Rapporter från projekten 2019

2019 beviljades fem projekt medel från Seed Money för forskningssamverkan med internationell lyskraft. Här berättar projektledarna hur det gick med arbetet.

ung man utanför linköpings universitetMario Kienzler.

Mario Kienzler och Gustaf Tinghög

Mario Kienzler, Industriell ekonomi, och Gustaf Tinghög, Nationalekonomi, fick 350 000 kronor till projektet The effect of irrelevant information on managerial decision-making. Här berättar Mario Kienzler om projektet:

Beskriv ert projekt!

- Enkelt uttryckt tittar vi på beslutsfattande inom företagen, mer precist om olika sorters irrelevant information påverkar chefers beslut. Den klassiska teorin säger att all relevant information påverkar besluten, men frågan är om det stämmer.

Vad har ni gjort?

- Vi presenterade en förstudie på en konferens i somras. Vi har skickat in flera forskningsansökningar och även börjat samla in nytt material. Det som återstår är ytterligare datainsamling i oktober-november och sedan, i en eller annan form, att skriva ihop vad vi kommit fram till.

Kände ni varandra sedan tidigare?

- Ja, men vi har aldrig samarbetat på det här sättet. På många sätt överlappar våra områden varandra, och Seed Money gav oss möjligheten att verkligen samarbeta på riktigt. Vi är tillräckligt lika för att stå på en gemensam grund, men ändå så olika att vi lär mycket av varandra.

Hur går det att samarbeta?

- Jättebra! Vi mejlar varandra om det är mindre frågor och träffas en gång i veckan. Oftare om det skulle behövas.

Tips till andra som vill söka Seed Money?

- Utgå gärna från kopplingar som redan finns, men som kan utvecklas ytterligare. Inte bara vi som enskilda forskare tjänar på samarbetet, utan avdelningarna kommer också närmare varandra. I vårt fall har vi på Industriell ekonomi lärt mer om kvantitativa metoder, medan Nationalekonomi fått in kunskap om chefer och beslutsfattande i organisationer. Det är en viktig kunskapsspridning.

 

man vid stort bort i konferensrumUlf Melin.

Ida Lindgren, Ulf Melin, Sara Gustafsson, Johan Ölvander och Elin Wihlborg

Ida Lindgren och Ulf Melin, Informationssystem och digitalisering, Sara Gustafsson, Industriell miljöteknik, Johan Ölvander, Maskinkonstruktion och Elin Wihlborg, Statsvetenskap, fick 302 000 kronor till projektet Att styra och förhålla sig till sociala konsekvenser av autonoma system /AI. Här berättar Ulf Melin om projektet:

Beskriv ert projekt!

- Vi vill undersöka vilket värde artificiell intelligens, AI, kan skapa i olika sammanhang: privat, offentligt och i arbetslivet, och hur man kan hantera och leda arbetet med AI. Samma data kan flytta mellan olika sfärer och få helt olika betydelse beroende på hur de används.

Vad har ni gjort?

- Vi var ganska snabba ur startblocken och skickade in en forskningsansökan redan i mars. Tyvärr fick nej på den, men vi ger inte upp för det. Nu ska vi förfina och förädla ansökan och skicka in den till andra bidragsgivare. Vi kommer också skriva ihop ett konferensbidrag utifrån det arbete vi gjort med ansökan. Samarbetet fortsätter alltså.

Ni är en ovanligt stor grupp. Hur har det gått att arbeta ihop?

- Bra. Vi har samarbetat ganska mycket med Statsvetenskap tidigare, men diskussionerna får ännu mera stuns när fler är med. Rent praktiskt hade vi ett gemensamt internat där vi lade grunderna, och sedan arbetade vi vidare med textgranskning och kontakter via mejl. Vi fick också en del hjälp av Grants office.

Vilka lärdomar har ni dragit?

- Det blev en kreativ ansökningsprocess, med både lärande och kunskapsutveckling. Det är intressant hur man kan flytta kunskap och erfarenhet från ett område till ett annat. Vi står inte så långt från ifrån till exempel Maskinkonstruktion som man kanske kunde tro. Det var absolut givande.

Vad har Seed Money betytt?

- Det är klart att det är lättare att ta plats i människors agenda om det finns pengar. Det gjorde att vi kom till skott och satte också lite press att vi faktiskt skulle åstadkomma något.

 

Bahram Moshfegh och Mattias Calmunger

man vid skrivbordBahram Moshfegh.

Bahram Moshfegh, Energisystem och Mattias Calmunger, Konstruktionsmaterial, fick 300 000 kronor för projektet Effect of spatial-temporal behavior of a newly developed cooling system on the steel properties. Här berättar Bahram Moshfegh om arbetet:

Beskriv ert projekt!

- Vi undersöker hur tid och position kan användas i kylprocessen vid tillverkningen av stål. Beroende på hur länge stålet kyls, och var kylningen görs, får materialet olika egenskaper. Jag forskar normalt om kylning och Mattias om materialegenskaper.

Vad har ni gjort?

- Vi har gjort mycket. Vi har tillsammans träffat en rad företag, både stora som SSAB och Outokumpu och små och medelstora. I nästa vecka har vi en workshop med företag och branschorganisationen Jernkontoret. Vi har skickat in tre forskningsansökningar, med lite olika inriktningar, till Vetenskapsrådet, Vinnova och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Kände ni varandra sedan tidigare?

