Asylkommissionen får statligt anslag

Ökande hemlöshet, psykisk ohälsa, familjesplittring och utvisningar med inslag av våld. Den sortens rapporter är återkommande till volontärer som möter asylsökande i Sverige.
- Mycket talar för att det har skett förskjutningar i grundläggande rättsprinciper som redan har lett till allvarliga konsekvenser. Det krävs en genomlysning med vetenskaplig förankring för att förstå hur detta gått till och för att undvika en ännu värre situation, säger Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt på Institutionen för samhällsvetenskap och välfärdsstudier (ISV) vid Linköpings universitet. 

Statligt anslag

Hon leder projektet ”Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015–2017” som bedrivs inom ramen för Asylkommissionen. Projektet fick nyligen ett anslag på drygt 1,4 miljoner från statliga rådet Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). 

Asylkommissionen inleddes i mars 2019. Den är ett samarbete mellan forskare vid LiU och Linnéuniversitetet samt frivilligorganisationen Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.  I kommissionen ingår hittills 48 personer. Speciellt för projektet är den breda samverkan mellan forskare, personer som sökt skydd i Sverige, civilsamhället och professionella. Kommissionen initierar gränsöverskridande forskning som är särskild i sitt slag genom att den breddar definitionen av kunskapsproduktion och där de sakkunniga har olika bakgrund.  Huvudman för kommissionen är Linköpings universitet och ISV. Foto: Ulrik Svedin.  Den 24 november 2015 aviserade den svenska regeringen en helomvändning i asylpolitiken (Se information på regeringens webbsida). Bland annat handlade det om tidsbegränsade uppehållstillstånd för alla skyddsbehövande, utom kvotflyktingar, begränsad rätt till anhöriginvandring och medicinsk åldersbestämning. Volontärer som möter de asylsökande i Sverige har i flera år rapporterat om svåra förhållanden:

Psykisk ohälsa

 Ökande hemlöshet, kriminalisering, psykisk ohälsa, familjesplittring och utvisningar med inslag av våld. 
- Förändringarna i lagstiftningens innehåll behöver granskas. Vad har skett i sak med asylsystemet och rättens innehåll? Hur kan en framväxande negativ inställning i samhället till flyktinginvandring ha påverkat lagstiftaren och rättstillämpande myndigheter? Och kan dessa genom åtgärder och språkbruk ha påverkat allmänhetens inställning till människor på flykt, säger Anna Lundberg.

Barn prioriteras

  Med olika delstudier ska forskarna genomföra intervjuer med asylsökande och samla fallbeskrivningar från asylsökande, professionella och olika stödnätverk. Barns och andra utsatta gruppers situation uppmärksammas särskilt. Ett prioriterat område är unga personer som sökt skydd utan medföljande vårdnadshavare. Kommissionen arbetar bland annat med teorier inom rättsvetenskap, rättssociologi och socialpsykologi. Det finns i dagsläget många konkreta problemområden att studera. Därför söker kommissionen kontakt med andra lärosäten. Man erbjuder också masterstudenter att skriva sina examensarbeten inom ämnen som kommissionen vill granska.