställda har goda möjligheter att bestämma över sitt arbete eller har ett gott socialt stöd där. Vår studie bekräftar att det är något av en bekväm myt, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog som disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hälsofrämjande förutsättningar i arbetet.

Anställda med vitt skilda villkor

Anna-Carin Fagerlind-Ståhl och Christian Ståhl, LiU, 2018Tillsammans med forskare i Toronto har de analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer. Drygt 1700 personer har angett hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har också svarat på frågor om symtom på utmattning. Enkäten skickades ut till dem vid två tillfällen, med två års mellanrum. Arbetsplatserna skiljer sig åt, bland annat representeras de av tillverkningsindustri, statliga myndigheter, privata vårdföretag samt kommunala inrättningar för vård, omsorg och service. Yrkesgrupper som svarat är exempelvis sjuksköterskor, personal inom äldreomsorg och tjänstemän.

– Det handlar alltså om anställda med vitt skilda villkor, inkomst och utbildningsnivåer, vilket är en styrka i vår studie, säger Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Stress och sjukskrivningar

Resultaten visar på samma sak oavsett arbetsplats; att höga krav leder till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller hur gott socialt stöd man har. Det går inte att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön.

Christian Ståhl forskar om sjukskrivningar vid Avdelningen för samhällsmedicin och vid HELIX Competence Centre på LiU.

– Allt fler sjukskrivs för stressrelaterade besvär, psykisk ohälsa är idag den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Vår studie pekar på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora, säger han.

Lyssna på de anställda

Forskarna poängterar att det är möjligt för arbetsgivare att via enkäter och medarbetarsamtal ta reda på hur de anställda upplever sin arbetssituation, om kraven ligger på en rimlig nivå eller inte.

– Minska mängden arbetsuppgifter eller arbetstempot för dem som signalerar att de har för mycket att göra. Effektivisera inte bort tid för raster. Det antas ibland att ett högt arbetstempo i sig skulle vara något motiverande. Men dagens arbetsliv är krävande. Att öka kraven utgör en stor risk för utbrändhet och är inte nödvändigt för att medarbetare ska känna sig motiverade och tycka om sitt arbete, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Inte fler mindfulnesskurser

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat, menar hon.

– Men ansvaret hamnar på den enskilda medarbetaren istället för på arbetsplatsen. Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser, är Anna-Carin Fagerlind Ståhls slutsats.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.