Böjbar modul skapar el av värme, eller kyla/värme av el

En man står framför ett dragskåp i ett labb.

Simone Fabiano får prestigefyllt kemipris

Årets Göran Gustafssonpris i kemi går till LiU-professorn Simone Fabiano. Hans forskning fokuserar på organiska halvledare och hur de kan få bättre ledningsförmåga och nya egenskaper tack vare så kallad dopning.

Lediga tjänster inom Laboratoriet för organisk elektronik

LOE expanderar kraftigt just nu. Se om vi har ett uppdrag som passar din profil!

Laboratoriet för Organisk Elektronik

Världsledande spetskompetens inom organiska och hybrida material – från design till energi-, elektronik- och bioelektroniklösningar. Med hållbarhetsfokus och en pipeline från forskning till kommersialisering skapas innovation med stor samhällsnytta.

En man i labbrock häller vätska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.

Eleni Stavrinidou får Young Scientist Award på Cypern

Den cypriotiska vetenskaps-, litteratur- och konstakademin har tilldelat Dr Eleni Stavrinidou priset ”Young Scientist Award”.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.

Funktionella pi-material

Vi bygger funktionella nanostrukturer för ren energiteknik genom organisk kemi.

Grön polymerkemi

Vi arbetar i gränslandet mellan polymerkemi, organisk kemi och biopolymerkemi mot funktionella och hållbara material.

Katalys och självorganisering av nanomaterial

Vi kombinerar självorganisering av nanomaterial och katalys för att möjliggöra mer hållbar produktion av mat, kemikalier och material.

Organisk kemi

Vi designar och syntetiserar konjugerade polymerer som innehåller funktionella grupper, för att skräddarsy deras interaktioner med yttre stimuli, främmande material och biologiska system.

Ytors fysik och kemi

Vi studerar ytors fysik och kemi relaterade till energimaterial, optoelektroniska komponenter och katalytiska processer.

Forskare med blå plasthandskar vid mikroskop.

Nervceller av plast blir mer avancerade – och enklare

En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av forskare vid LiU. Resultaten banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.

Laboratoriet för organisk elektronik (LOE)

Vi är en avdelning vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Våra kontor ligger i Kåkenhus på Campus Norrköping.

Stort steg för platt och justerbar optik

Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid LiU markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

Illustration genererad med AI-teknologi.

2D-paper

I projektet "2D-Paper" kombineras 2D-material och cellulosa för att skapa ett nytt värmeledande papperssubstrat för flexibel elektronik.

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

Dynamiska implantat för precisionsmedicin – samspel mellan fysik och biologi

En detaljerad inblick i gränssnittet mellan implantat och vävnad. Genom att kombinera ingenjörskunskap inom implantatutveckling med biofysik och farmakologi driver detta projekt utvecklingen av smartare läkemedelsimplantat för finjusterad dosering.

Person i skyddskläder vid ett mikroskop.

Enskild cell kan kopplas till elektroder av plast

Forskare vid LiU har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.

Kemilabbet på Campus Norrköping dubbleras

LiU kan snart inviga sitt utbyggda kemilaboratorium "LOE Chemistry laboratory" i Norrköping. 500 nya kvadratmeter ger än en fördubbling av den första delen som invigdes 2020.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Eleni Stavrinidou får vetenskapligt pris av Italien

Forskningsledare Eleni Stavrinidou, känd för att koppla ihop elektronik med växter, har fått medalj av Italiens ambassadör, på plats i Campus Valla på LiU.

Närbild som visar att guldtrådarna som kombinerats med mjukt silikongummi kan töjas ut.

Mjukt guld skapar kontakt mellan nerver och elektronik

Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid LiU lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

Miljövänligt och billigt batteri för låginkomstländer

Ett batteri gjort av zink och lignin som kan användas över 8000 gånger. Det har forskare vid LiU utvecklat med visionen att det billiga och hållbara batteriet ska kunna användas i länder där tillgången på elektricitet är begränsad.