- Nej. Jag har jobbat med kylning av stål i närmare tio år, men tidigare alltid samarbetat med företagens egna materialexperter. Nu kan Mattias granska vad jag gjort och även definiera vad som ska göras. Ett material kan till exempel behöva olika egenskaper i olika delar när det gäller hårdhet och seghet.

Hur har det gått att samarbeta?

- Utmärkt. Mitt samarbete med företagen har också varit bra, men jag har saknat en snabb, daglig kontakt. Det är fantastiskt att kunna ha ett sånt samarbete i huset.

Vad har Seed Money betytt?

- Väldigt mycket. I och för sig tror jag att bra forskningsidéer förr eller senare förverkligas ändå, men det har varit en bra katalysator för att frigöra tid och kunna komma igång.

Tips till andra som vill söka Seed Money?

- Bilda nätverk tidigt och ha en tydlig idé och vad ni vill göra, och vem som ska göra vad. Mattias och jag började samarbeta redan innan vi fick pengar, och det krävs lite förarbete för att bidraget ska kunna användas effektivt.

 

Annelie Carlson, Elif Härkönen och Besma Glaa

Annelie Carlson, Industriell miljöteknik, Elif Härkönen, Affärsrätt, och Besma Glaa, Företagsekonomi, fick 350 000 kronor till projektet Hållbara näringskedjor för batterier till elektriska fordon–påverkan av reglering på tillgången av sällsynta mineraler och kretsloppstänkande. De berättar tillsammans om projektet:

Beskriv ert projekt!

- Det är ett tvärvetenskapligt projekt där vi studerar tillverkningen av elbilsbatterier ur olika synvinklar; ekonomiskt, juridiskt och miljömässigt med livscykelanalyser. Efterfrågan på batterier ökar, men affärsmodeller och regelverk kring produktionen har inte hängt med.

Vad har ni gjort?

- I våras arrangerade vi en workshop med inbjudna från andra avdelningar. Det ledde till att vi planerar en tvärvetenskaplig konferens vintern 2020 om förnyelsebar energi ur olika synvinklar. Vi har också skickat in två forskningsansökningar där vi väntar på svar. Beroende på vilka utlysningar som kommer kan det bli ytterligare någon ansökan.

Kände ni redan varandra?

- Nej, inte alls. Vi kände igen varann från fikarummet men hade faktiskt aldrig bytt ett ord tidigare. Det var det här anslaget som gjorde att vi sökte oss utanför våra avdelningsgränser.

Hur har det gått att samarbeta?

- Jättebra! Det har varit väldigt berikande att lära känna varann och se hur man jobbar inom andra områden. Forskare är forskare, men det är också ganska stora skillnader mellan olika discipliner. Nu blir det lättare att samarbeta i framtiden och vi kan dessutom bidra till att våra avdelningar samverkar mer.

Vad har Seed Money betytt?

- Det var incitamentet till att vi över huvud taget tog kontakt. Vi har lärt oss mycket och vår forskning har utvecklats när vi kunnat kombinera olika kompetenser. Dessutom har vi haft väldigt roligt.

- Med SEED-pengarna har vi också fått en inblick i varandras områden och vilka frågor vi arbetar med. Det gör det lättare att utvidga nya projektförslag till att omfatta mer än enbart det egna intresseområdet, vilket kan vara en styrka när man söker pengar.

Tips till andra som vill söka Seed Money?

- Det viktigaste är att ha en tvärvetenskaplig idé och att utgå från ett konkret problem, inte ett visst vetenskapsområde. Sen ska man inte vara rädd för att fråga, det är bara att knacka på i korridoren om man skulle vilja samarbeta med någon. Man kan också börja med någon man känner och be den personen rekommendera samarbetspartner.

 

 

Erik Sandberg och Daniel Kindström

Erik Sandberg, Logistik och kvalitetsutveckling och Daniel Kindström, Industriell ekonomi, fick 248 000 kronor för projektet Interorganisatoriska dynamiska förmågor. Här berättar Erik Sandberg om arbetet:

Beskriv ert projekt!

- Enkelt uttryckt är dynamiska förmågor företags förmåga att utveckla och skapa nya resurser, på lång sikt något helt nödvändigt. Detta kan företagen göra själva eller tillsammans med andra. Vi tittar på hur företag i nätverk kan utveckla den här förmågan. Det är intressant inom många områden, inte minst logistik och marknadsföring.

Vad har ni gjort?

- Vi har gjort en systematisk litteraturstudie av vad som är skrivet om dynamiska förmågor inom olika discipliner. Utifrån den har vi skrivit en artikel som vi presenterade på en konferens i somras och nu blivit ombedda att skicka in till en välrenommerad tidskrift. Vi har också skickat in en forskningsansökan för att gå vidare med forskningen.

Hur har det gått att samarbeta?

- Väldigt bra. Jag och Daniel känner varandra och har samarbetat tidigare. Vi skrev en artikel ihop 2013 och jag brukar ha en föreläsning på hans kurs.

Vad har Seed Money betytt?

- Det gav oss en push att komma igång med det här. Vi har haft den här idén ett tag, men jag tror inte att vi tagit tag i det annars. Jag tycker det är ett mycket bra initiativ, superbra.

Tips till andra som vill söka Seed Money?

- Pengarna ska trigga något nytt, som inte hade kommit fram annars. Det tror jag är viktigt att få fram i ansökan. Sen blir det en viss press internt att leverera något, men det är bara positivt. Det är också bra att man följer upp vad som hänt i projekten.

 

 

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll