Studenterna är uppdelade i grupper om fyra-fem personer. De har i kursen Positioneringssystem fått i uppgift att ta fram programvara som spårar wifi-signaler, bluetooth- signaler och även de signaler som tas emot av de mobilmaster som finns i närheten, olika starka beroende på avståndet. Ett program ska också visa hur långt en person kan hinna på en viss tid, från den punkt där personen senast var synlig.
Noshörningsfamilj Foto Peter Holgersson ABzebror och tre vakande strutsar patrullerar förbi i höstdimman. Strutsarna ilsket blängande medan de övriga djuren bara kollar lite förstrött, mer intresserade av mat och av varandra än av oss.
– Vi har fått in ett larm om en person som har gått vilse, han har senast setts vid Farmors kök, berättar David Gundlegård, universitetslektor och kursledare.
Fyra grupper sätter igång sökandet. Larmet kom in 11.10 på förmiddagen. En drönare surrar igång för att samla in signaler
Drönare med mobiltelefon skannar av landskapet. Foto Peter Holgersson ABfrån terrängen och den lilla noshörningsungen skubbar lite oroligt iväg till sin mamma, ovan vid det surrande, vinande ljudet.
– Här finns det någon, de gröna kryssen är positioner för människor som rör sig, medan det svarta kommer från en person som står still. Det var en av de förutsättningar vi fick att vår försvunna person skulle vara stilla, berättar Emma Persson.
Mirna Baaoth och Emma Persson Foto Peter Holgersson ABHon och Mirna Baaoth är kvar vid sambandscentralen medan Lina Fredriksson och Ina Eriksson är ute och letar i parken. Dock är de i helt fel ände, beroende på en tidigare indikation som visade sig komma från en av parkens anställda.
Emma börjar konferera med de andra grupperna som har sina utsända lite mera i närheten medan Mirna försöker styra Lina och Ina rätt genom att skicka dem en bild från skärmen där positionen visas.
Rasmus Ringdahl och Mats Amundin, forskningschef på Kolmården. Foto Peter Holgersson ABDe andra grupperna har nu kommit till samma slutsats om i vilket område den försvunna personen ska sökas. Några från en annan grupp hinner fram först och finner den leende Rasmus Ringdahl, forskningsingenjör vid avdelningen Kommunikations och transportsystem, KTS, som fått agera borttappad.
– Det var minst en grupp som gick tätt förbi mig alldeles i början, säger han glatt, med tacksam att bli hittat efter 25 minuter och precis i tid för lunch.
Rabii Zahir och hans grupp bestående av master-studenterna Dhananseyan Gnanasekaran, Mohamed Elsayed och Johan
Rabii Zahir och Johan Cederström Foto Peter Holgersson ABCederström hade i uppgift att ta fram ett program som visar hur långt en person kan hinna från en given position på en viss tid och de kunde också följa mobilsignaler. Medan de första fyra grupperna ägnade sig åt sökande, följde Rabii och de övriga med på skärmen och skaffade sig lite försprång inför sökomgång två.
– Längre än så här kan han inte ha kommit och inom det här området borde han vara, visar de på skärmen.
Flera av de andra grupperna hade liknande indikationer och ett par minuter senare var Rasmus Ringdahl funnen i snårskogen.
– De skickade ju alla grupper på mig, skrattar han.
– Det är roligt att se vilket engagemang studenterna har lagt ner i detta, säger Fredrik Gustafsson, nöjd med det han kallar LiU:s största kurragömma.
Kursen Positioneringssystem är på sex högskolepoäng och är obligatorisk fjärde året för dem som läser till civilingenjör i Kommunikation, transport och samhälle samt första året på masterutbildningen Intelligent Transport Systems and Logistics. Den teknikplattform som används i övningen är resultat av forskningsprojektet Senzoor, ett samarbete mellan LiU och Kolmårdens djurpark, finansierad av Norrköpings kommun.
