Klimat och klimatpolitik

Klimatförändringen ger ökade naturliga växthusgasutsläpp

Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens extremväder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen.

Solen och termometer som visar hög temperatur.

Riskabla klimatåtgärder studeras i ny forskning

Klimatkrisen gör att även riskfyllda åtgärder nu övervägs. Ett är att reglera solinstrålningen för att kyla ner jorden. Men hur tänker de som jobbar med att utveckla den kontroversiella tekniken kring osäkerheten? Det ska forskare vid LiU nu studera.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Klimatförändringar och civilisationers uppgång och fall

Tydliga växlingar i klimatet och ändrade förutsättningar för jordbruk sammanföll med persiska rikenas höjdpunkter och nedgång, enligt en internationell studie ledd av LiU-forskare. Studien belyser mänskliga samhällens sårbarhet för klimatväxlingar.

Så beskrivs klimatkrisen - nytt projekt får pengar

En av Wallenbergfamiljens forskningsstiftelser beviljar 4,5 miljoner kronor till ett forskningsprojekt på Linköpings universitet om hur klimatförändringen beskrivs och diskuteras. ”Spännande och angeläget”, säger den huvudansvariga forskaren.

Flicka med ryggsäck står i översvämmad stadsmiljö.

Utan fler och bättre mätmetoder kan Parismålet missas

Parisavtalet säger att vi bör minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 grader Celsius. Men har vi mätmetoderna för att uppnå målet? Den frågan ställer sig forskare vid LiU. Svaret är nedslående.

LiU-forskare: "Stora krav på kommande klimatstrategi"

Arbetet för att skydda samhället mot klimatförändringarna måste ske här och nu. Det är huvudbudskapet i en rapport från Nationella expertrådet för klimatanpassning, där LiU-forskaren Sofie Storbjörk är ledamot, som nyligen lämnades till regeringen.

Trump och Thunberg - olika budskap, samma populistiska berättelse

Trots motsatta budskap finns stora likheter mellan Donald Trump och Greta Thunberg. I en ny artikel beskrivs hur båda använder en populistisk retorik med enkla lösningar, sig själva som sanningssägare och tydliga motsättningar mellan folk och elit.

Under klimatmötet COP26 i Glasgow var trycket från media väldigt högt. Mathias Fridahl tror inte på samma uppmärksamhet i media under COP27.

Ett stort kliv för förhandlingarna, ett mindre för klimatet

De forskare och den student som varit på plats i Glasgow under FN:s klimatförhandlingar, COP26, är tillbaka på Linköpings universitet igen. De är laddade med både intryck och material till olika forskningsprojekt.

LiU-forskare deltar på klimatmötet i Glasgow

Fem klimatforskare från Linköpings universitet är på plats på FN:s klimattoppmöte i Glasgow som börjar den 31 oktober.

Varför har svensk energi- och miljöpolitik inte tagit oss längre?

Redan 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid och 1988 beslutade riksdagen om en koldioxidskatt. Så, varför har inte omställningen kommit längre och klimatkrisen tagits på större allvar? Dessa frågor behandlas i en ny bok.

Visualiseringar ska underlätta klimatanpassning av städer

Intensiva regn orsakar idag stora skador och kostnader för svenska kommuner. Visual Water är en interaktiv visualiseringsplattform som stödjer kommuner att motverka risker och nyttja möjligheter med hållbar dagvattenplanering.

FN utser LiU-forskare att utvärdera de globala målen

Åsa Persson, forskare inom klimatpolitik, har valts ut till en oberoende expertgrupp som ska utvärdera arbetet med de globala målen. Bland annat ska gruppen undersöka vad det är världen behöver göra för att nå målen till år 2030.

Lantbrukets roll som klimatbov kan ifrågasättas

Enligt FN:s klimatpanel IPCC står lantbruket för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser och ses därför ofta som en klimatbov. Den slutsatsen bygger dock på ett paradigm som kan ifrågasättas, skriver Per Frankelius i Agronomy Journal.

60 miljoner kronor för fördjupning av de geopolitiska utmaningarna

Forskningsprogrammet Mistra Geopolitics får ytterligare 60 miljoner kronor av Mistra. "Det senaste halvårets världsomskakande utveckling gör forskningsprogrammet än mer aktuellt" säger LiU-professor Björn-Ola Linnér, programchef.

Klimatförändringar kräver mer samordning inom biståndet

Forskare har undersökt hur biståndsorganisationer arbetar med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Resultatet visar att Sveriges biståndsmyndighet på många sätt arbetar bra med frågan, men på vissa håll krävs samordning och stärkt kompetens.

Hur påverkar pandemin klimatarbetet?

