29 juni 2018

Aline Kraemer och Marcelo Costa är brasilianska gästforskare vid avdelningen för Reglerteknik. Inom ett par veckor är deras sex månader långa vistelse över. Med sig hem har de minnen, insikter och tankar om nya arbetssätt. Och de kommer gärna tillbaka.

Marcelo Costa, forskare vid Federal University of Minas Gervais, UFMG, och Aline Kraemer, doktorand vid Instituto Tecnológico de Aeronáutica, ITA, båda i sydöstra Brasilien, kom till Linköping under den ovanligt snörika vintern. De har också fått uppleva en maj månad vi svenskar inte är så vana vid, varmast i mannaminne. Men de båda bara skakar på huvudet när vi nordbor pustar över värmen.

– Det här är vintertemperaturer hemma i Brasilien.

Sex månader vid LiU

Marcelo Costa och Aline Kraemer är under sex månader gästforskare vid avdelningen för Reglerteknik vid Linköpings universitet. De är en del av det svensk brasilianska utbytesprogrammet, CISB, men deras vistelse supportas också av kompetenscentrumet
LINK-SIC. Framgångsrik forskning i nära samverkan med industrin har längre varit avdelningen för reglertekniks signum och LINK-SIC, finansierat av Vinnova, drivs i samarbete med bland andra ABB, Saab och Scania.

Aline Kraemer, halvvägs igenom doktorandutbildningen, arbetar med att analysera flygsimuleringar för att se vad som kan gå fel. Målet är att ta fram algoritmer för felanalys som förbättrar flygsäkerheten.

– Jag har träffat och diskuterat med forskare här på LiU men också med folk på Saab, och har blivit säkrare på vart jag ska lägga fokus i mitt doktorandarbete. I Brasilien har vi heller inga industridoktorander och det är intressant att diskutera med dem som finns här på avdelningen, säger hon.

Största skillnaden mot att vara doktorand i Brasilien och här tycker hon är synen på doktoranderna.

– I Brasilien är vi bland studenterna, men här är får jag arbeta nära professorer och andra forskare och det har betytt mycket.

Industrisamarbetet lockar

Även Marcelo Costa forskar kring fel, men i hans fall handlar det om att ta fram maskininlärningsalgoritmer som gör att en robot eller ett flygplan vet när något håller på att gå snett och kan larma innan något händer. Han har fått tillgång till en stor databas från ABB Robotics och forskningen handlar om att dra nytta av alla de sensorer som finns i roboten för att den ska kunna dra egna slutsatser vad det är som håller på att gå fel och när det är dags för underhåll.

– Det är samma algoritmer och matematik för maskininlärning i robotar och i flygplan, konstaterar Marcelo Costa.

Den stora skillnaden han ser är i samarbetet med industrin.

– Det är stor skillnad, det finns professorer här som delar sin tid mellan industrin och universitetet och såvitt jag känner till har vi inget liknande i Brasilien. Det är intressant med utbytet åt båda håll, vi får veta de frågor de har behov av att lösa i industrin samtidigt som de teoretiska landvinningarna kan spridas till industrin. Mitt universitet ägs och finansieras av staten, men just min avdelning, som forskar inom produktion, har några projekt som pågår i samarbete med industrin. Men det är inte alls vanligt, säger han.

Han är också imponerad av hur forskarna vid avdelningen för reglerteknik arbetar.

– Jag är imponerad av hur avdelningen här styrs, hur arbetet planeras, både den närmaste tiden och framåt. Det är möten varje måndag där sådana saker diskuteras. Samarbetet med industrin är också intressant liksom hur studenterna tar del genom projekt- och examensarbeten.

En del av det tänker han också försöka få med sig hem.
– Det är svårt att göra om organisationen hemma, men vi kan arbeta tillsammans i små grupper och i samarbete med forskarkollegor kan vi söka gemensam finansiering och närma oss industrin. Det finns ett intresse för det, säger han.

Fika

Både Aline Kraemer och Marcelo Costa är supernöjda med vistelsen i Sverige och vid avdelningen där de har blivit mycket väl mottagna. Självklart uppskattar de också fikat.

– Härligt att få vädra huvudet med kaffe, kanelbullar och prat även om allt sådant som inte hör arbetet till, säger Marcelo Costa, med ett skratt.

Han uppskattar också det han kallar vinterfrukt, det vill säga nektariner och äpplen, liksom jordgubbar och andra bär som för oss hör sommaren till.

– Ni är så vana vid det att ni inte ens tänker på vilken god äppeljuice ni har, säger han.

Uppskattade är också helgernas cykelturer när det bara tar några minuter att komma ut på landsbygden.

Aline Kraemer håller med:
– Att kunna cykla överallt är fantastiskt för att inte tala om att kunna gå fritt ute på gatorna och känna sig säker.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.