22 april 2020

Liu-forskare har i en rapport undersökt hur biståndsorganisationer arbetar med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Resultatet visar att Sveriges biståndsmyndighet på många sätt arbetar bra med frågan, men på vissa håll krävs samordning och stärkt kompetens.

Climate change
För länder som redan är sårbara påverkar klimatförändringar säkerhetsläget ännu mer Mumemories
Över hela världen står samhällen inför de utmaningar som klimatförändringar innebär för mänsklig säkerhet. För länder som redan är sårbara, på grund av exempelvis fattigdom, påverkar klimatförändringarna säkerhetsläget ännu mer. Hur vattenresurser hanteras, hur motståndskraftigt jordbruket är, och beredskapen för naturkatastrofer är exempel på faktorer som påverkar hur hårt människor drabbas av klimatförändringar. 

– Det är en kombination av långsiktiga processer som havsnivåhöjningar, temperaturökning, ökenspridning och plötsliga katastrofer, som exempelvis översvämningar, som påverkar säkerhetsläget. Klimatförändringar kan därmed direkt och indirekt påverka mänsklig säkerhet, säger Veronica Brodén Gyberg, biträdande universitetslektor vid institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Veronica Brodén Gyberg, AfrikakoordinatorVeronica Brodén Gyberg. Foto: Eva Bergstedt

Hon har på uppdrag av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) undersökt biståndsmyndigheten Sidas sätt att arbeta med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Tillsammans med forskaren Malin Mobjörk har hon skrivit rapporten Framing and responding to climate-related security risks in Swedish development cooperation.

Biståndsorganisationer har en viktig roll


Långsiktigt och förebyggande arbete är centralt i arbetet med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Därför har organisationer med fokus på bistånd och utvecklingssamarbete, som exempelvis FN och Sida, en viktig roll.

Forskningsrapporten presenterar hur den svenska biståndsmyndigheten Sida arbetar med klimatrelaterade säkerhetsrisker samt hur organisationen själv framställer detta arbete. Forskarna undersöker hur Sida arbetat för att få in ytterligare ett perspektiv i sitt arbete, det om säkerhet, bredvid de som handlar om att bekämpa fattigdom, miljö- och klimatförändringar samt att främja jämställdhet. Forskarna har också undersökt hur man hanterar överlapp mellan perspektiven miljö och klimat samt konflikt.

I arbetet med rapporten har Veronica Gyberg och Malin Mobjörk studerat olika dokument, intervjuat 24 anställda i Sverige och Etiopien, Kenya, Somalia och Sudan samt hållit en workshop för Sida-anställda.

Resultaten visar att Sida har lyckats bra på en övergripande nivå med att föra in miljö-, klimat- samt konfliktperspektivet i organisationen, både på huvudkvarteret i Stockholm och på ambassader i Östra Afrika. De anställda uttrycker också intresse för att samtliga perspektiv ska genomsyra verksamheten. Samtidigt finns relativt lite vägledning kring arbete med hur man kan arbeta med överlapp mellan dessa två områden. Hur perspektiven relaterar till varandra diskuteras i landstrategier till exempel, men arbetet med integrering ser olika ut i olika delar av organisationen och beroende på vilket typ av bistånd och geografiskt område som är i fokus.

Från policy till praktik

Resultatet i studien går i linje med vad man sett i forskning om andra biståndsaktörer, nämligen att organisationer som arbetar med utveckling och bistånd kan ha svårigheter att samordna olika perspektiv, lösa kompetensutvecklingsfrågor och att avsätta tillräckliga resurser för integreringsarbete. Det kan exempelvis uppstå en viss trötthet i organisationen när det uppstår konkurrens mellan perspektiv som ska integreras. 
 
– Sida arbetar aktivt med klimat och säkerhet, men djupare integreringsarbete skulle skapa bättre förutsättningar. Mer resurser och stärkt kompetens skulle kunna bidra till det. I vissa kontexter är Sverige också en av få biståndsaktörer som jobbar aktivt med insatser som integrerar miljö och klimat, fred och säkerhet samt jämställdhet. Detta är en styrka, men den kan utvecklas, säger Veronica Gyberg. 

Den 29 april håller Veronica Brodén Gyberg och Malin Mobjörk en online-workshop tillsammans med Sida-anställda om studiens resultat.. 

Rapport: 

Framing and Responding to Climate-related Security Risks in Swedish Development Cooperation, Malin Mobjörk and Veronica Brodén Gyberg (2020)

 

Kontakt

Relaterat innehåll

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Porträttbild av Björn-Ola Linnér sittandes ute med träd i bakgrunden.

Björn-Ola Linnér: Jag är en förkrossad optimist

Klimatforskaren Björn-Ola Linnér hade aldrig föreställt sig en akademisk karriär. Här hör du honom själv berätta om hur han ändå blev professor på Tema Miljöförändring i Linköping och aktiv som forskare i miljödebatten.

Professor Victoria Wibeck med uppfällt paraply en regnig dag i mars.

Linköpingsforskare med och granskar klimatpolitiken

I slutet av mars varje år lämnar Klimatpolitiska rådet en rapport som granskar regeringens klimatpolitik. När rapporten för 2023 läggs fram är det första gången professor Victoria Wibeck från Linköpings universitet är med som ledamot.

Senaste nytt från LiU

Linköpings Studentsångare går i fängelse

I tre terminer har Jakob Grubbström som frilansare lett körsång med intagna på Skänningeanstalten. Som Director Musices på LiU tar han nu Linköpings studentsångare med sig in i fängelset.

Studenter på campus.

Ökat söktryck till LiU

Intresset för att studera vid LiU ökar, i flera fall rejält. Det visar siffrorna när anmälan till höstterminen stängde vid midnatt den 15 april.

Två forskare i lab.

Ett atomlager guld – LiU-forskare skapar guldén

För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Enligt forskarna från LiU får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat framställning av värdefulla kemikalier.