Hur mår våra idrottsutövare? Och hur stor är skadefrekvensen? Det var två frågor som Kajsa Johansson, docent i fysioterapi vid Linköpings universitet funderade över och beslöt Jennie Classon och Kajsa Johansson sig för att forska på. I det syftet skapade hon och fysioterapeutkollegan Jennie Classon (Ortho Center Rehab, Göteborg) appen AIM-control. Både Kajsa och Jenny är fysioterapeuter med stort intresse för idrott, speciellt handboll, de har i flera år arbetat med idrottsutövare och hjälpt till med deras skador.
– Många pratar om att handboll är en väldigt skadedrabbad idrott. Nyligen kom det siffror baserade på försäkringsdata som visade att det är en av de idrotter som har flest skador, både i mängd och hur allvarliga de är. Vi har fått en känsla av att det här kan ge handbollen ett dåligt rykte. Men vi vill att man ska se på handbollen som en rolig och attraktivt sport, något som barn och ungdomar väljer att satsa på och därmed är det viktigt att agera i dessa frågor, säger Kajsa Johansson.
En rolig sport som är tuff och snabb
Alice Hägg började spela handboll när hon var åtta, i dag är hon 23 och lagkapten i RP IF Linköping. Hon har höga mål med sitt spelande – att laget ska nå Allsvenskan. Och även om hon tycker att handboll är bland det roligaste som finns, håller hon med om att det är en sport med ganska hög risk för skador.
– Det är en ganska tuff kontaktidrott med en hel del kollisioner i hög fart, vilket ökar skaderisken. Därför krävs det att man har en bra grundstyrka och jobbar med grundträning, Foto Linkopings universitet annars är risken stor att det leder till överbelastning. För närvarande har jag en mindre instabilitet i höger axel, berättar Alice Hägg.
Appen AIM-Control fungerar som en slags träningsdagbok där idrottsutövaren fyller i hur de mår både fysiskt och psykiskt, hur mycket de tränat, hur många matcher de spelar, om de skadat sig eller har ont någonstans och om det finns tid för återhämtning.
– Jag tycker att det är lätt och smidig att använda appen och jag registrerar regelbundet. Min medvetenhet kring mitt skadeläge har ökat, eftersom jag faktiskt tar en stund då jag känner efter hur jag mår och funderar på hur mina skador har påverkat min träning, säger Alice Hägg.
Hon registrerar i appen varje vecka hur hon har mått både fysiskt och psykiskt. Vid eventuella skador registrerar Foto Emma Busk Winquist hon graden av smärta, men även hur skadan har påverkat hennes prestation samt deltagande under träning och match. Den data som sparas i appen ger henne en nyanserad bild över aktuell form – men även en möjlighet att se tillbaka i tiden på hur formen och eventuella skador har förändrats.
– Men appen handlar inte bara om mig och hur jag mår, den ger även tränare och fysioterapeuter en bra överblick över hela laget. På så vis kan träningsupplägget anpassas efter spelarnas form och eventuella skador, vilket innebär att hela lagets välmående och prestation maximeras. Appen hjälper hela laget att må bra och prestera bra, något jag tycker är själva syftet med samtliga lagidrotter, säger Alice Hägg.
Handbollsspelare på olika nivåer deltar
Kartläggningen som genomförs tillsammans med Svenska Handbollförbundet bildar en nationell databas och ger en bra koll på skadestatistiken. Den visar hur det står till i dag och ger en ledtråd om vad man kan göra i framtiden för att förbättra läget.
– Att vi gör en samverkanssatsning med Svenska Handbollsförbundet och Svensk Elithandboll är både bra för forskningen och spännande! Vi försöker ta ett ökat ansvar genom att regelbundet följa landslagsaktuella herrar och damer när det gäller deras skador och hur de mår mentalt och känslomässigt, säger Kajsa Johansson.
Robert Wedberg är generalsekreterare för Svenska Handbollförbundet och han är positiv till appen, på flera plan.
– Den största fördelen är att den är flexibel och enkel att använda. Den är anpassad både för våra ungdomar och för våra elitspelare. Dessutom används ju appen av Gymnastikförbundet, vilket visar att den fungerar både för lagidrott och individuell idrott, säger Robert Wedberg.
Han ser fram emot att få ta del av kommande statistik för han tror att den kan göra nytta för idrottsutövarna framöver.
– Jag tror att statistiken kommer att ge oss ny kunskap som gör att vi kan utveckla vårt förebyggande arbete i våra utbildningar för tränare och spelare. Och på det individuella planet hoppas jag att den kan bidra till att fler tar ett större ansvar för sin egen utveckling, genom att de själva gör aktiva val som passar just dem, både vad gäller belastning och innehåll i träning säger Robert Wedberg.
Samband mellan det fysiska och det psykiska måendet?
Forskningen startade med ett utvecklingsarbete redan 2014 och det pågående projektet inom svensk elithandboll, som appen AIM Control är sammankopplat med, har pågått sedan hösten 2019. Kajsa och hennes kollegor ser fram emot hösten 2020, då de beräknats ha samlat in tillräckligt mycket data för att kunna dra sina första slutsatser.
– Det här är en start på något som kan bli riktigt stort inom samtliga idrotter. Det är intressant på flera plan, eftersom vi kommer att få fram siffror på sådant som tidigare inte har undersökts, exempelvis hur det psykiska mående matchar det fysiska måendet. Är man mer skadebenägen om man har en mental dip? Och vad händer med det mentala när du väl har blivit skadad? Det är viktigt att reflektera, stanna upp, ibland kanske en dag utan träning är bättre än en dag med träning – man behöver balans i livet, säger Kajsa Johansson.
Fakta AIM Control
- Appen AIM Control är gratis, finns både för iPhone och Android.
- Frågorna i appen är idag utformade med anpassning till specialidrotterna handboll och gymnastik.
- Appen finansierades inledningsvis av LiU Innovation och Linköpings universitet.
- I dag har de avtal med Svenska Handbollförbundet och Gymnastikförbundet.
- Kajsa Johansson och Jennie Classon utgör styrgruppen för AIM Control kopplat till avdelningen för fysioterapi vid Linköpings universitet.
- Teknisk support av teknologstudenter vid LiU genom samverkan med Unitalent.
- All data lagras på säker server inom LiU.
- Datainsamlingen och forskningen följer forskningsetiska regler och är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
- I forskargruppen ingår även: Yelverton Tegner, professor i Hälsovetenskap med inriktning idrottsmedicin (Luleå tekniska universitet), Andreas Ivarsson, docent i psykologi (Högskolan i Halmstad), Henrik Hedevik, statistiker, enheten för fysioterapi vid Linköpings universitet.
- Projektet samverkar i forskningen med Svenska Handbollförbundet, Svensk ElitHandboll, de spelare som deltar samt handbollsföreningar. Samverkan pågår även med
- Gymnastikförbundet, både på landslags- och föreningsnivå.
- AIM-control webbplats
