13 februari 2020

Genom en slumpartad träff inledde forskare från LiU och Okayama universitet ett samarbete för att förstå hur benregenerering fungerar.

Det var för tre år sedan som dr Edwin Jager träffade professor Hiroshi Kamioka och dr Emilio Hara i Japan. Under en konversation förstod de snabbat att de båda forskningsgrupperna hade överlappande intressen. Vid Okayama universitet drivs forskning på benregenerering och professor Kamioka och dr Hara saknade metoder för att mekaniskt stimulera osteocyter, nödvändiga celler för kroppens regenerering av ben. Dr Jagers forskning vid LiU innebar att han kanske satt på sina japanska kollegors lösning. Nu har de fått anslag för att utveckla ett verktyg för att kunna stimulera osteocyter.
– Genom mekanisk stimulering av osteocyter kan vi få ökad förståelsen för hur de här cellerna orkestrerar benremodellering. Den kunskapen kan sedan hjälpa oss få ökad kontroll över benregenerering, säger Dr Edwin Jager.
Foto Olov Planthaber

De två forskningsgrupperna började samarbeta på distans och testade mikroinstrument och bio-chip på benceller.
– Vi insåg snabbt att vi kunde generera ny kunskap i det här samspelet mellan mikroteknologi och benforskning och bestämde oss för att samarbeta närmare, säger Edwin Jager.

STINT har nu gått in och givit ett nytt mobilitetsstöd till teamet, lika så JSPS från den japanska sidan. Tack vara den finansieringen kommer nu de två forskargrupperna att utväxla personal och på så sätt intensifiera forskningen.
– Det är alltid mycket enklare att förstå och lösa problem när man själv står i labbet och tittar på problemet tillsammans med sina kollegor, säger Edwin Jager.

Vad är det ni vill utreda i det här projektet?
– Projektet består av två delar. Först vill vi förbättra vår förståelse för bencellens reaktion på extern mekanisk stimulans och signaltransduktion. Sedan ska vi undersöka hur nanofragment kan användas för att skapa och designa ny benvävnad, säger Edwin Jager.


Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från Linköpings universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.