Studier har visat på konflikter mellan nationella klimatplaner under Parisavtalet och implementering av de globala hållbarhetsmålen. Ett av projekten som tilldelas medel syftar till att göra ländernas arbete lättare.Totalt är det tolv LiU-forskare som tar emot medel i årets utlysningar från Formas forskarråd. Mest pengar får klimatforskarna David Bastviken och Åsa Persson, båda vid institutionen för Tema. David Bastviken får tio miljoner för ett projekt som syftar till bättre mätningar och uppskattningar av växthusgasflöden.
– Det här är jätteroligt på alla sätt! Vi har nu möjlighet att jobba på bred front med ett antal utmaningar, mot bättre mätningar och storskaliga uppskattningar av växthusgasflöden. Vi får också möjlighet att arbeta internationellt på nya sätt, exempelvis testa nya metoder i olika klimatzoner. Ett viktigt mål är att anpassa metoderna för växthusgasmätningar efter olika behov i samhället, som tydliggjorts genom Parisavtalet, säger David Bastviken.
Åsa Persson får sammanlagt drygt tolv miljoner kronor för två olika projekt inom klimatområdet, ett forskningsprojekt på tio miljoner kronor och ett planeringsbidrag på två miljoner kronor. Forskningsprojektet handlar om konflikten mellan de nationella klimatplanerna under Parisavtalet och implementeringen av de globala hållbarhetsmålen. Projektets syfte är att öka effektiviteten i länders ansträngningar för att nå ökad samstämmighet mellan sina klimatplaner och sitt arbete för de globala hållbarhetsmålen. Forskningsresultaten ska leda till nya verktyg samt bättre beslutsunderlag och praxis, vilket efterfrågats av aktörer både nationellt och internationellt.
Dessa har tilldelats medel vid LiU:
Årliga öppna utlysningen för forsknings- och utvecklingsprojekt:
Carlos Guerrero Bosagna har fått drygt 3 miljoner kronor för ett projekt om epigenetiska verktyg.
Sarah Valdez har fått drygt 2,7 miljoner kronor för ”Byggnadsmiljöns roll i integrationsinvandring”.
Joakim Krook har fått drygt tre miljoner kronor för ”Hållbar förvaltning av stadens ledningsbundna infrastruktur”.
Forsknings- och utvecklingsprojekt för framtidens forskningsledare:
Maria Eidenskog har fått drygt tre miljoner kronor för projektet ”Hur förändrar digitalisering genom Building Information Modelling (BIM) organiseringen av planeringsprocessen för nybyggnation?”
Björn Wallsten har fått drygt tre miljoner kronor för ”Gruvan i garderoben – om elektronik i dvala hos svenska hushåll, företag och kommunalägda verksamheter”.
Mobilitetsstöd till forskare tidigt i karriären:
Martin Karlsson har fått drygt 4,4 miljoner kronor för projektet ”Mot regional kartering av nordliga våtmarker och metanflöden med högupplöst terrängmodell och satellitradar”.Perspektiv på de globala hållbarhetsmålen:
Åsa Persson har fått drygt två miljoner för ”Ökad samstämmighet i implementeringen av nationell klimatpolitik och globala hållbarhetsmål”.
Martin Fredriksson har fått drygt 1,4 miljoner kronor för ”Revitalisering och Hållbarhet”.
Elin Wihlborg har fått drygt 1,9 miljoner kronor för ”Ett hållbart digitalt samhälle för alla? Planering av forskning och kommunalt utvecklingsarbete för ökad digital inkludering”.
Nationella forskningsprogrammet för livsmedel: Proof-of-Concept
Uno Wennergren har fått drygt 1,5 miljoner kronor för ”Optimeringsverktyg och beslutsstöd för planering av djurtransporter”.Vägar framåt - Nationella forskningsprogrammet om klimat 2018:
Åsa Persson har fått drygt tio miljoner kronor för ”Nationell implementering av globala mål: Samstämmighet mellan nationella klimatplaner och de globala hållbarhetsmålen”.
David Bastviken har fått 10 miljoner kronor för projektet ”Nya ansatser för att möjliggöra tillförlitlig validering av modellerade eller uppskattade växthusgasflöden”.