15 september 2023

En kulturgeograf, en företagsekonom och en statsvetare som har doktorerat vid Örebro, Stockholms och Lunds universitet. En tandläkare med en masterexamen i teknik och hållbar utveckling. Det är de fyra nyaste medarbetarna som har börjat eller snart börjar sina jobb på CKS.

 Nu fylls Centrum för kommunstrategiska studiers lokaler på campus Norrköping med nya medarbetare.  Fotograf: Magnus Johansson
Närmare bestämt är det tre nya postdoktorer och en forskningsassistent som välkomnas till CKS nu i höst. Läs deras egna ord om vad de gjort tidigare och vad jobb och forskning på CKS kommer att handla om.

Möt våra nya medarbetare

Amelia Olsson

Postdoktor

En kvinna i brunspräcklig topp på en bro med ett tegelhus i bakgrunden

Vad har du för bakgrund?

– Jag har en yrkesbakgrund som säljare och lång erfarenhet av ideellt engagemang inom civilsamhället. Innan jag doktorerade läste jag en master i organisationsteori och ett kandidatprogram i företagsekonomi och statsvetenskap.

i vilket ämne doktorerade du och var?

– Jag doktorerade i företagsekonomi på Stockholms universitet. Min inriktning var entreprenörskap och organisationsteori. Jag använder mig av politiska och kritiska teorier i min forskning vilket betyder att jag är mindre intresserad av hur man effektiviserar organisationer och mer intresserad av att förstå vad dominerande idéer kring organisation och entreprenörskap gör med vårt samhälle, oss människor och vår värld i stort.

Vad skrev du din avhandling om?

– Jag studerade ett nätverk av entreprenörer (både ideella och kommersiella) med koppling till Stockholms förortsområden. Alla entreprenörer jag studerade använde sitt entreprenörskap som medel för att skapa ett mer inkluderande och jämlikt samhälle. De var sammanlänkade och såg sig själva som en del av en rörelse. Deras entreprenörskap hade en tydlig politisk drivkraft som handlade om att motverka strukturell rasism, diskriminering och ojämlikhet. Den här politiska ambitionen innebar dock en konstant kamp mellan försöken att förändra och utmana ojämlika samhällsstrukturer och en dragning mot att anpassa sig till existerande strukturer som bygger på individualisering, konkurrens, ekonomisk tillväxt och ackumulering av kapital. Min studie undersökte hur den här dragkampen såg ut och vilka strategier entreprenörerna använde sig av för att behålla sitt politiska fokus och fortsätta verka för samhällsförändring. Studien visar att dragkampen blev en kontinuerlig process av lärande och experimentering där idéer om organisation och samhälle utvecklades.

Berätta lite om vad din forskning på CKS handlar om?

– Jag kommer fortsätta utveckla min forskning om organisationer och entreprenörer som har en social ambition med sin verksamhet, och jag kommer framför allt att fokusera på civilsamhällets organisering kring integration. Sverige står inför ett antal stora förändringar som påverkar den organiseringen: Migrationspolitiken har stramats åt och den offentliga sektorns budgetar och ansvarstagande för medborgarservice har minskat (och fortsätter att minska). Jag vill undersöka hur dessa förändringar påverkar civilsamhällesorganisationer som arbetar med integration i en kommunal kontext.

Till sist, vad ser du mest fram mot i ditt nya jobb som postdoc?

– Jag ser fram emot att vara en del av en ambitiös, praktiknära och tvärvetenskaplig forskarmiljö med kollegor som har kunskap inom många olika ämnesområden. Jag tror att jag kommer att lära mig mycket under min tid på CKS.

Maria Jansson

Forskningsassistent

Bild på en kvinna med ljust hår och vit blus som står på en bro med en arm på räcket

Vad ska du göra på CKS?

– Som forskningsassistent på CKS är jag för närvarande involverad i ett projekt som handlar om alternativa mått på välfärd. I det projektet jobbar jag tillsammans med Åsa Svenfelt som är universitetslektor i samhällsplanering på CKS. Vi fick kontakt när hon handledde min masteruppsats på KTH och nu har jag fått möjligheten att stötta henne med bland annat research i det här projektet. 