Intresset var enormt för det seminarium om covid-19 och klimatförändringar som forskningsprogrammet Mistra Geopolitics anordnade. Närmre tusen personer ville veta mer om hur pandemin påverkar klimatarbetet.

NSC och SMHI bidrar till världens klimatforskning

Från hösten 2019 har klimatdata levererats in till det världsomspännande klimatforskningsprogrammet CMIP6 från Nationellt superdatorcentrum, NSC, vid Linköpings universitet. Detta som resultat av ett mångårigt samarbete mellan SMHI och NSC.

Klimatmecka under en vecka för LiU-forskare

FN:s klimatkonferens är igång och har samlat världens länder. Bland nästan 30 000 delegater finns också två forskare från Linköpings universitet.

Mycket gott görs för miljön runt om i världen

Forskare har undersökt hur vanligt folk i Kina, Sverige, USA, Fiji och Kap Verde ser på miljöproblem och om de har några i sin vardag. Intervjuerna gav forskarna hopp – och en del kluriga lösningar.

Klimatanpassning av bostadsområden får 11 miljoner

Forskare vid LiU ska undersöka hur fastigheter i Linköping och Norrköping kan rustas för extrema väderhändelser, som skyfall och värmeböljor. Projektet tilldelas 11 miljoner kronor från Länsförsäkringars forskningsfond.

Stater ser möjligheter i klimatåtgärder

Länderna som skrev på Parisavtalet ska nu gå till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar LiU-forskare. De har undersökt hur stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

Framsteg i jakten på okända ämnen i dricksvatten

När vi dricker ett glas vatten får vi i oss en okänd mängd biprodukter som bildas i reningsprocessen. Med avancerad teknik har forskare kunnat detektera nya ämnen – i unika kombinationer för varje vattenverk.

Samarbete med förskolor kring hållbarhet

Forskare ska tillsammans med förskolor i Norrköping arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål. Syftet är att ihop med barnen skapa förståelse för ett hållbart samhälle.

Gröna växer odlade på fasaden till ett bostadshus.

Varför har vi så svårt att föreställa oss framtiden?

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Jäktade resenärer på svensk flygplatsterminal

Hellre politisk mobilisering än flygskam

På listan för årets nyord 2018 står flygskam. Det går att klimatkompensera flygresor, men det kommer inte att räcka i längden. I bästa fall blir det ett nollsummespel, säger Eva Lövbrand, forskare på Tema miljöförändring.

Gruvligt motstånd

Forskare från Linköpings universitet har analyserat den svenska gruvpolitikens omvandling och de – många – konflikter som politiken gett upphov till. Gruvdriften är, menar författarna, den stora lokala miljöstridsfrågan av idag och ställer krav på statligt ansvarstagande.

Gott betyg för klimatförhandlarna på COP24

Klimatforskaren Mathias Fridahl på Tema miljöförändring ger förhandlarna på COP24 toppbetyg. I elfte timmen och trots allmänt låga förväntningar antogs en regelbok för det globala arbetet med att nå klimatmålen från Parisavtalet 2015.

samarbete mellan Liu och Norrköpings kommun

Så ska staden bli mindre sårbar vid klimatförändringar

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till goda idéer.

Drygt 46 miljoner kronor till forskning vid LiU

Det blev resultatet när forskarrådet Formas offentliggjorde vilka som beviljats medel i årets utlysning. Mest pengar fick LiU för forskning inom klimatområdet.

Samverkan i fokus på konferens om klimatanpassning

Ett förändrat klimat påverkar oss alla och vi måste göra något åt det tillsammans. Budskapet var tydligt efter den nordiska konferensen om klimatanpassning. Mötet samlade drygt 400 deltagare från kommuner, regioner, företag, forskning och nationella myndigheter.

Nordisk konferens lyfter lösningar för klimatanpassning

Norden beräknas vara mellan två och sex grader varmare vid sekelskiftet. Hur ska vi i Norden rusta oss för ett förändrat klimat? Under en tre dagar lång konferens diskuteras detta i Norrköping.

"Ingen idé att kommunicera om klimatet om människor inte lyssnar"

I stället för att studera vad som är trovärdig information om klimatförändringar, undersökte Therese Asplund vad människor uppfattar som trovärdig information. Resultatet har publicerats i The International Journal of Climate Change.

Forskning om geopolitik efterfrågas

Den tunga internationella organisationen OECD visar intresse för svensk geopolitisk forskning. ”Väldigt roligt att vår forskning efterfrågas internationellt”, säger Björn-Ola Linnér som leder forskningsprogrammet Mistra Geopolitics.

Jonathan Winsten från Winrock International Institute of Agricultural Development, USA, var en av huvudtalarna vid konferensen. Här tillsammans med LiU:s Tina Schmid Neset.

