13 februari 2020

Genom en slumpartad träff inledde forskare från LiU och Okayama universitet ett samarbete för att förstå hur benregenerering fungerar.

Det var för tre år sedan som dr Edwin Jager träffade professor Hiroshi Kamioka och dr Emilio Hara i Japan. Under en konversation förstod de snabbat att de båda forskningsgrupperna hade överlappande intressen. Vid Okayama universitet drivs forskning på benregenerering och professor Kamioka och dr Hara saknade metoder för att mekaniskt stimulera osteocyter, nödvändiga celler för kroppens regenerering av ben. Dr Jagers forskning vid LiU innebar att han kanske satt på sina japanska kollegors lösning. Nu har de fått anslag för att utveckla ett verktyg för att kunna stimulera osteocyter.
– Genom mekanisk stimulering av osteocyter kan vi få ökad förståelsen för hur de här cellerna orkestrerar benremodellering. Den kunskapen kan sedan hjälpa oss få ökad kontroll över benregenerering, säger Dr Edwin Jager.
Foto Olov Planthaber

De två forskningsgrupperna började samarbeta på distans och testade mikroinstrument och bio-chip på benceller.
– Vi insåg snabbt att vi kunde generera ny kunskap i det här samspelet mellan mikroteknologi och benforskning och bestämde oss för att samarbeta närmare, säger Edwin Jager.

STINT har nu gått in och givit ett nytt mobilitetsstöd till teamet, lika så JSPS från den japanska sidan. Tack vara den finansieringen kommer nu de två forskargrupperna att utväxla personal och på så sätt intensifiera forskningen.
– Det är alltid mycket enklare att förstå och lösa problem när man själv står i labbet och tittar på problemet tillsammans med sina kollegor, säger Edwin Jager.

Vad är det ni vill utreda i det här projektet?
– Projektet består av två delar. Först vill vi förbättra vår förståelse för bencellens reaktion på extern mekanisk stimulans och signaltransduktion. Sedan ska vi undersöka hur nanofragment kan användas för att skapa och designa ny benvävnad, säger Edwin Jager.


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.