Antonios Pantazis tittar på vår biofysik i hög upplösning

Hur mäter du ett proteins rörelse? Och kan du se dem röra sig i hög upplösning? Antonios Pantazis är den senaste fellow-rekryteringen till Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) och han har upptäckt en metod som han hoppas kommer att fortsätta att driva forskning kring jonkanaler framåt.

Antonios Pantazis är ny WCMM fellow sedan september 2018 och har precis börjat bygga upp sitt lab. Han forskning koncentrerar sig på jonkanaler och hur vi kan studera dem i hög upplösning med hjälp av en unik metod han själv har varit med och utvecklat. Foto: Daniel WindreJonkanaler är makromolekyler, uppbyggda av proteinkomplex, som spänner över cellmembranet och tillåter, vid mottagning av elektriska signaler, specifika joner att färdas in i eller ut ur cellen. Detta styr cellens retbarhet, det vill säga dess förmåga att generera och reagera på elektriska signaler. Jonerna rör sig som svar på miljöstimuli eller signaler, och de flyttar också när de utför sina funktioner. Det kan handla om allt från att styra hjärtats slag till andra muskelfunktioner eller överföring av signaler mellan nervceller.


– Forskare inom mitt område kritiseras ibland för att förminska människan till en massa molekyler, men jag menar att det är tvärtom. Molekylerna i sig är en vacker konstruktion som  kan uppvisa massor av olika egenskaper – det är inte en förminskning, det gör det hela bara ännu mer fascinerande, säger Antonios Pantazis.

Jonkanaler och biofysik är just Antonios område och han är den senaste av WCMM:s fellow-rekryteringar. Han är just nu i startgroparna för att bygga upp sitt laboratorium vid Linköpings universitet och WCMM.

Från UCLA till Linköping

Antonios har tillbringat de senaste tio åren vid University of California (UCLA) som postdoc och assistant researcher men både familjelivet och chansen att utvecklas ytterligare som forskare har tagit honom till Sverige och Östergötland.

– Jag har en svensk fru, vi träffades i Kalifornien men började fundera på både nästa steg i karriären och var vi ville bo. Jag kände för egen del att jag vill stå på egna ben som forskare. 

Under 2017 träffade han Fredrik Elinder, prodekan för forskning vid Medicinska fakulteten och som själv forskar kring jonkanaler, vid konferensen Biophysical Society Meeting i New Orleans. Genom Fredrik Elinder fick Antonios höra om fellow-programmet vid WCMM i Linköping och tyckte det lät väldigt intressant. Och sedan i början av september 2018 finns han nu alltså på plats för att starta sin verksamhet och för forska kring hur den intrikata molekylära arkitekturen hos jonkanaler relaterar till deras funktion och reglering.

– Först och främst måste jag säga att forskningsmiljön är otrolig. Bidraget från WCMM är väldigt generöst och konkurrenskraftigt. Samtidigt jobbar jag i samma korridor som Fredrik Elinder och andra forskare som Sara Liin. Fredrik är ju en etablerad jonkanalforskare och biofysiker och välkänd inom området. Sara är precis som jag i början av sin karriär och bygger upp sitt lab och rör sig inom samma fält. Så det är väldigt inspirerande att kunna dryfta sina tankar och idéer med personer inom samma område, berättar Antonios.

Studie i Nature

Med sig i bagaget från UCLA har han bland annat en färsk studie som publicerades i tidskriften Nature Communications i början av november. Artikeln beskriver ett nytt sätt att kunna mäta och visualisera hur proteinkomplexen rör sig i hög upplösning.

– Proteinerna är makromolekyler med en mycket invecklad struktur. Vad som är spännande är att proteinstrukturen sällan är en statisk konstruktion utan de rör på sig –  som svar på miljöstimuli eller signaler, och de flyttar också på sig när de utför sina funktioner.

Tidigare har de bästa teknikerna för att studera proteinstrukturerna bara kunnat erbjuda statiska bilder.

– Mina kollegor och jag har utvecklat ett nytt optiskt tillvägagångssätt, som vi kallar "DEPET" (Distance-Encoding Photoinduced Electron Transfer), vilket möjliggör en subnanometerupplösning av avstånd och vinklar i ett protein och där vi kan se hur proteinet ser ut när det genomgår konformationella förändringar då det känner av en elektrisk signal – en kritisk funktion som man inte kunnat se tidigare.
– I mitt labb här på LiU planerar jag att fortsätta använda DEPET och andra avancerade typer av metoder för att bland annat titta på hur rörelserna i BK-kanaler, en sorts jonkanaler, särskiljs i olika kroppsvävnader, förklarar Antonios.

Rekrytering

Tanken är att han nu ska rekrytera både postdocs och doktorander till sitt labb.
– Jag har medel för fyra forskare och jag är väldigt exalterad över att få leda en grupp med unga, motiverade, forskare som vill lära sig mer om och upptäcka hur vår kropp fungerar på en molekylär nivå.

Läs studien
Visa/dölj innehåll

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll