12 mars 2019

Det behövs både hjärta och plånbok för att få kollaborativ konsumtion – eller ägodelning – att fungera. Vissa verksamheter är mer ideella, andra mer affärsmässiga, men båda sidorna är lika viktiga. Det visar en ny avhandling vid LiU.

Hugo Guyader.
Liknelsen med "hjärta och plånbok" kom Hugo Guyader på under en konferens där han skulle presentera sitt arbete. 

Skillnader och likheter

Kollaborativ konsumtion är ett samlingsnamn för att ge bort, dela, hyra och låna istället för att mer traditionellt köpa och äga. Det förutsätter en uppgörelse mellan jämlikar (peer-to-peer) som träffas för att utbyta tjänster eller varor. Någonstans finns också ett företag som tillhandahåller en teknisk plattform för att göra utbytet möjligt – och tar en avgift för detta.

I jämförelse innebär så kallad tillgångsbaserad konsumtion att konsumenten hyr eller lånar direkt från ett företag. Två exempel är Volvos bilpool Sunfleet och byggvaruhus som hyr ut redskap och verktyg.

Hugo Guyaders doktorsavhandling.

I avhandlingen The Heart and Wallet Paradox of Collaborative Consumption undersöker Hugo Guyader tre företag och nätverk som arbetar med samåkning. Svenska Skjutsgruppen har inga vinstkrav utan siktar mot ekonomiskt nollresultat, medan internationella Blablacar och Gomore är mer kommersiella. Det sistnämnda arbetar också med leasing och biluthyrning.

- Men även om de skiljer sig lite är både ideella och kommersiella faktorer viktiga för alla tre. De behöver både hjärta och plånbok, säger Hugo Guyader.

- Hjärtat står för känslor och värderingar som gemenskap, samhörighet och delningsetos. Plånboken innebär marknadstänkande och ekonomi.

Besparing och gemenskap

Två av uppsatserna i avhandlingen är skrivna ur företagarperspektiv, medan två utgår från brukarna. Hugo Guyader blandar kvalitativa och kvantitativa metoder och arbetar bland annat med intervjuundersökningar, fallstudier och deltagarobservationer i studien. Vid ett tillfälle samåkte han själv mellan Sverige och Paris och gjorde intervjuer i bilarna under resan.

Vad som är viktigast, den ideella eller kommersiella sidan, tycker han inte går att säga. Möjligheten att spara pengarna lockar brukarna att börja använda en tjänst, men det är känslor som gemenskap och tillhörighet som gör att de fortsätter.

- Från företagets perspektiv behövs det pengar för att starta en verksamhet och bygga upp den tekniska plattformen. Sedan är det viktigt med delaktighet för att företaget ska bli stabilt och kunna växa.

- Det finns flera exempel på företag som misslyckats för att de inte förstått delningslogiken hos gräsrötterna.

Hugo Guyader.Hugo Guyader på sitt arbetsrum. Efter disputationen kommer han att fortsätta arbeta på LiU.

Alla vinner på delningen

Hugo Guyader tycker att den akademiska forskningen kring delningsekonomin är ganska outvecklad och hoppas att avhandlingen ska öka förståelsen för både affärsverksamhet och konsumentbeteende. Ett viktigt bidrag är också att definiera en rad olika begrepp som betyder ungefär samma sak, men inte riktigt. Två exempel är just kollaborativ respektive tillgångsbaserad konsumtion.

Att ägodelning (ett mer vardagligt begrepp) kommer att växa i framtiden, råder det ingen tvekan om, tror han. För det talar både hållbarhet, ekonomi och effektivitet. En fördel är att det innebär både tillgång till billiga varor och tjänster för brukaren och en möjlighet att tjäna extra pengar för den som tillhandahåller det som efterfrågas. Dessutom vinner ägaren av den kommersiella plattformen på utbytet. Win-win-win, med andra ord.

Hugo Guyader försvarar sin avhandling fredagen den 15 mars kockan 13. Opponent är Oksana Mont, professor; Lunds universitet.

Läs mer

Här finns hela avhandlingen: The Heart and Wallet Paradoxe of Colloborative Consumption

Tre sajter om kolloborativ ekonomi:

https://www.sharingcities.se

http://www.kollekogbg.se

https://www.facebook.com/groups/OuiShareSweden/

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.