För ett och ett halvt år sedan krävde fler än 2000 europeiska forskare en rejäl och samordnad satsning på artificiell intelligens, en satsning där inte tekniken sätts i centrum, utan människan. Uppropet spreds via det då nybildade europeiska nätverket CLAIRE- Confederation of Laboratories for Artificial Intelligence Research in Europe.
EU-kommissionens Ursula von der Leyen presenterade nu i februari en strategi för hur AI ska prioriteras inom unionen. Den innehåller såväl en ökad samordning av forskningen som ett stöd för att AI ska bidra till att lösa utmaningar för både individen och samhället, helt i linje med det upprop som presenterades från CLAIRE.
– En viktig del av CLAIREs vision är också att skapa en AI-hub i Europa - där det finns en kritisk massa och som erbjuder de bästa forskningsmöjligheterna - ett CERN för AI. Även det finns med kommissionens AI-strategi, som ett "lighthouse", säger Fredrik Heintz, AI-forskare vid LiU, medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI och föreståndare för WASP forskarskola.
Människan i centrum
Speciellt uppskattar han att EU-agendan talar tydligt för en AI som sätter människan i centrum.
– De djupt mänskliga och etiska frågorna är viktiga nu. Den satsning på att studera hur AI påverkar humaniora och samhälle, som WASP HS (Humanites and Society) står för här i Sverige, har ingen motsvarighet i övriga Europa, säger han.
EU-strategin var ett första steg, men det europeiska forskarkollektivet går ännu i väntans tider. En stor utlysning inom Horisont 2020 för att skapa nätverk av excellenta forskningsorganisationer inom Europa, fyra nätverk med lite olika inriktning, ska offentliggöras inom en månad eller två. I ett av dem, TAILOR, är Fredrik Heintz koordinator, där Tailor står för Foundations of Trustworthy AI - integrating learning, optimization and reasoning. 55 partner i 20 länder står bakom ansökan.
– Vi vill lägga grunden för en bred och pålitlig AI, vi vill integrera och kombinera olika tekniker inom AI, inte bara använda maskininlärning. Just nu rasar en stor debatt i Europa om det räcker med maskininlärning och vi tycker inte det. Här har vi nu fått medhåll från Ursula von det Leyen och EU-kommissionen, de nämner också explicit hur viktigt det är med en kombination av tekniker för inlärning och slutsatsdragning, säger han.
– Vi borde ha en god chans att vara bland de fyra utvalda, men vi vet ju inte. Från CLAIRE har vi också lagt in om att få sköta samordningen och supporten för de fyra nätverken.
Många svenska satsningar
Fredrik Heintz är på många vis nöjd med utvecklingen så här långt, för visst har det hänt mycket de senaste åren, även om en hel del också återstår att göra.
– Här i Sverige har vi ju den stora satsningen på grundforskning som görs inom Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP, och WASP Humanities ans Fredrik Heintz Foto Anna NilsenSociety, WASP HS, det är fantastiskt. Men minst lika viktig är också utbildning och kompetensutveckling - det livslånga lärandet, och här har vi inte kommit så långt.
För två år sedan startade satsningen AI Competence, en satsning på fort- och vidareutbildning under 2018 och 2019. Satsningen har koordinerats från Chalmers och LiU har bidragit med flera uppdragsutbildningar.
– Vi har fått möjlighet att utveckla kurser som vi kunnat erbjuda som uppdragsutbildning. Vi gav tre kurser under förra året och flera är på gång. Både viljan och behovet finns, men tråkigt nog är det osäkert om det blir någon fortsättning.
LiU:s distanskurs Elements of AI, ursprungligen utvecklad vid Helsingfors universitet, har gått strålande med närmare 4000 antagna i höstas och drygt 900 som har examinerats.
– En bra satsning som både ökar kunskaperna om AI och sätter LiU på kartan, säger Fredrik Heintz.
De AI-kurser som finns inom grundutbildningen vid LiU är han också nöjd med, de utvecklas och utökas ständigt.
AI of Sweden är en annan satsning med en nod i Göteborg och en nystartad i Stockholm. Även Linköping är på gång där arbetet leds från Mjärdevi Science Park. Här handlar det om att få tillämpningar av AI ut till företagen.
– Det finns många satsningar, men de har små resurser och är kortsiktiga. Det ger ganska mycket overhead och projekten får aldrig någon riktig chans att lyfta, konstaterar Fredrik Heintz.
Ointresserade politiker
En AI-agenda för Sverige är också på gång, där RISE koordinerar arbetet att ta fram konkreta mål och en färdväg för AI i Sverige och digitaliseringsmyndigheten, DIGG, har nyligen presenterat en utredning som visade att offentlig sektor bara i vårt land skulle kunna minska kostnaderna med 140 miljoner genom att utnyttja AI.
– Men utredningen har hittills inte fått något stort genomslag och vi upplever att politikerna är ganska ointresserade av frågan. Det finns ingen större politisk oenighet här och det är kanske därför så lite händer från politiskt håll. De verkar mest se det som ännu ett särintresse när vi vill diskutera AI och dess betydelse för samhällsutvecklingen, säger Fredrik Heintz.
Men tillägger:
– Vi har kommit en bra bit i Sverige ändå, i Bryssel lyfts ofta de finska satsningarna fram, men jag tycker faktiskt att vi har kommit ännu lite längre i Sverige. Vi talar bara inte om det.
Fotnot: CLAIRE har idag 3 343 medlemsorganisationer och omfattar fler än 20 000 personer i 34 länder. Här är den fullständiga kommentaren till EU-kommissionens AI-agenda https://claire-ai.org/wp-content/uploads/2020/02/CLAIRE-Press-Release-11.pdf
