28 maj 2019

Trots att exploateringar och investeringar är centrala i växande kommuner, beskrivs anläggningstillgångarna sällan i kommunala budgetar och årsredovisningar.

Porträtt av vit man med historiska hus i bakgrunden
Svårt att överblicka. Anläggningstillgångarna är ofta ”osynliga” i strategiska dokument, visar Robert Jonssons forskning. Foto: Anna Valentinsson

Det visar ny forskning där forskarna Robert Jonsson, Centrum för kommunstrategiska studier, CKS och Anna Thomasson, Rådet för kommunalekonomisk forskning vid Lunds universitet, studerat hur tio tillväxtkommuner beskriver anläggningstillgångar i sina mest formella dokument.

– Vi ser brister i hur kommunerna beskriver status och hur man underhåller dem. Det gör att det också blir svårt att få en totalbild över kommunernas ekonomi och om man lever upp till kraven på god ekonomisk hushållning, säger Robert Jonsson, ekonomie doktor vid CKS.

VA-läget vid tillväxt

Forskarna har särskilt tittat på anläggningstillgångarna inom vatten och avlopp. I kommuner som växer handlar det både om underhåll och nyinvesteringar. I förlängningen kopplar det också till ansvarsutkrävande och transparens till medborgarna, men också för att regioner och staten ska kunna få en överblick av nuläget och framtida investeringar.

– I dag finns det inga tvingande regler för hur de kommunala anläggningstillgångarna ska beskrivas och vi ser att det skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner.  Vi hade förväntat oss ett något bättre resultat. En förklaring kan vara att kommunerna växer så snabbt så att man inte hinner med att dokumentera, säger Robert Jonsson.

Resultatet av studien presenteras i Svenskt Vatten-rapporten "Anläggningstillgångar inom VA – hur beskrivs de i budgetar och årsredovisningar?" som finns att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida. 

Driften går ofta först

Att investeringsekonomin är svår och komplex för många kommuner är en realitet. I många kommuner har inte frågorna varit aktuella på många år, kanske inte sedan 1960- och 70-talen. När man nu kliver in i en samhällsbyggnadsfas blir tidshorisonterna andra.

– Fokus ligger oftast på driftsbudgetar och hur kommunen ska klara sig det kommande året och då har det varit lätt att strunta i de långsiktiga perspektiven. På ett eller ett par år märks det inte, men i det långa loppet.

Men flera kommuner har lyckats ställa om och jobba långsiktigt med sina anläggningstillgångar. Just de goda exemplen kommer Robert Jonsson att jobba vidare med inom en annan studie: inom det mångåriga forskningsprogrammet Mistra Inframaint. Programmet har till syfte att ta fram kunskap som ska komma kommunerna till godo så de kan vässa den strategiska kompetensen för att underhåll och investeringar i vatten,  avlopp och vägar.

Läs rapporten

Svenskt Vatten-rapporten ”Anläggningstillgångar inom VA – hur beskrivs de i budgetar och årsredovisningar?” finns att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida. 

Till rapporten

Kontakt

Mistra InfraMaint

Forskning för framtidens infrastruktur

Mistra InfraMaint är ett forskningsprogram med smart underhåll i fokus för en hållbar infrastruktur som är tillgänglig och säker.

Logo Mistra InfraMaint

Till Mistra InfraMaints webbplats

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.