EU-forskning ger Östersjön en chans

Belastningen av näringsämnen på Östersjön har minskat, men kommer att öka igen som resultat av den globala uppvärmningen. Fyra av EU:s forskningsprogram samlades till slutkonferens för att ta reda på vad vi kan göra mer.

En utmaning att bedöma jordbrukets sårbarhet

Det finns stora kunskapsluckor om hur sårbart jordbruket är inför framtida klimatförändringar. Det visar en avhandling från LiU. Avhandlingen visar också att dagens metoder för att bedöma klimatsårbarhet har brister och behöver utvecklas.

Konferens ska inspirera till klimatanpassning i Norden

Ett förändrat klimat gör Sverige mer sårbart - men även våra grannar i de andra nordiska länderna påverkas. Det finns många sätt att rusta samhället för förändringarna och en nordisk konferens ska ge olika aktörer tillfälle att utbyta erfarenheter.

Kunskap – ledstjärnan i fjärran eller motorn som driver klimatomställningen?

Begreppet kunskap ges olika betydelse när olika grupper talar om omställning till ett mer klimatvänligt samhälle. Det visar forskare vid LiU som undersökt litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer.

Forskning i Amazonas avslöjar stora metanutsläpp via träd

Metanutsläppen via träd som växer i Amazonas är lika stora som utsläppen från världens alla hav eller den arktiska tundran, enligt en ny studie av forskare från bland annat Linköpings universitet. Fynden presenteras i den ansedda tidskriften Nature.

Bonn nästa anhalt i klimatförhandlingarna

Vad kan vi förvänta oss vid årets klimatförhandlingar? LiU bjuder torsdagen 26 oktober in till en diskussion om framtiden för Parisavtalet, inför COP23. Bland annat deltar Marockos ambassad i seminariet.

Allmänheten skeptisk till klimatmanipulering – liksom forskarna

Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland.

Flytande bostäder – om klimatförändringar i våra städer

När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.

FN:s klimatarbete gör nytta

Det riktas ofta kritik mot det internationella klimatsamarbetet. Klimatforskare vid LiU som har undersökt FN:s klimatsamarbete menar dock att det är en ljus bild som träder fram. FN:s klimatkonferenser är en spelplan som gör skillnad.

Nationell koordination för fungerande klimatarbete

Hur kan internationella klimatriktlinjer tillämpas nationellt i en värld där länder har olika förutsättningar för att nå klimatmål? Prabhat Upadhyaya har undersökt tillämpningar i Indien, Brasilien och Sydafrika.

Att balansera temperaturen på konstgjord väg. Klarar Sverige det?

Anders Hanssons drivkraft är de outforskade frågorna. Han studerar klimatmanipulering och tekniken BECCS står i fokus. Tekniken kan bli betydelsefull för hur vi når Parisavtalets miljömål. Men kan den tas i bruk i Sverige?

Lågt globalt intresse för att investera i ny klimatteknik

Teknik som ”dammsuger” atmosfären på koldioxid och lagrar den i berggrunden kan vara ett sätt att minska upphettningen av jordklotet. Men intresset för att investera i tekniken är svagt, visar LiU-forskare i en färsk studie.

Trump väcker oro på miljömöte i Marrakech

Valet av USA:s president sammanföll med FN:s miljömöte i Marrakech, där det väckte reaktioner. Trump har inte gjort sig känd som någon vän av klimatavtal. Två miljöforskare benar ut vilka aktuella frågor som nu står för dörren.

Han vill förutspå klimatets effekter på nordliga sjöars ekosystem

David Bastviken tilldelas, tillsammans med sex andra forskare, nära 37 miljoner kronor. Han ska studera klimatets effekter på nordliga sjöars ekosystem

Manar till kamp för biogasen

”Vi måste berätta för världen att vi redan i dag kan täcka 50 procent av EUs miljömål för transportsektorn med biobränslen”. Willy Verstraete, professor emeritus i Gent, manade till kamp på ATBEST biogaskonferens i Linköping.

Riskfyllt manipulera klimatet

Riskerna med att avsiktligt manipulera klimatet för att stoppa uppvärmningen av jorden har diskuterats under åren. Forskning visar att det inte finns tillräckligt med kunskap om vad tekniken kan innebära för miljön.

Stora och ökande metanutsläpp från sjöar

De flesta av världens sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En studie visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.

Klimatkonferens / Climate change conference, Paris

Inte bara beslutsfattare viktiga under klimatmöten

Organisationer, forskare och representanter för ursprungsbefolkningar bidrar med viktiga aspekter kring de beslut som tas under klimatförhandlingar. Det tycker beslutsfattarna själva.

