Departementsuppdrag som ger mersmak

Statens styrning av kommunerna stod i centrum för det kunskapsinternat som avslutade CKS uppdrag för Finansdepartementet. Nu hoppas båda parter på en fortsättning.

Eva Edström Fors vid Avdelningen för statsvetenskap vid Linköpings universitet var en av forskarna som presenterade vid kunskapsinternatet. Hon gav en historisk översikt över hur statens styrning av kommunerna sett ut sedan 1970-talet och framåt med särskild fokus på statsbidragen. Martin Klinthäll

Hur mycket har det forskats om statens styrning av kommuner? Vilka blir effekterna av kommunsammanläggningar och utvecklade mellankommunala samarbeten? Frågorna ligger till grund för det arbete CKS genomfört under året på uppdrag av kommunenheten vid Finansdepartementet. 

"Vetenskapligt baserade underlag till regeringen"

– Tanken har varit att hitta sätt som forskningen på ett strukturerat sätt kan bidra till vetenskapligt baserade underlag till regeringen och samarbetet är ett led i Kommunenhetens arbete med en ändamålsenlig och strategisk styrning av kommunsektorn. Ett utökat samarbete med forskarvärlden om kommunstrategiska frågor behövs för att kunna göra fördjupade och välgrundade analyser i styrningsfrågor, säger Torkel Winbladh, departementssekreterare vid Finansdepartementet.

Uppdraget har resulterat i två forskningsöversikter: en om de senaste 15 årens kunskapsutveckling om statens styrning av kommuner, en om de internationella erfarenheterna av sammanslagningsreformer och mellankommunala samarbeten sedan 1990-talets mitt och framåt. Gissur Ó Erlingsson har under året ansvarat för projektet under året som resulterat i såväl kunskapsöversikter som uppsatser avsedda för artikelpublicering.

Lite forskning gjord av statlig styrning av kommunsektorn

 – Det har varit intensivt, men oerhört lärorikt, att inventera forskningen på de områden kommunenheten önskat kartlägga. Bland de mer ögonbrynshöjande intrycken är hur förhållandevis litet vi inom akademin studerat statlig styrning av kommunsektorn – intrycket är att den grundläggande kunskapsutvecklingen på det området äger rum i författandet av utredningsbetänkanden samt i rapporter framtagna på Statskontoret samt Riksrevisionen, säger Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid CKS (bilden intill).

Som en del i uppdraget hölls ett kunskapsinternat i mitten av november där presentationer och diskussioner kretsade runt relationen mellan staten och kommunerna. Medverkade gjorde ett trettiotal deltagare, såväl forskare som företrädare från Finansdepartementet och andra departement som arbetar med styrning av kommunerna. 

Louise Bringselius, docent vid Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, talade om tillitsbaserad styrning i stat och kommun som regeringen vill införa genom tillitsreformen. De frågor som hon behandlade var: Vad innebär tillitsbaserad styrning och vilket stöd har den i forskningen? Hur kan den påverka statens styrning av kommunerna?

Doktoranden Eva Edström Fors vid Avdelningen för statsvetenskap vid Linköpings universitet gav en historisk översikt över hur statens styrning av kommunerna sett ut sedan 1970-talet och framåt med särskild fokus på statsbidragen. Framför allt uppmärksammade hon reformen 1993 då de riktade statsbidragen skulle tonas ned till förmån för generella statsbidrag.  Eva Edström Fors visade att reformen aldrig riktigt fick det avsedda genomslaget. Idag är riktade statsbidrag mycket vanligt förekommande igen, och dessutom föga uppskattade ute i kommunsektorn. 

Även CKS egna forskare medverkade: Kerstin Johansson talade om staten, kunskapsstyrningen och den evidensbaserade socialtjänsten och Josefina Syssner talade om orsaker, effekter, problembilder och tänkbara lösningar för krympande kommuner.

– Återkommande kunskapsinternat är en bra plattform för personer som arbetar med styrningsfrågor på olika departement, nyckelpersoner från Statskontoret och andra relevanta personer att diskutera strategiska styrningsfrågor utifrån vetenskapliga rapporter och genomgångar, säger Torkel Winbladh.

"CKS:s metod är intressant"

Varför valde ni att ge uppdraget till CKS?

CKS:s metod är intressant. Det är också en styrka att CKS bedriver kommunstrategisk forskning såväl i egen regi som genom olika former av samarbeten med forskare vid andra universitet i Sverige och internationellt. Dessutom har CKS forskat kring vissa frågor som är av särskilt intresse för oss, utifrån att det handlar om förvaltningspolitik eller kommunsektorns långsiktiga utmaningar. Vi hoppas att samarbetet med CKS kommer att fortgå och utvecklas framöver, säger Torkel Winbladh.

– Ur mitt forskarperspektiv var internatet mycket lyckat. Det går inte att överskatta nyttan i att få möta engagerade och kompetenta individer som till vardags lever i och arbetar med de frågor vi forskar om.  Dels får vi omedelbart veta om vi missförstått eller feltolkat något i den empiriska materia vi jobbar med, dels får vi initierade och värdefulla förslag och idéer att gå vidare med till vår forskning, säger Gissur Ó Erlingsson. 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll