17 april 2018

Svensk forskning får i sommar tillgång till kraftigt ökad beräkningskapacitet när Nordens kraftfullaste dator, Tetralith, byggs samman på Nationellt Superdatorcentrum, NSC, vid Linköpings universitet. Superdatorns maximala prestanda uppskattas ligga på drygt fyra petaflops, det vill säga lite mer än 4 000 000 000 000 000 flyttalsoperationer per sekund.

Tetralith får därmed betydligt högre beräkningskapacitet än föregångaren Triolith som efter utbyggnaden i oktober 2013 var den tidens nordiska rekordinnehavare på 0,45 petaflops.

Beräkningstid bokas hos SNIC

Tetralith är en nationell resurs som är tillgänglig för svenska forskare som söker beräkningstid via Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC. Nationellt superdatorcentrum vid LiU är ett av sex superdatorcentrum inom SNIC.

– Tetralith blir den nu klart största universitetsdatorn i Sverige, nästan dubbelt så stor som näst snabbaste datorn som står på KTH i Stockholm. Jag ser verkligen fram emot att kunna dela ut den här nya datortiden till de bästa svenska forskarna med alla deras intressanta projekt! Det är jätteroligt att se att Sverige satsar rejält på att stanna i spetsen när det gäller att tillhandahålla datortid, säger Philipp Schlatter, docent vid KTH och ordförande i SNAC, SNIC:s allokeringskommitté.

– Tunga beräkningar har blivit allt viktigare, både för forskning och utveckling. Med Tetralith kan vi verkligen bidra till att få nya resultat inom kemi, biologi, material, fysik, strömning, klimat, med mera. Tetraliths otroliga 4 000 000 000 000 000 beräkningar per sekund kommer att vara till stor nytta och säkerligen lämna märke i forskningen, fortsätter han.

Kraftigt ökat behov

Tetralith finansieras via SNIC med cirka 150 miljoner kronor och pengarna kommer till hälften från de tio universitet som ingår i SNIC och till hälften från Vetenskapsrådet.

– Tetralith kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk beräkningsbaserad forskning och är den första resursen som helt finansieras av SNIC-konsortiet, säger Hans Karlsson, professor vid Uppsala universitet och föreståndare för SNIC.

Behovet av beräkningskapacitet har ökat kraftigt de senaste decennierna och fortsätter att öka i snabb takt. Nya användargrupper kommer ständigt till.

– Beräkningsbehovet ökar kraftigt inom alla områden, inte bara bland dem som traditionellt utnyttjar superdatorer. Nya områden, som maskininlärning och artificiell intelligens, blir allt mer beräkningsintensiva, säger Matts Karlsson, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för NSC.

Den nya superdatorn levereras av nederländska ClusterVision och bygger på processorer och nätverk från Intel. Superdatorn kommer när den står klar att bestå av 1892 servrar med 32 kärnor vardera, totalt 60 544 processorkärnor. Triolith plockas ner allt eftersom de nya servrarna levereras och första delen av Tetralith kommer att vara i drift cirka 1 augusti. Hela superdatorn ska vara utbytt till i november 2018, vilket ger svenska forskare tillgång till fyra gånger större beräkningskapacitet än i Triolith.

– Vi kommer att se till att övergången blir så mjuk som möjligt för alla SNIC-användare, intygar Niclas Andersson, teknisk chef vid NSC.


Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.

Drygt 23 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 23 miljoner kronor till forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid LiU. Det handlar bland annat om vikten av namn, konsekvenserna av uranbrytning, politisk polarisering och robotar.