Doktorand utvald till prestigefyllda listan "Forbes 30 Under 30 Europe 2024"

Hanne Biesmans, doktorand vid Linköpings universitet, har valts ut till den årliga prestigefyllda listan "Forbes Under 30 Europe Class Of 2024" i kategorin Vetenskap och hälsovård.

Forskare (Xenofon Strakosas) vid mikroskop.

Miljondonation till forskartjänst inom elektroniska mediciner

Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till LiU. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektroniska mediciner. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.

Organisk energiskördare

Vi strävar efter att ersätta skrymmande energiomvandlare med tunna, smarta organiska material.

Organisk elektrokemisk anordning

Vi använder organiska polymerer och molekylära material för att tillverka och modifiera elektroder och membran. Genom detta utnyttjar vi de unika egenskaperna hos sådana gröna, skräddarsydda material för elektrokemiska tillämpningar.

Person i labbrock och handskar häller en blå vätska på en glasyta.

Miljövänligare metod för att skapa organiska halvledare

Forskare vid LiU har utvecklat ett nytt miljövänligare sätt att skapa ledande bläck för användning i organisk elektronik som solceller och konstgjorda nervceller. Fynden banar väg för framtidens hållbara teknologi.

Storsatsning på ny utrustning för materialforskning

Linköpings universitet får 44 miljoner kronor från the Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE, för ny vetenskaplig utrustning som ska bidra till spjutspetsforskning på material.

Två forskare i labbrock med handskar kopplar in sladdar till en bägare med vatten och en växt.

Elektronisk ”jord” ökar tillväxten hos grödor

Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid LiU som har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för hydroponi.

Halvmåneformad svart aerogel med vattendroppar.

Superlätt material kan bli nyckel för framtidens terahertz-teknik

Forskare vid LiU har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en ledande aerogel kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.

Fyra personer ute och går bredvid varandra.

Odlade elektroder – ett av årets största genombrott

Physics World har utsett LiU-forskning till ett av årets stora genombrott globalt inom fysik. Det handlar om en studie vid Laboratoriet för organisk elektronik där forskare visade att mjuka elektroder kan odlas i levande vävnad.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.

Han ska utveckla mjuk elektronik som liknar hjärnan

Simone Fabiano, biträdande professor vid LOE, har beviljats 23 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet för att utveckla en ny typ av mjuk elektronik som hämtar inspiration från hjärnan.

Tre lovande LiU-forskare delar på 53 miljoner från ERC

Europeiska forskningsrådet har beviljat tre forskare vid LiU Starting grants som går till lovande forskare för att etablera en egen forskargrupp. Deras forskning handlar om cancerbehandling, materialutveckling och sorg.

Snabba elektriska signaler kartlagda i växter med ny teknik

Vad sker inne i den köttätande växten Venusfälla när den fångar en insekt? Med en ny teknik har forskare gjort upptäckter om den elektriska signaleringen som får fällan att smälla igen.

Hon kombinerar växter och teknik för en hållbar framtid

Eleni Stavrinidou är forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU. Hennes vision är att utveckla teknologier som möjliggör nya upptäckter inom växtbiologi.

Person som håller en liten träkonstruktion framför ansiktet.

Världens första trätransistor

Världens första transistor gjord av trä är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och KTH. Studien är publicerad i tidskriften PNAS och banar väg för vidare utveckling av träbaserad elektronik och styrning av elektroniska växter.

Genomskinlig droppe på elektronisk krets.

Elektroder odlas i hjärnan – kan på sikt bota nervsjukdomar

Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet publicerades i tidskriften Science.

Magnus Berggren får medalj av Norrköpings kommun

Norrköpings kommun delar ut sin hedersmedalj Honoris Causa – S:t Olofsmedaljen till Magnus Berggren, professor i Organisk elektronik vid Linköpings universitet. Han tror på fortsatta framgångar på LiU, men ser ett orosmoln.

Forskare fotograferad genom aluminiumrör.

