13 februari 2020

Genom en slumpartad träff inledde forskare från LiU och Okayama universitet ett samarbete för att förstå hur benregenerering fungerar.

Det var för tre år sedan som dr Edwin Jager träffade professor Hiroshi Kamioka och dr Emilio Hara i Japan. Under en konversation förstod de snabbat att de båda forskningsgrupperna hade överlappande intressen. Vid Okayama universitet drivs forskning på benregenerering och professor Kamioka och dr Hara saknade metoder för att mekaniskt stimulera osteocyter, nödvändiga celler för kroppens regenerering av ben. Dr Jagers forskning vid LiU innebar att han kanske satt på sina japanska kollegors lösning. Nu har de fått anslag för att utveckla ett verktyg för att kunna stimulera osteocyter.
– Genom mekanisk stimulering av osteocyter kan vi få ökad förståelsen för hur de här cellerna orkestrerar benremodellering. Den kunskapen kan sedan hjälpa oss få ökad kontroll över benregenerering, säger Dr Edwin Jager.
Foto Olov Planthaber

De två forskningsgrupperna började samarbeta på distans och testade mikroinstrument och bio-chip på benceller.
– Vi insåg snabbt att vi kunde generera ny kunskap i det här samspelet mellan mikroteknologi och benforskning och bestämde oss för att samarbeta närmare, säger Edwin Jager.

STINT har nu gått in och givit ett nytt mobilitetsstöd till teamet, lika så JSPS från den japanska sidan. Tack vara den finansieringen kommer nu de två forskargrupperna att utväxla personal och på så sätt intensifiera forskningen.
– Det är alltid mycket enklare att förstå och lösa problem när man själv står i labbet och tittar på problemet tillsammans med sina kollegor, säger Edwin Jager.

Vad är det ni vill utreda i det här projektet?
– Projektet består av två delar. Först vill vi förbättra vår förståelse för bencellens reaktion på extern mekanisk stimulans och signaltransduktion. Sedan ska vi undersöka hur nanofragment kan användas för att skapa och designa ny benvävnad, säger Edwin Jager.


Kontakt

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.