Fredrik Gustafsson beskriver systemet för intresserade representanter för Missing People. Foto Peter Holgersson AB
– Kolmården är väldigt bra för kontrollerade experiment, vi har flygtillstånd för drönare, tillgång till infrastruktur och mycket olika typer av sensordata. Det är också väldigt roligt när studenterna får testa de positioneringsmetoder de utvecklat i praktiken, säger David Gundlegård, som förutom att vara kursledare även är projektledare för Senzoor-projektet.
PS. Farmors kök finns i Bamses värld, i Kolmården.
Teknik som skyddar noshörningar
En sambandscentral inrättas invid savannen där projekt Ngulia, som räddar noshörningar från tjuvskyttar i Kenya, visas för Kolmårdens besökare i vanliga fall. LiU:s projektledare för Ngulia, professor Fredrik Gustafsson, är också på plats. Datorer kopplas in och mobiltelefoner laddas med simkort och appar medan noshörningar, antiloper,– Vi har fått in ett larm om en person som har gått vilse, han har senast setts vid Farmors kök, berättar David Gundlegård, universitetslektor och kursledare.
Fyra grupper sätter igång sökandet. Larmet kom in 11.10 på förmiddagen. En drönare surrar igång för att samla in signaler
Svart kryss på skärmen
15 minuter senare får gruppen som består av blivande civilingenjörerna Lina Fredriksson, Ina Eriksson, Mirna Baaoth och Emma Persson en stark indikation i form av ett rejält svart kryss på skärmen. De har tagit in bluetooth-signaler från drönaren liksom positioner för alla elektroniska enheter som finns i området.– Här finns det någon, de gröna kryssen är positioner för människor som rör sig, medan det svarta kommer från en person som står still. Det var en av de förutsättningar vi fick att vår försvunna person skulle vara stilla, berättar Emma Persson.
Emma börjar konferera med de andra grupperna som har sina utsända lite mera i närheten medan Mirna försöker styra Lina och Ina rätt genom att skicka dem en bild från skärmen där positionen visas.
– Det var minst en grupp som gick tätt förbi mig alldeles i början, säger han glatt, med tacksam att bli hittat efter 25 minuter och precis i tid för lunch.
Snabb sökprocess
Efter en välbehövlig lunchpaus, när alla fick värma upp sig lite inomhus, vad det dags för nästa fyra grupper att göra om sökprocessen.Rabii Zahir och hans grupp bestående av master-studenterna Dhananseyan Gnanasekaran, Mohamed Elsayed och Johan
– Längre än så här kan han inte ha kommit och inom det här området borde han vara, visar de på skärmen.
Flera av de andra grupperna hade liknande indikationer och ett par minuter senare var Rasmus Ringdahl funnen i snårskogen.
– De skickade ju alla grupper på mig, skrattar han.
– Det är roligt att se vilket engagemang studenterna har lagt ner i detta, säger Fredrik Gustafsson, nöjd med det han kallar LiU:s största kurragömma.
Teknik från forskningsprojekt
Datorer, telefoner och internet-uppkopplingar samlas ihop och lämnas åter. Studenterna promenerar iväg över de höstvåta kullarna, ivrigt diskuterande, för att hinna med bussen tillbaka till Norrköping. Elefanterna, som slapp besök, roar sig grundligt i en härlig lerpöl.Kursen Positioneringssystem är på sex högskolepoäng och är obligatorisk fjärde året för dem som läser till civilingenjör i Kommunikation, transport och samhälle samt första året på masterutbildningen Intelligent Transport Systems and Logistics. Den teknikplattform som används i övningen är resultat av forskningsprojektet Senzoor, ett samarbete mellan LiU och Kolmårdens djurpark, finansierad av Norrköpings kommun.
– Kolmården är väldigt bra för kontrollerade experiment, vi har flygtillstånd för drönare, tillgång till infrastruktur och mycket olika typer av sensordata. Det är också väldigt roligt när studenterna får testa de positioneringsmetoder de utvecklat i praktiken, säger David Gundlegård, som förutom att vara kursledare även är projektledare för Senzoor-projektet.
PS. Farmors kök finns i Bamses värld, i Kolmården.
