10 juni 2019

Förändringarna i arbetslivet går så snabbt att forskningen på området är viktigare än någonsin. Det sade LiU:s rektor Helen Dannetun när hon invigde arbetslivskonferensen FALF 2019 på måndagen.

LiU:s rektor Helen Dannetun och Mattias Elg, förståndare för Helix. Foto: Mikael Sönne

Forskare och praktiker

Konferensen samlar 125 arbetslivsforskare, och några representanter för organisationer, från hela landet och hålls på Arbetets museum i Norrköping. Konferensen arrangeras årligen av föreningen Falf i samarbete med olika lärosäten, i år Linköpings universitet och Helix Competence center.

Rektor Helen Dannetun anknöt till industrilandskapet och Arbetets museum och konstaterade att arbetslivet har förändrats i alla tider. Men att det i dag går så mycket snabbare än förr.

- Den globala konkurrensen, de nya sätten att hämta information och att kommunicera, digitaliseringen. . . allt det här är delar av den stora omvandlingen vi ser i dag. Det som slår mig är dels hastigheten, dels att så mycket av det som händer hänger ihop, det är kopplade system, säger Helen Dannetun och underströk hur viktig forskningen är.

- Det räcker inte med fantastisk teknik. Arbetslivet måste anpassas så att människan hänger med också.

Kamp mot fördumningen

Falfs ordförande, professor Lotta Dellve, betonade betydelsen av kontexten, sammanhanget, för till exempel arbetsmiljö. Beroende på till exempel kunskap, inställning och utbildning kommer två personer sannolikt att ha helt olika arbetsmiljö under sina yrkesliv.

- Låt oss hämta kraft och energi under den här konferensen. Och låt oss gå från förenklade bilder till kontextuella bilder, så att vi inte fördummas, uppmanade hon under sin inledning.

Ellen MacEachen.

 

 

Konferensens första key-note hölls av den kanadensiska forskaren Ellen MacEachen, som talade om möjligheter och risker med den nya digitala delningsekonomin. MacEachen har studerat bland annat Uber och AirBnB och hävdar att tjänsterna har såväl viktiga positiva som negativa sidor.

Till de stora fördelarna hör tillgängligheten, friheten och lägre priser för kunderna. Ofta kan tjänsterna också vara miljövänliga och positiva ur ett hållbarhetsperspektiv. Till nackdelarna hör otrygghet, låga inkomster och övervakning för dem som tillhandahåller tjänsterna.

Förutsättningar ändras helt

Samtidigt växer delningsekonomi betydligt snabbare än den traditionella ekonomin, samtidigt som vinsterna är större.

- Delningsekonomin förändrar förutsättningarna för arbete, bland annat då allt fler människor går från vanlig anställning till egenanställning. Den skapar också nya grupper på arbetsmarknaden med låga löner, i USA ofta under minimilönerna i flera delstater.

- Det här är något som vi måste både debattera och forska mera om. Lagstiftningen måste också anpassas så att till exempel skattereglerna anpassas för den nya ekonomin.

Läs en tidigare artikel om Ellen MacEachens forskning om Uber via länk nedan (mobil) eller uppe till höger (desktop).

Trött men belåten

Martina Berglund.

Efter tre intensiva dagar var projektledaren för konferensen, Helix koordinator Martina Berglund, ganska trött. Men samtidigt väldigt nöjd.

- Visst känner man sig lite urlakad, men det ska man väl göra. Totalt sett har det varit en mycket lyckad konferens. Det kändes jättebra och många åkte härifrån med ett leende på läpparna, summerade hon.

Är det något särskilt du vill lyfta fram?

- Helheten. Falf blev som vi tänkte oss, en mötesplats för arbetslivsforskningen. Det blev en massa bra möten och många intressanta presentationer.

 

 

Key-note om det postfossila arbetslivet

Staffan Laestadius på Arbetets museum. Foto: Mikael Sönne 

"Klimatkrisen hotar målet om full sysselsättning"

Klimatkrisen utmanar människan på många sätt. Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling, talade om det postfossila arbetslivet, men kom också in på vår tidsuppfattning och begrepp om frihet. Kanske ändras också de när samhället tvingas ställa om och bli koldioxidneutralt?

- I dag kan vi flyga till Thailand och välja vilken skola vi vill till barnen, eftersom det i alla fall går att åka bil dit. Det är två exempel. Att resa är själva sinnebilden av frihet, och på så sätt är mycket av vår uppfattning om frihet fossilberoende.

- Detsamma gäller tiden. Vi tänker ofta i termer av hur lång tid olika aktiviteter tar, som att resa till olika platser. En halvering av till exempel sjöfartens hastigheter skulle få mycket stor betydelse på många sätt.

Staffan Laestadius är inte motståndare till att utveckla olika tekniska lösningar för att minska koldioxidutsläppen, men menar att de riktigt stora utmaningarna istället är kulturella, sociala, institutionella och ekonomiska. 

- Det handlar inte om en techno-fix, den teknik vi behöver har vi egentligen redan. Nej, det är andra områden som är viktigast, inte minst för att omställningen måste gå så snabbt, säger han.

