21 januari 2020

Från hösten 2019 har klimatdata levererats in till det världsomspännande klimatforsknings-programmet CMIP6 från Nationellt superdatorcentrum, NSC, vid Linköpings universitet. Detta som resultat av ett mångårigt samarbete mellan SMHI och NSC.

Datorhallarna på NSC.
Datorhallarna vid LiU Fotograf: THOR BALKHED
All den kunskap vi idag har kring hur jorden och alla dess system fungerar finns samlad i olika datormodeller - ”Earth System Models”. Modellerna används av forskare runt hela världen för att förstå hur klimatet kommer att förändras och påverka livet på planeten. En sådan modell har tagits fram av ett europeiskt konsortium, EC-Earth, där SMHI ingår. Inom EC Earth har nu den tredje generationen av den europeiska modellen utvecklats och anpassats till det större världsomspännande modellbygget, CMIP, ”Coupled Model Intercomparison”.

CMIP6

CMIP, som nu är inne i sin sjätte fas, CMIP6, drivs inom klimatforskningsprogrammet, The World Climate Research Programme, och är ett initiativ för att samordna och ensa alla de klimatmodeller som utvecklats på olika håll i världen. Runt 30 forskargrupper och fler än 1000 forskare arbetar nu för att tillsammans utveckla och leverera Fika på Nationellt Superdatorcentrum. Foto David EinarDavid Einarklimatmodeller av högsta möjliga kvalitet som underlag för förhandlingar och åtgärdsförslag.
Det är dessa samordnade modeller som också ligger som underlag för FN:s klimatpanel, IPCC:s, rapporter om den globala uppvärmningen.

SMHI och övriga medlemmar av EC-Earth, exempelvis forskningscentrum i Danmark, Nederländerna, Norge och Finland har producerat CMIP6-data under 2019 där delar nu har publicerats och gjorts allmänt tillgängligt. Ytterligare data kommer att publiceras under 2020. Data tillgängliggörs via the Earth System Grid Federations noder, en av dessa noder finns vid Nationellt Superdatorcentrum, Linköpings universitet.

Kräver datorkraft

Att producera klimatdata kräver stor beräkningskraft, tusentals timmar av beräkningar i superdatorer, och insatser görs för att minska behovet av att upprepa beräkningarna. I den nordiska regionen stöds det arbetet av NeIC, Nordic e-Infrastructure Collaboration, genom projektet NICEST, Nordic Infrastructure Collaboration on Earth System Tools, ett projekt där flera personer vid NSC är engagerade.

Inom CMIP arbetar NICEST med kunskapsspridning och förberedelser för att få fram data till CMIP6. Det innefattar exempelvis kvalitetskontroll av data som läggs in i modellerna, utbildning av användare av verktygen och stöd för teamet som administrerar den nordiska noden för Earth System Grid Federation.

Prashanth Dwarakanath– CMIP6 innebär ett stort engagemang för oss, jämfört med tidigare faser av projektet. Det gäller såväl teknik som i antalet personer. Att vi nu kan bidra med data i CMIP6 är resultatet av många års framgångsrikt samarbete mellan SMHI och NSC, säger Prashanth Dwarakanath, projektledare för infrastrukturen för klimatdata, Climate Data Infrastructure and Services, vid NSC.

– Mer data från de nordiska metereologiska instituten, som SMHI, Met Norway, DMI, FMI, universitetet i Helsingfors och Bolin Center i Stockholm, kommer att publiceras så snart grupperna har kompletterat sina simuleringar och kvalitetssäkrat resultaten, intygar Chandan Basu, ansvarig för arbetet inom NICEST vid NSC.

Kontakt

Fler nyheter från NSC

En AI-titt in i framtiden

Brummande superdatorer, robothundar på räddningsuppdrag och massor av framtida möjligheter med AI och forskningsprogrammen WASP och WISE. Ja, statsminister Ulf Kristersson fick många intryck med sig hem efter besöket på Linköpings universitet.

Erik Slottner framför superdator med texten Berzelius

LiU – ett lätt val för ministerns budgetpresentation

Då regeringens budgetproposition skulle presenteras runt om i landet var valet inte svårt för civilminister Erik Slottner (KD). För den tidigare LiU-studenten blev det ett kärt återseende, som bonus fick han se en av landets största superdatorer.

En grupp människor sitter runt ett konferensbord

AI och tvärvetenskap går hand i hand

LiU har skaffat sig en stark position inom artificiell intelligens. I augusti besökte regeringens AI-kommission Campus Valla för att lyssna på forskare och känna på superdatorer.

NSC vid LiU

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.