Passiv utstrålande kylning kan styras elektriskt

Forskare vid LiU visar nu att elektrisk styrning av passiv utstrålande kylning kan användas för att reglera temperaturen hos ett material vid normala temperaturer och lufttryck.

Fyra materialforskare vid LiU delar på 80 miljoner

Materialforskning är ett starkt område för Linköpings universitet. Det visar inte minst utfallet från Europeiska forskningsrådets utlysningar som denna omgång resulterade i fyra bidrag på totalt cirka 80 miljoner kronor.

Man i heltäckande labbkläder håller upp en transparent skiva framför ansiktet.

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Forskare vid LiU har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar.

Nytt ljus över organiska solceller

För att ställa om till en fossilfri energiförsörjning krävs bland annat effektiva och miljövänliga solceller. Forskare vid LiU har kartlagt hur energin flödar i organiska solceller, något som hittills varit okänt.

Professor Xavier Crispin och forskningsingenjörerna Ujwala Ail och Ziyauddin Khan, vid pressen för knappcellsbatterier, Laboratoriet för organisk elektronik.

Nya material kan lösa energilagring

Nya innovativa material kommer att spela en nyckelroll i den globala klimat- och energiomställningen. Vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet pågår flera lovande forskningsprojekt inom bland annat energilagring.

Nya innovativa material en nyckelroll i en global klimat- och energiomställning

Nya innovativa material kommer att spela en nyckelroll i den globala klimat- och energiomställningen. Det säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik och som är nästa föreläsare på Lunchklubben den 25 april.

Tre personer i LOE klädda i labbrockar, hårskydd och munskydd.

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Akchheta Karki och Magnus Jonsson, två forskare bakom en glasskiva med figurer som visar hur antennerna kan styras.

Nanoantenner för ljus kan styras elektriskt

Forskare vid LiU har utvecklat optiska nanoantenner som kan slås av och sättas på igen på elektrisk väg, och även justeras gradvis. Resultaten, publicerat i Advanced Materials, öppnar för framtidens justerbara smarta material och styrbar tunn optik.

Eleni Stavrinidou tilldelas ERC Starting Grant

Hennes projekt handlar om möjligheten att bygga in elektronik i växtceller för att skapa material som behåller de levande cellernas egenskaper. Ett mål är också att skapa hållbara system för bland annat energilagring, med naturens egna metoder.

Mats Fahlman vid Laboratoriet för Organisk Elektronik.

380 miljoner till träforskning inom WWSC

Wallenbergstiftelsen anslår 380 miljoner kronor till träforskning i Wallenberg Wood Science Center, WWSC. Uppskattningsvis en fjärdedel av pengarna går till LiU, som driver programmet tillsammans med KTH och Chalmers. Målet: att bli främst i världen.

Spin-polariserad ljusemitterande halvledarstruktur.

Storsatsning på materialforskning för hållbarhet

En miljardsatsning på forskning sker nu inom Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, WISE, som ska leda till utveckling av hållbara och effektiva material för att lösa några av samtidens stora utmaningar. LiU är värduniversitet.

Prisbelönt teknik för storskalig energilagring

En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU. Två genombrott har lagt grunden: elektroder i trämaterial tillverkade på rulle samt en ny vattenbaserad elektrolyt.

Två kvinnor, Eleni Stavrinidou och doktoranden Daniela Parker, håller i bönplantan som är en biohybrid.

De får växtens rötter att lagra energi

Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.

Färgskärmar på nytt sätt

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod där nya typer av displayer kan utvecklas med hjälp av strukturella färger. I framtiden hägrar billiga och energieffektiva färgskärmar. Studien publiceras i Advanced Materials.

Jesper Edberg, Patrik Isacsson och Isak Engquist med en rulle elektroniskt papper.

Elektroniskt papper tillverkat i stor skala

Forskare vid bland annat LiU har utvecklat ett elektroniskt papper som kan produceras på industriell skala. Pappret ska på sikt kunna användas som exempelvis tunna batterier och superkondensatorer som kan laddas upp på bara några sekunder.

Domen vid Visualiseringscenter C med publik.

Tre forskningsprojekt får pengar från Norrköping

Tre forskningsprojekt får sammanlagt 5,4 miljoner kronor när Norrköpings fond för forskning och utveckling för tolfte gånger delar ut medel från fonden. Det handlar om barnlitteratur, multimediakonst i domteatern och termoelektriska moduler.

Nytt ledande bläck öppnar för nästa generations tryckta elektronik

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett stabilt polymert bläck med hög ledningsförmåga. Framsteget banar väg för nyskapande och mer energieffektiv tryckt elektronik. Resultaten publiceras nu i Nature Communications.

Jonpumpen ska kunna användas i behandling av hjärncancer

Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid LiU har visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis cancerbehandling i hjärnan.

Ny satsning i Norrköping ska ge fler företag inom tryckt, organisk elektronik

LiU och NOSP ökar farten ytterligare för företag som etableras inom området tryckt och organisk elektronik. Projektet, som går under namnet HOPE (Home of Organic and Printed Electronics), inleds nu med en förstudie.

Ny bok om barnen som blev forskare

Barnboken Forskardrömmar gläntar på dörren till universitetet och berättar om barn som sedan blev forskare till yrket. Sveriges Unga Akademi står bakom boken där två forskare från LiU berättar om sin barndom och hur det kom sig att de blev forskare.

Biosensor implanterad i stammen på en växt.

Biosensorer övervakar växters välmående i realtid

Forskare vid LiU har utvecklat biosensorer som gör det möjligt att övervaka sockernivåerna i växters vävnad i realtid. Informationen från sensorerna skulle kunna hjälpa jordbruket att anpassa produktionen för att klara klimatförändringarna.

Två droppar, en gul och en transparent, på kretsar.

Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

Forskare vid LiU har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

Gula löv ligger på golvet på ett grönt tygstycke

Utställningen Wood is good lyfter skogens betydelse

Hur kan vi använda växter för att omvandla energi till elektricitet? Hur skapas batterier av skogsavfall? Och vad betyder skogen för vårt välmående? Utställningen Wood is good lyfter forskning om och olika perspektiv på skogens möjligheter.

De har tagit fram det första organiska batteriet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.

En väg som går mot solnedgång, med vägfärg står det skrivet 2020 ovanför syns en målad pil som pekar mot solnedgången.

Nya Horisont 2020-projekt till LiU

Autonom flygledning, vita lysdioder i perovskit, elektronik som skördar energi och forskning kring hur embryon kan överleva i en främmande livmoder är några av de nya projekt som får finansiering inom EU:s Horisont 2020-program.

Ånggeneratorn där solens värme förångar vattnet medan salt och andra produkter stannar kvar.

Rent vatten med soldriven ånggenerator

Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU.

Nara Kim, i bakgrunden Xavier Crispin och Klas Tybrandt

Deras mjuka elektronik fångar energin

För första gången har en mjuk och töjbar termoelektrisk modul skapats i ett organiskt kompositmaterial. Materialet skördar energi från kroppsvärme, kan tryckas och lämpar sig för exempelvis smarta kläder, kroppsnära elektronik eller elektronisk hud.

Närbild på två pipetter, den ena droppar blått bläck och den andra rött. Bläcket bildar en tvåfärgad pöl.

Här är framtidens bläck för tryckt elektronik

Genom att blanda två polymerer med olika egenskaper har en grupp forskare, under ledning av Simone Fabiano, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, fått fram ett organiskt material med superb ledningsförmåga, utan att det är dopat.

En röd ros ligger på en arbetsbänk. Oskarpt i bakgrunden ses en person iklädd labbrock och blå gummihandskar.

Fem framtida forskningsledare vid LiU

Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett 20 unga forskare till Framtidens forskningsledare. Fem av dem finns vid Linköpings universitet. Alla får de 12 miljoner kronor under fem år samt möjlighet att delta i ett ledarskapsprogram.

