27 november 2018

Du har synts och hörts i både nationell som lokal media i samband med valet. Vilken är den vanligaste frågan du fått efter valet?

Johan Wänström, universitetslektor och forskare vid CKS. Forskar om lokal politik, demokrati och kommunikation. Att på ett nyanserat sätt beskriva komplexiteten i olika samhällsproblem och att skapa en förståelse för behovet av att balansera olika behov och värden. Där ser Johan Wänström en uppgift för forskaren i media och i samhällsdebatten. Foto Anna Valentinsson

– De senaste två månaderna har det naturligtvis blivit många frågor om när vi får en ny regering, om varför det tar längre tid än vanligt att bilda styren i kommunerna och om hur den kommunala politiken skiljer sig från den nationella, säger Johan Wänström. Han är universitetslektor vid CKS och forskar om lokal politik, senast om blocköverskridande styren som ju blivit en snackis också i det utdragna regeringsbildandet.

Vad har varit speciellt med årets valrörelse och eftervalsdebatten i medierna?

– Jag tycker att det har varit ovanligt stort fokus i nationell media på koalitionsbildningsprocesserna i kommunerna – många gånger som ett sätt att försöka förklara och kontrastera det som händer i rikspolitiken. Vi är i ett läge i rikspolitiken som vi inte varit i tidigare – det har man däremot varit i många kommuner.

Vilken roll tycker du forskaren har i samhällsdebatten och medierna?

– Det är inte sällan som vi förväntas ge understöd till olika vinklingar där verkligheten beskrivs på ett relativt ensidigt sätt. Jag tycker dock att vår främsta uppgift snarare är att göra det motsatta: att på ett nyanserat sätt beskriva komplexiteten i olika samhällsproblem – att skapa en förståelse för behovet av att balansera olika behov och värden. Utmaningen i det sammanhanget är att göra det på ett kortfattat och begripligt sätt som fungerar i media.

Kan det uppstå intressekonflikter i relationen mellan forskaren och media?

– Precis som i alla andra relationer krävs det en ömsesidig förståelse för varandras uppgifter och behov. Det omgivande samhället behöver till exempel visa en förståelse för att vi forskare behöver grotta ner oss i väldigt avgränsade frågeställningar. Samtidigt behöver vi forskare förstå att för snäva frågeställningar sällan upplevs som intressanta och relevanta för resten av samhället om de inte diskuteras i ett vidare sammanhang.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

LiU:s rektor lyssnar på en konferens genom hörlurar i sällskap med andra.

LiU:s rektor med på konferensen Choose Europe

Rektor Jan-Ingvar Jönsson är i Frankrike på inbjudan av president Macron och EU:s ordförande Ursula von der Leyen för att diskutera Europas vetenskapliga ambitioner i det geopolitiska läget. En fråga är hur Europa kan attrahera amerikanska forskare.

Manlig forskare gestikulerar i diskussion i kontorsmiljö.

Vad rör sig i huvudet på en designer?

Allt börjar vid ritbordet. Även slöseri med resurser, miljögifter och utsläpp av växthusgaser. Den insikten gav professor Tomohiko Sakao idén till en ny studie: Han vill undersöka designers hjärnor under den kreativa processen.