Vad har du för bakgrund?
– Jag har en bakgrund inom medicin som tandläkare samt en masterexamen inom teknik och hållbar utveckling.

Christopher Olsson

Postdoktor

En man i kort hår med lite skägg och blå pikétröja som står på en bro med en arm på räcket

Vad har du för bakgrund?

– Jag började studera bara för att kunna låna till mitt uppehälle under den ekonomiska krisen 08–09. Tyckte det var kul att lära mig grejer och fortsatte till och från under ett par år utan några ambitioner om att bli något eller göra något med det.

– Jag hade varit en skiftarbetande lagerarbetare i hela mitt yrkesliv och trodde nog att jag skulle förbli en sådan. Ibland tänker jag fortfarande att jag är en sådan och att den här akademiska karriären som jag påbörjat bara är en avstickare. I min familj har en traditionellt tagit det arbete som erbjudits och sen hållit fast vid det. Det har inte funnits någon tradition av att utbilda sig eller ”göra karriär”. Så jag körde på med trucken tills möjligheten att söka doktorandtjänst i Örebro öppnades, vilket leder oss in på nästa fråga.

 

I vilket ämne doktorerade du och var?

– Jag doktorerade i kulturgeografi vid Örebro universitet mellan september 2016 och april 2022.

 

Vad handlade din avhandling om?

– I min avhandling skrev jag generellt om kommunal planering av offentliga rum men jag fokuserade specifikt på produktionen av ”mötesplatsen”. Kortfattat behandlar avhandlingen idén om mötesplatsen i det offentliga rummet och hur den här idén begreppsliggörs, byggs och sedan reproduceras i språk och stad. Det är en kritisk studie av en planeringpraktik som utgår från goda intentioner men som sedan arbetar med stereotyper, förgivettagna sanningar och en alldeles för stor tilltro till sunt förnuft. Vad nu det är. Det är i alla fall en stor skillnad mellan mötesplatsen som uttänkt rum och mötesplatsen som materiellt rum.

 

Berätta lite om vad din forskning på CKS handlar om?

– Sedan mars 2022 har jag arbetat på Örebro universitet i ett kommunalt projekt som heter klimatneutrala Örebro 2030. Det är en del av ett nationellt ”strategiskt innovationsprogram” som kallas Viable Cities. I det här projektet har jag bland annat bedrivit forskning om delningsekonomi. Min tanke, och den projektplan jag sökte tjänsten på CKS med, är en fortsättning på det. Skillnaden mellan de två är att jag på CKS främst kommer att fokusera på hur kommuner arbetar med delning av resurser inom organisationen men även hur kommuner kan möjliggöra för delning mellan medborgare i termer av infrastruktur och stöd. Hittills har jag främst fokuserat på hur privatpersoner ser på delning, det vill jag komma bort lite ifrån.

Till sist, vad ser du mest fram mot i ditt nya jobb som postdoc?

- Nya kompisar! Det är inget fel på de gamla men är ju alltid kul med fler.

Simon Davidsson

Postdoktor

Porträttbild på man i rosa skjorta mot en vit bakgrund

Vad har du för bakgrund?

–  Jag är Lundabo, har bott i Frankrike i fyra år och efter masterexamen i statsvetenskap arbetade jag som handläggare på Migrationsverket i ett par år.

Vad skrev du din avhandling om?

– Jag disputerade i statsvetenskap 2022 med en avhandling om parlamentarismens utveckling i Västeuropa från 1700- eller 1800-talet, beroende på land. Från november 2023 är jag på CKS.

Berätta lite mer vad din forskning på CKS kommer att handla om.

– Min forskning kommer att handla om kopplingarna mellan lokalt serviceutbud och väljarbeteende i Sverige med fokus på de senaste tio åren.

Till sist, vad ser du mest fram mot i ditt nya jobb?

– Jag ser fram emot en ny stimulerande miljö och att få arbeta med kollegor i ett sammanhang som verkar närmast idealiskt för att ta mig an mina forskningsproblem.

Simon börjar sin tjänst som postdoktor på CKS i november. 

Kontakt

Läs fler nyheter från CKS

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.