Ghassan Mourad fick höra beskedet från en tidigare doktorandkollega och blev minst sagt överraskad. Inte minst med tanke på att hans största forskningsanslag sedan tidigare varit på drygt 250 000 kr.
- Jag blev väldigt glatt överraskad och lite förvånad. Det är ju väldigt mycket pengar. Jag hade inte alls en tanke på att mitt lilla forskningsprojekt kunde generera det, särskilt med tanke på att jag är så pass junior forskningsmässigt, säger han.
Forskningen fokuserar på patienter som upplever bröstsmärtor, men där det inte går att finna någon koppling till hjärtsjukdom. Detta är en grupp patienter som har psykisk ohälsa, bl.a. ångestproblematik och som tar mycket vårdresurser i anspråk. Pengarna kommer att finansiera det fortsatta arbetet kring detta område och den internetbaserade kognitiva beteendeterapi som brukas i forskningen.
- Huvudstudien i projektet är en randomiserad kontrollerad studie där vi kommer att inkludera 120 patienter. Hälften kommer att få behandling med kognitiv beteendeterapi via internet. Den andra hälften kommer att vara kontrollgrupp och få ta del av ett faktaprogram via internet.
Tanken med studien är att patienter som har psykisk ohälsa, speciellt ångest till följd av sina bröstsmärtor ska - via det här programmet - lära sig hantera sin bröstsmärta och därmed få mindre psykisk ohälsa. Den randomiserade studien med 120 patienter är inte det enda som Familjen Kamprads stiftelse finansierar.
- Vi kommer även genomföra intervjuer med närstående till patienterna för att undersöka något som är väldigt ostuderat; nämligen hur det är att vara närstående till en patient som har återkommande ospecifik bröstsmärta och psykisk ohälsa. Sen kommer vi också undersöka hur patienterna uppfattar vårdrelationen via internet.
Projektet är tänkt att leda till mindre vårdkonsumtion, färre sjukskrivningar och gynna samhället i stort. Ghassan Mourad hoppas på att det självuppbyggda KBT-programmet ska ge positiva resultat.
- Resultatmässigt från studien hoppas jag att vårt självuppbyggda KBT-program kan leda till förbättrad psykisk hälsa och mindre bröstsmärta om det är möjligt, men också bättre livskvalitet för patienterna, säger han.
Personligen hoppas han kunna lära sig mer kring patientgruppen i fråga och förbättra vården för patienterna. Det var också målet med hans avhandling ”Förbättra vården för patienter med ospecifik bröstsmärta”. Efter att ha arbetat många år inom hjärtsjukvården och stött på patientgruppen blev det sedermera hans avhandlingsprojekt.
- Normalt sett får patienter med bröstsmärta snabb uppmärksamhet, men så fort de inte visar några tecken på hjärtproblem via provtagningar och EKG t.ex., får de heller ingen fortsatt uppmärksamhet och skickas hem. Deras situation anses inte särskilt akut och de får söka sig vidare någon annanstans. Eftersom många är för friska för psykiatrin faller de ofta mellan stolarna. Det finns ett stort behov och det kändes viktigt att fördjupa sig inom området.
I avhandlingsprojektet studerade han psykisk ohälsa, vårdkonsumtion, samhällskostnader och testade KBT-behandlingen i en liten skala. Det är naturligt att forskningen fortsätter på den inslagna vägen, men nu kommer det ske i betydligt större skala. Något som Ghassan Mourad är väldigt tacksam för och ställer sig ödmjuk inför uppgiften.
- Jag vill passa på att tacka Familjen Kamprads stiftelse för att de har uppmärksammat vikten av den här studien. Det är väldigt sporrande och jag kommer att göra mitt bästa för att leverera och besvara de förväntningar som jag har på mig.
Övriga personer vid LiU som fått beviljade anslag ur Familjen Kamprads stiftelse 2018:
Stefan Anderberg, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), får 2 900 000 kronor för projektet ”Prefabricerad infrakulvert – en hållbar lösning för stadens ledningsbundna infrastruktur?”. Studien, som är treårig och startar i september, genomförs i samverkan med bland annat Tekniska verken och Linköpings kommun.
Stefan Holmlid, professor vid Institutionen för datavetenskap (IDA), har tilldelats
440 000 kronor som ska finansiera en förstudie av utmaningar för äldres livskvalitet ur ett nomadiskt välfärdsperspektiv.
