05 oktober 2016

Professor David Bastviken tilldelas, tillsammans med sex andra forskare, nära 37 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskarna ska studera klimatets effekter på nordliga sjöars ekosystem.

Arktiska och boreala sjöekosystem är känsliga för miljöförändringar. Ett varmare klimat med högre vattentemperatur, och en ökad tillrinning av näring och kol från land, väntas slå extra hårt mot dessa sjöars fiskbestånd. Likaså påverkas smådjur och alger av miljöförändringarna samt omsättningen av växthusgaser som koldioxid och metan.bastviken

Eftersom sjöar på andra breddgrader fungerar annorlunda, går det vanligtvis inte att använda sig av tidigare kunskap och modeller. Därför får forskargruppen nu ett anslag på 36 970 000 kronor under fem år för att studera de nordliga sjöarna närmare.

– Fokus ligger på att få en ökad förståelse och bättre kunna förutsäga effekter av ett varmare klimat på nordliga sjöekosystem, säger David Bastviken, professor vid Linköpings universitet och en av de medsökande.

I experiment och längs olika klimatgradienter kommer forskarna bland annat att studera produktionen av fisk och växthusgaser i olika typer av sjöar. De kommer även att utveckla ekosystemmodeller som ska användas för att förutsäga framtida produktion av fiskbiomassa och växthusgaser i sjöar i nordliga regioner.

Huvudsökande är professor Jan Karlsson vid Umeå universitet. Medsökande är professor Richard Bindler, professor Sebastian Diehl och professor Xiau-Ru Wang, docent Ann-Kristin Bergström, docent Åke Brännström och docent Pär Byström, alla vid Umeå universitet, samt David Bastviken, professor vid Linköpings universitet.


Texten har skrivits ihop med Umeå universitet.

Liknande artiklar

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Två män och en kvinna diskuterar framför en skärm

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

Närliggande forskning

Nyheter vid LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.