Två gymnasieelever, Caroline Paulis Najeeb och Jonathan Sjöman, tittar på ett mikroskop.

Gymnasieelever besöker forskare på LiU, Campus Norrköping

Hur tillverkar man nanopartiklar för att rena vatten? Går det verkligen att styra växters fotosyntes? Ett avancerat kemilabb – vad gör man där? Kanske man skulle bli ingenjör i nanoteknik...

Shangzhi Chen, doktorand och Magnus Jonsson, som leder gruppen inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik

De skapar styrbara plasmoner i plast

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram optiska nanoantenner i en ledande polymer. Antennerna som kan stängas av och sättas på öppnar för en helt ny typ av styrbar nanooptik. Resultatet presenteras i Nature Nanotechnology.

Tre LiU-forskare blir Wallenberg Academy Fellows

Tre LiU-forskare, Emil Björnson, Magnus Jonsson och Marcin Szczot, har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Genom femåriga forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ges unga forskare möjlighet att göra vetenskapliga genombrott.

Kretskort i förgrunden och ett kopparfärgat svenskt mynt i bakgrunden.

Integrerade kretsar produceras i tryckpress

För första gången i världen har forskare vid LiU och RISE, Campus Norrköping, visat att det går att trycka fullständiga integrerade kretsar med fler än 100 elektrokemiska organiska transistorer. Resultatet är publicerat i Nature Communications.

En elektrisk puls ökar materialets volym 100 gånger

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett material som både kan öka och minska sin volym när det utsätts för en svag elektrisk puls. I en svamp eller ett filter kan forskarna styra hur stora partiklar som släpps igenom.

Iwona Bernacka-Wojcik, Eleni Stavrinidou och Miriam Huerta.

De får tobaksplantan att spara på vattnet

Eleni Stavrinidou och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har kunnat påverka cellandningen hos en tobaksplanta, med hjälp av bioelektronik, utan att plantan på minsta sätt tagit skada.

Två män iklädda skyddskläder samtalar. Bilden är tagen genom en maskin som ger en inramning.

Laboratoriet där idéer får lyskraft

Nya idéer prövas ständigt vid Laboratoriet för organisk elektronik. Flera av idéerna har resulterat i världsledande vetenskapliga genombrott. Fokus ligger på energilagring i papper, kopplingen mellan biologi och elektronik samt elektroniska växter.

Storslam för tvärvetenskap vid LiU

Stiftelsen för strategisk forskning finansierar sex forskningsprojekt i gränslandet mellan teknik och medicin med sammanlagt 200 miljoner kronor. Tre av de sex projekten drivs av LiU-forskare och i ett fjärde är LiU-forskare medsökande.

En man står vid en vägg där fuktsensorer har installerats.

Här sitter forskningen i väggarna

Fukt är ett problem som kan bli både dyrt och besvärligt för fastighetsägare. I Studenthuset finns 750 inbyggda fuktsensorer som i ett tidigt skede upptäcker eventuell fukt. Tekniken bygger på universitetets egen forskning inom tryckt elektronik.

Mina Shiran Chaharsoughi och Magnus Jonsson fotograferade genom en glasskiva på vilken de ritar upp formler.

Sensorn som reagerar på ljus, värme och beröring

Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik tagit fram en sensor väl lämpad för elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.

Ny polymerblandning ger superkänslig värmesensor

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har fått fram en superkänslig värmesensor, böjbar, transparent och tryckbar. Resultatet öppnar för applikationer inom alltifrån sårläkning och elektronisk hud till smarta byggnader.

Närbild på en man som med sin gummihandskklädda hand håller upp en sensor framför sitt ena öga.

Nytt cellulosa-baserat material ger tre sensorer i en

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Eleni Stavrinidou prisas för elektroniska växter

Eleni Stavrinidou, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, får ta emot årets L’Oréal-Unesco For Women in Science-pris för sin forskning kring elektroniska växter. Prisutdelare är ministern för högre utbildning och forskning.