31 oktober 2024

Tänk dig en flexibel modul som kan göra om spillvärme till el oavsett om underlaget är platt eller böjt. Modulen kan också skapa kyla eller värme från el. Nu finns fullt fungerande prototyper på LiU.

Billig och böjbar. Den nya modulen öppnar för många tillämpningar. Fotograf: Thor Balkhed

Efter tre års arbete vid Printed Electronics Arena på Campus Norrköping är forskare från Linköpings universitet och RISE, i samarbete med det danska företaget ParsNord, färdiga med prototyper för flexibla termoelektriska moduler.

En termoelektrisk modul (TEM) är en elektronisk enhet som kan omvandla värme till elektricitet eller använda elektricitet för att skapa värme eller kyla. Den utnyttjar temperaturskillnader: om ena sidan av modulen är varm och den andra kall genereras elektricitet.

Processen kan också gå åt andra hållet: när elektricitet appliceras, blir ena sidan svalare medan den andra blir varmare.

Termoelektriska moduler som idag finns på marknaden används i produkter som portabla kylboxar, bilsitsvärmare och energiskördande enheter. Dock är traditionella TEM normalt både stela och platta, vilket begränsar deras användningsområden.

Huvudresultatet av detta projekt är tillverkningen av en realativt billig modul som fungerar även på icke plana ytor.

Det öppnar för nya tillämpningar till exempel i bärbara kylare för medicinska ändamål och elektriska generatorer som kan driva sensornoder i smarta byggnader och industrimiljöer.

Modulen förväntas enligt utvecklarna få stor vetenskaplig och teknologisk inverkan. Den långsiktiga visionen är att etablera Europas första tillverkare av flexibla termoelektriska moduler, med huvudkontor i Norrköping vid House of Printed and Organic Electronics (HOPE).

Seyedmohammad Mortazavinatanzi, postdoktor vid Linköpings universitet och VD för ParsNord Thermoelectric Filial, har lett projektet som finansieras av Norrköpings kommuns fond för forskning och utveckling.


Kontakt

Relaterat innehåll

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

Grafik

Dynamiska implantat för precisionsmedicin – samspel mellan fysik och biologi

En detaljerad inblick i gränssnittet mellan implantat och vävnad. Genom att kombinera ingenjörskunskap inom implantatutveckling med biofysik och farmakologi driver detta projekt utvecklingen av smartare läkemedelsimplantat för finjusterad dosering.

Forskare i labbmiljö

Lediga tjänster inom Laboratoriet för organisk elektronik

LOE expanderar kraftigt just nu. Se om vi har ett uppdrag som passar din profil!

Senaste nytt från LiU

Personer med ansiktsmasker

Framtidens krisberedskap bör bygga på öppenhet och transparens

En forskargrupp vid Linköpings universitet har undersökt pandemihanteringen i nordiska kommuner. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

En surrande 3D-printer

Från sömnad till 3D-printing

Digimaker är en unik plats på Linköpings universitet där kreativitet och teknik möts. Här testar studenter och anställda allt från 3D-printing till programmering, lär sig mer om Excel och att skapa filmer och podcasts.