Ingen ska behöva fly undan klimatet

Björn-Ola Linnér, professor på Tema Miljöförändring, klimatchattade med Musikhjälpens lyssnare när årets tema släpptes.

Högt tryck på LiU-forskarna i Paris

Historiska ögonblick, ett överraskande bra avtal men ändå en liten klump i magen. Så summerar Björn-Ola Linnér COP21. Och LiU:s forskning kring de icke-statliga aktörernas roll hamnade rakt i hetluften.

Ny kamera kan spåra växthusgaser

En kamera som kan filma metanet i luften omkring oss presenteras nu av forskare på bland annat LiU. Kameran kan bli ett viktigt bidrag i arbetet med att mäta och spåra växthusgaser.

Klimataktion utanför konferenscentrat i Paris: Climate Change Education is necessary

Klimatarbetet drivs på underifrån

I decennier har överenskommelser om det globala klimatarbetet ansetts vara en angelägenhet för stater. Så är det inte längre. FN:s klimatmöten har blivit epicentrum för all världens klimataktörer.

Klimatet kan bli varmare fortare än vi trott

Anledningen är att även de växthusgasutsläpp som är naturliga påverkas av en höjd temperatur.

Maria Jernnäs i porten till svenska EU-representationen i Bryssel

Maria Jernnäs jobbar för LiU på COP21

Masterstudenten Maria Jernnäs åker till Paris för att jobba med LiU:s klimatforskare på COP21.

LiU-forskare till COP21 i Paris

Fyra LiU-forskare och två studenter kommer att finnas på plats i Paris för att bevaka COP21 och inte minst fortsätta arbetet med den deltagarenkät som LiU ansvarat för sedan 2007.

Komplex politik bakom trögt klimatarbete

Komplexiteten i de politiska klimatförhandlingarna utmanar forskarvärlden. Mathias Fridahl, klimatforskare inriktad på internationell miljöpolitik, bidrar med kunskap om orsakerna till att klimatarbetet sällan går som världen hoppas på.

Barrskogar binder klor lättare än lövskogar

Vid beslut om lagring av kärnavfall behövs kunskap om hur klor uppför sig i naturen. Nu kan LiU-forskare visa att klor binds och fastnar mycket lättare i organiskt material och att just barrskogar binder organiskt klor lättare än vad lövskogar gör.

Risk att utsatta grupper drabbas av klimatanpassning

Trots det positiva med att allt fler länder sätter in åtgärder för att anpassa samhället till ett förändrat klimat kan insatserna slå fel och drabba redan utsatta grupper.

Alternativ till FN-maskineriet saknas

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ibland för ineffektivitet och brist på resultat. Men givna alternativ saknas. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie.

Historien som väckarklocka

Under 1980-talet hände en rad saker på miljöområde innan omställningen mot ett grönare samhälle stannade upp. I en ny bok visar Martin Hultman vilka lärdomar vi kan dra av det som hände.

Kunskap som maktfaktor i global miljöforskning och miljöpolitik

I decennier har forskare utvecklat allt mer komplicerade modeller som visar konsekvenserna av globala miljöförändringar, modeller som ligger till grund för miljöpolitiska beslut. Ola Uhrqvist visar hur modellerna formats av tidens rådande tankesätt.

Klimatskeptikern är en äldre framgångsrik man

De har betytt mycket inom akademi och näringsliv för att bygga det moderna industrisamhället. Nu ifrågasätts deras livsverk av klimatforskarnas rapporter. Klimatskeptikerna värjer sig genom att i sin tur ifrågasätta hela klimatforskningen.

”Klimatförändringar – finns de?”

Egna erfarenheter spelar större roll än teoretiskt grundad information för vår uppfattning av verkligheten. Det visar en studie av hur svenska lantbrukare ser på klimatförändringarna.

Så kan avskogning klimatberäknas

Att plantera och bevara skog är bra för klimatet. Inom REDD, en mekanism i FN:s klimatavtal, belönas fattiga länder för just detta. Men som REDD är utformad idag är risken stor att skogsavverkningen bara flyttar till ett annat land.

Högre temperaturer ökar metanutsläpp från vattenmiljöer

Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer – något som i sin tur kan bidra till ytterligare uppvärmning på jorden. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Nature.

Mängder av växthusgaser släpps från vattenmiljöer

Stora mängder av de växthusgaser som tas upp av landmiljöer återförs till atmosfären från vattenmiljöer. Det visar av en studie i Indien som utförts av två mastersstudenter vid Linköpings universitet.

Samhällsutmaning

Forskning

Norrköpings Beslutsarena - en lokal där visualisering stödjer dialoger