"Arbetslivsforskningen är viktigare än någonsin"

Gunnel Hensing.

Arbete och psykisk hälsa

Det är väl känt att det är vanligt med psykiska problem i arbetslivet och att brister i arbetsmiljön kan bidra till psykisk ohälsa. Trots detta finns fortfarande stor okunskap om sambandet.

- Gamla fördomar och attityder är seglivade. Det är också vanligt att klumpa ihop alla psykiska problem och tro att de kräver samma åtgärder. Det är helt fel. Många kan vara mycket välfungerande på arbetet med relativt små insatser, medan andra fall är mer komplicerade, säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet.

Möjligen håller stiutationen på att förbättras nu.

- Ja, jag tror att arbetskraftsbristen kan bidra. När det är svårt att hitta arbetskraft, ökar viljan att förbättra arbetsmiljön och motverka ohälsa.

I en stor litteraturgenomgång på uppdrag av Folkhälsorådet har Gunnel Hensing granskat forskning om att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Genomgången visar att både individbaserade och mer generella åtgärder kan ha stor positiv effekt. I den senare gruppen ingår projekt för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, öka delaktigheten och förkorta arbetstiden.

Två nyckelfaktorer för att må bra på jobbet är möjlighet till kontroll över det egna arbetet och att bli rättvist behandlad.

- Generellt är det mycket viktigt för det psykiska välbefinnandet att ha och vara i arbete, säger Gunnel Hensing.

Mikael Rostila.

Invandring, hälsa och arbete

Jämfört med infödda svenskar har invandrare högre arbetslöshet, sämre betalda arbeten med lägre status och större problem att matcha sin kunskap/utbildning med behoven på arbetsmarkaden. Detta är väl känt. Men hur påverkar det hälsan bland personer födda utomlands?

Den frågan ställde Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i sin key-note. Trots att Sverige är ett mångkulturellt land med 18 procent av befolkningen född utomlands, har det gjorts relativt lite forskning på området.

- Något vi vet är att fler utrikesfödda själva skattar sin hälsa som sämre än god jämfört med infödda svenskar, säger Mikael Rostila.

När det gäller dödlighetsrisken är den högre i flera invandrargruppen, men samtidigt lägre i andra. Tar man hänsyn till andra skillnader än etnicitet försvinner också en stor del av variationerna jämfört med befolkningen i stort.

På en punkt är dock skillnaderna markanta: utlandsfödda män löper nästan dubbelt så stor risk att förtidspensioneras som män födda i Sverige. Risken bland kvinnor födda utomlands är mindre, men ändå betydligt högre än för svenska kvinnor.

- Det är en alarmerande skillnad. Frågan man måste ställa sig är i vilken grad det beror på skillnader i yrkeslivet, säger Mikael Rostila.

En annan tydligt skillnad i statistiken är att personer från Latinamerika, Asien och Afrika oftare har fysiskt tunga arbeten. Detta jämfört både med svenskfödda och andra invandrargrupper.

Karin Lundgren Kownacki.

Klimatkrisen: The heat is on

30 procent av jordens befolkning lever redan i hälsofarlig värme mer än 20 dagar om året. Klimatförändringen gör att den andelen i framtiden kommer att bli mycket större. Det får i sin tur stor påverkan på människors arbete.

Avhandlingen ”The heat is on” granskar just detta och utsågs under konferensen till årets bästa avhandling inom arbetslivsforskning. Författare är Karin Lundgren Kownacki, verksam inom designvetenskaper vid Lunds universitet.

- Värmestress påverkar redan både arbete och produktivitet. I framtiden kommer detta att bli värre, konstaterar hon.

I avhandlingen har Karin Lundgren Kownacki bland annat genomfört fältstudier vid arbetsplatser i Indien som tegelbruk, tvätterier och matsalar. Hon har också genomfört simuleringar av motsvarande arbete i laboratoriemiljö och gjort mätningar på försökspersonerna. Resultaten understryker hur viktigt det är att dricka mycket.

- Att det har stor betydelse för vätskebalansen vet vi redan. Men det är också viktigt för att hålla nere kroppstemperaturen. Våra mätningar visade att stressen ökade hos de personer som inte drack vatten under försöken, säger hon.

Förutom påverkan på den enskilde arbetstagaren, har värme också stor inverkan på produktionen i stort. Lundaforskaren hänvisar till tidigare rapporter som uppskattar just hetta som det allvarligaste hotet mot produktiviteten, kopplat till den pågående klimatkrisen.