28 oktober 2019

Kvinnliga socialarbetare utsätts i många fall öppet för sexuella trakasserier inför kollegor och chefer, utan åtgärd. Linköpings universitet presenterar den första svenska vetenskapliga studien av berättelserna i #metoo-uppropet, inom socialt arbete.

Ett bildmontage på Mona Livholts, docent i socialt arbete
Mona Livholts, docent inom socialt arbete vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. 
Kvinnliga socialarbetare utsätts i många fall öppet för sexuella trakasserier inför kollegor och chefer, utan att åtgärder vidtas. Linköpings universitet presenterar den första svenska vetenskapliga studien av berättelserna i #metoo-uppropet, inom socialt arbete. 

Under #metoo-rörelsen skapades flera digitala upprop inom olika yrkesgrupper, forum där kvinnor anonymt vittnade om sexuella trakasserier. LiU-studien är den första svenska vetenskapliga undersökningen av berättelser från #metoo inom socialt arbete, med utgångspunkt från hashtaggen #orosanmälan. Berättelserna kommer från organisationer som socialtjänst, kriminalvård samt hem för vård och boende, men också från socionomutbildningar i Sverige.

–  Trakasserierna sker i många olika situationer, genom kränkande och sexualiserande ordval, oönskad fysisk beröring och hot. Kvinnliga socialarbetare, men även studenter och unga klienter utsätts i många fall öppet inför både kvinnliga och manliga kollegor och chefer utan att åtgärder vidtas, säger Mona Livholts, docent i socialt arbete vid Linköpings universitet.Tidskrift för genusvetenskap, bild på förstasidan. Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 40, nr 2, s. 97-119.

Studien vid Linköpings universitet bygger på de första hundra vittnesmålen i #orosanmälan. Tillsammans med två yrkesverksamma socionomer, Sanna Jangland och Louise Thorén Lagerlöf, har docent Mona Livholts studerat sexuella trakasserier och ojämlika maktrelationer kopplat till #metoo. Resultatet har publicerats i Tidskrift för genusvetenskap, TGV.

En slutsats är att vittnesmålen (som studiens författare benämner motståndsberättelser) utmanar den dominerande bilden av Sverige som jämställt och socialt arbete med utgångspunkt i människors lika värde.

–  Det krävs att arbetsgivare och organisationer lyssnar på de berättelser som kommer från #metoo. Och att man bedriver ett aktivt förändringsarbete för att få bort sexism, rasism samt ålderism och en förlegad arbetsdelning efter kön inom socialt arbete, säger Mona Livholts.

Studien är den första i sitt slag:
– Det finns några internationella studier om sexuella trakasserier i socialt arbete, men vi har inte hittat någon svensk studie av #metoo inom det här yrkesområdet, tillägger Livholts.

Vittnesmålen har analyserats med hjälp av narrativ analys. Metoden fokuserar på hur något berättas, vad som återges samt hur det sociala rummet skapas när sexuella trakasserier iscensätts. Genom att använda intersektionalitet som teoretiskt verktyg visar författarna hur ojämlika maktrelationer kopplat till genus, ålderism och rasifiering underbygger sexuella trakasserier i socialt arbete. 

Liksom tidigare forskning om sexuella trakasserier visar studien att trakasserierna får allvarliga konsekvenser. 

–  Ofta infinner sig skuld och skamkänslor hos dem som utsätts. Trakasserierna kan leda till rädsla att gå till jobbet, sjukskrivning, och flera kvinnor uppger också att de lämnar sin arbetsplats, sammanfattar studiens författare.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.

Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid LiU och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.

Vatten framför en bro och en byggnad. Blå himmel och ett träd i höstfärger.

LiU klättrar i global rankning

Linköpings universitet tar sig upp till plats 201–250 när brittiska Times Higher Education släpper sin årliga rankning för världens lärosäten.

Poddsuccén gjorde historieläraren till folkkär folkbildare

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blev en stor folkbildare. Oavsett om det är i podd, tv eller bokform berättar Årets alumn om vår historia lika initierat som underhållande.