05 oktober 2016

Professor David Bastviken tilldelas, tillsammans med sex andra forskare, nära 37 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskarna ska studera klimatets effekter på nordliga sjöars ekosystem.
david-bastvikenArktiska och boreala sjöekosystem är känsliga för miljöförändringar. Ett varmare klimat med högre vattentemperatur, och en ökad tillrinning av näring och kol från land, väntas slå extra hårt mot dessa sjöars fiskbestånd. Likaså påverkas smådjur och alger av miljöförändringarna samt omsättningen av växthusgaser som koldioxid och metan.bastviken

Eftersom sjöar på andra breddgrader fungerar annorlunda, går det vanligtvis inte att använda sig av tidigare kunskap och modeller. Därför får forskargruppen nu ett anslag på 36 970 000 kronor under fem år för att studera de nordliga sjöarna närmare.

– Fokus ligger på att få en ökad förståelse och bättre kunna förutsäga effekter av ett varmare klimat på nordliga sjöekosystem, säger David Bastviken, professor vid Linköpings universitet och en av de medsökande.

I experiment och längs olika klimatgradienter kommer forskarna bland annat att studera produktionen av fisk och växthusgaser i olika typer av sjöar. De kommer även att utveckla ekosystemmodeller som ska användas för att förutsäga framtida produktion av fiskbiomassa och växthusgaser i sjöar i nordliga regioner.

Huvudsökande är professor Jan Karlsson vid Umeå universitet. Medsökande är professor Richard Bindler, professor Sebastian Diehl och professor Xiau-Ru Wang, docent Ann-Kristin Bergström, docent Åke Brännström och docent Pär Byström, alla vid Umeå universitet, samt David Bastviken, professor vid Linköpings universitet.


Texten har skrivits ihop med Umeå universitet.

Liknande artiklar

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Närliggande forskning

Nyheter vid LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?