08 november 2018

Hur når man lättast en specifik patientgrupp och får med dem att vilja delta i sin forskningsstudie? Nya personuppgiftsregler har gjort det svårare att samköra diagnoskoder och patientdata och få ut relevanta uppgifter till kandidater som skulle vilja delta. Men via nätet och sociala medier går det snabbt att nå ut till stora delar av befolkningen.

Forskargruppen använder sociala medier för att hitta patienter till deras studie kring whiplashskador. Foto: Thinkstock

Anneli Peolsson, professor i fysioterapi, driver just nu tillsammans med Gunnel Peterson och Maria Landén Ludvigsson, båda medicine doktor och legitimerade fysioterapeuter, ett forskningsprojekt kring webbaserad träning vid whiplashskador. Projektet fick nyligen ytterligare finansiering från Vetenskapsrådet.

Tidigare forskning har visat att träning riktad specifikt mot nacken och dess muskler är den behandling som har störst vetenskapligt bevisad effekt vid whiplashrelaterade besvär. Samtidigt har internetbaserad vård visat sig vara ett fullgott alternativ till personliga vårdmöten vid en rad olika sjukdomar. Studier saknas dock för IT-baserad träning vid kvarstående nackbesvär. Skulle ett webbaserat träningsprogram med samma typ av träning som tidigare bevisats fungera vara ett lika fullgott alternativ som att träffa en fysioterapeut över en längre tid?

– Det vi nu gör är en randomiserad kontrollerad studie – som i sig är unik – ingen har tidigare forskat på webbaserade träningsprogram för whiplashsskadade patienter, säger Anneli Peolsson.

Träffar fysioterapeut färre gånger

Patienterna delas in i två grupper, en grupp som får nackspecifik träning på fysioterapiklinik två gånger i veckan under tre månader. Något man alltså sedan tidigare vet har god effekt för whiplashpatienter. Gruppen jämförs sedan med den grupp som går det webbaserade träningsprogrammet och endast träffar en fysioterapeut fyra gånger totalt under tre månader.

– De tränar själva hemma. Det vi vet är att det kan vara svårt att komma ihåg hur man ska göra efter det att man fått ett träningsprogram i handen eller komma ihåg muntliga instruktioner från sin fysioterapeut.  Det webbaserade programmet innehåller både inspelade filmer, foton och texter som också påminner och ger en bakgrund till varför man gör övningarna. Skulle patienten missa att registrera i den digitala träningsdagboken eller att systemet märker att man inte varit inloggad på länge får patienten också en sms-påminnelse.

Och vad passar då bättre för en studie om webbaserad träning än att också söka deltagare till studien via nätet, sociala medier och Youtube?

Ett vanligt sätt att tidigare hitta deltagare har varit att samköra patientuppgifter med diagnoskoder och erbjuda personer att delta i studien. Eller så har klassiska annonser i tidningar och dagspress varit ett annat sätt att nå ut. Men sedan de nya GDPR-reglerna kring bland annat skydd av personuppgifter trädde i kraft under våren 2018 har det blivit svårare att hantera personuppgifter på ett riktigt vis. Och annonser i traditionella medier är ofta kostsamma och svåra att mäta genomslagskraften på.

Facebook och Youtube

Whiplashstudien har bland annat i stället använt sig av Facebook-annonser. Forskargruppen har även spelat in en kort film för Youtube och sociala medier.
– Att välja sociala medier för att rekrytera patienter har den fördelen att personerna tar ett eget aktivt val att delta och vi får intresserade patienter som är med. Vi kan också nå människor som kan ha gått runt med långvarig smärta och problematik, men som av det ena eller andra skälet inte längre går till sjukvården. Sedan är det intressant att se om det ändå är samma målgrupp som vi fångar nu som i den tidigare studien – det är ju en analys för ett senare tillfälle, säger Anneli Peolsson.
Det forskargruppen har märkt är dock att man inte riktigt når gruppen 18-25-åringar. Inte i ett första skede i vilket fall.
– Den åldersgruppen är inte ute på facebook i samma utsträckning utan där rör sig snarare deras föräldrar och kanske mor- och farföräldrar. Men studien får ändå uppmärksamhet, genom att folk ser den och även om de själva inte är drabbade kanske det finns någon i dess omgivning och då är det lätt att dela. Vi tycker oss se en väsentlig skillnad och att vi får ett större genomslag genom att använda oss av sociala medier – större än annonsering och artiklar i dagspressen. 

Stor patientnöjdhet

Förhoppningsvis kommer projektet att få in den sista patienten under hösten/vintern och att man ska besitta fullständiga data under 2020. 

– Men preliminära data kring patientnöjdheten är att 90 procent i båda grupperna hittills är väldigt nöjda och det är ju roligt. På så vis kanske vi kan öka tillgängligheten till bra behandling på ett flexibelt sätt, säger Anneli Peolsson.

Se forskargruppens rekryteringsvideo

Video

 

Kontakt

Läs mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.