Och arbetslivet? Jo, Staffan Laestadius konstaterar att det påverkas av två mycket starka drivkrafter samtidigt: digitaliseringen och omställningen till fossilfrihet. Han ställer också frågan om klimatkrisen kanske kräver att aktivitetsnivån i hela ekonomin sänks i framtiden. Mycket går att hålla igång med nya alternativa bränslen, men kanske inte allt.

- Då kommer vi tillbaka till diskussionen om fördelningen mellan arbete och fritid. Det kan bli svårare att upprätthålla full sysselsättning, i alla fall om vi ska fortsätta arbeta åtta timmar om dagen.

Utvecklingen kan också innebära en renässans för det manuella arbetet. Halvt på skämt, halvt på allvar säger Staffan Laestadius att hans speciella hatobjekt är bensindrivna lövblåsar. Varför inte kratta istället?


Tre höjdpunkter på konferensen

Gunnel Hensing.

Arbete och psykisk hälsa

Det är väl känt att det är vanligt med psykiska problem i arbetslivet och att brister i arbetsmiljön kan bidra till psykisk ohälsa. Trots detta finns fortfarande stor okunskap om sambandet.

- Gamla fördomar och attityder är seglivade. Det är också vanligt att klumpa ihop alla psykiska problem och tro att de kräver samma åtgärder. Det är helt fel. Många kan vara mycket välfungerande på arbetet med relativt små insatser, medan andra fall är mer komplicerade, säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet.

Möjligen håller stiutationen på att förbättras nu.

- Ja, jag tror att arbetskraftsbristen kan bidra. När det är svårt att hitta arbetskraft, ökar viljan att förbättra arbetsmiljön och motverka ohälsa.

I en stor litteraturgenomgång på uppdrag av Folkhälsorådet har Gunnel Hensing granskat forskning om att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Genomgången visar att både individbaserade och mer generella åtgärder kan ha stor positiv effekt. I den senare gruppen ingår projekt för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön, öka delaktigheten och förkorta arbetstiden.

Två nyckelfaktorer för att må bra på jobbet är möjlighet till kontroll över det egna arbetet och att bli rättvist behandlad.

- Generellt är det mycket viktigt för det psykiska välbefinnandet att ha och vara i arbete, säger Gunnel Hensing.

Mikael Rostila.

Invandring, hälsa och arbete

Jämfört med infödda svenskar har invandrare högre arbetslöshet, sämre betalda arbeten med lägre status och större problem att matcha sin kunskap/utbildning med behoven på arbetsmarkaden. Detta är väl känt. Men hur påverkar det hälsan bland personer födda utomlands?

Den frågan ställde Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i sin key-note. Trots att Sverige är ett mångkulturellt land med 18 procent av befolkningen född utomlands, har det gjorts relativt lite forskning på området.

- Något vi vet är att fler utrikesfödda själva skattar sin hälsa som sämre än god jämfört med infödda svenskar, säger Mikael Rostila.

När det gäller dödlighetsrisken är den högre i flera invandrargruppen, men samtidigt lägre i andra. Tar man hänsyn till andra skillnader än etnicitet försvinner också en stor del av variationerna jämfört med befolkningen i stort.

På en punkt är dock skillnaderna markanta: utlandsfödda män löper nästan dubbelt så stor risk att förtidspensioneras som män födda i Sverige. Risken bland kvinnor födda utomlands är mindre, men ändå betydligt högre än för svenska kvinnor.

- Det är en alarmerande skillnad. Frågan man måste ställa sig är i vilken grad det beror på skillnader i yrkeslivet, säger Mikael Rostila.

En annan tydligt skillnad i statistiken är att personer från Latinamerika, Asien och Afrika oftare har fysiskt tunga arbeten. Detta jämfört både med svenskfödda och andra invandrargrupper.

Karin Lundgren Kownacki.

Klimatkrisen: The heat is on

30 procent av jordens befolkning lever redan i hälsofarlig värme mer än 20 dagar om året. Klimatförändringen gör att den andelen i framtiden kommer att bli mycket större. Det får i sin tur stor påverkan på människors arbete.

Avhandlingen ”The heat is on” granskar just detta och utsågs under konferensen till årets bästa avhandling inom arbetslivsforskning. Författare är Karin Lundgren Kownacki, verksam inom designvetenskaper vid Lunds universitet.

- Värmestress påverkar redan både arbete och produktivitet. I framtiden kommer detta att bli värre, konstaterar hon.

I avhandlingen har Karin Lundgren Kownacki bland annat genomfört fältstudier vid arbetsplatser i Indien som tegelbruk, tvätterier och matsalar. Hon har också genomfört simuleringar av motsvarande arbete i laboratoriemiljö och gjort mätningar på försökspersonerna. Resultaten understryker hur viktigt det är att dricka mycket.

- Att det har stor betydelse för vätskebalansen vet vi redan. Men det är också viktigt för att hålla nere kroppstemperaturen. Våra mätningar visade att stressen ökade hos de personer som inte drack vatten under försöken, säger hon.

Förutom påverkan på den enskilde arbetstagaren, har värme också stor inverkan på produktionen i stort. Lundaforskaren hänvisar till tidigare rapporter som uppskattar just hetta som det allvarligaste hotet mot produktiviteten, kopplat till den pågående klimatkrisen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?