På mitt huvud har jag VR-glasögon och i mina händer två kontroller, jag lämnar det verkliga rummet för en stund och kliver in i det virtuella. Jag ser ett skrivbord, en skrivtavla och ett antal gasturbinkomponenter. På skrivtavlan står en uppgift som går ut på att bygga ihop en gasturbin. I det verkliga rummet, i det så kallade VR-labbet, sitter Jörg Schminder och David Beuger vid en dator och guidar mig. De arbetar på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på LiU och eftersom jag inte kan något om gasturbiner, så får de tala om vad jag ska göra.Gasturbinen i VR.
– Bra, sådär ska delarna sitta, säger Jörg Schminder, nu kan du testa att stoppa in huvudet i gasturbinen och se hur den ser ut inuti.
Jag tar ett kliv framåt och böjer mig in i turbinen, hjärnan säger stopp, men förnuftet segrar och jag kikar in. Det är en fascinerande känsla att kika in i något som syns och finns där, men ändå inte känns.
– Studenterna är positiva till att labba i VR, säger Jörg Schminder. Vi har använt det här VR-programmet i några år och det har visat sig att det är enklare för studenterna att lära sig och förstå när de faktiskt får bygga ”på riktigt” istället för att bara läsa om det.
Så nära verkligheten du kan komma
Jörg Schminder testar VR-utrustningen med David Beuger.
VR står för Virtual Reality och är ett sätt att uppleva information på ett verkligt sätt. Det som visas på skärmen är skalenligt byggt och har ett djup som förstärker den verkliga känslan. Skärmen inne i VR-glasögonen känner av åt vilket håll användaren riktar blicken, så när man flyttar blicken visas det som ”finns” åt det hållet.
VR har många användningsområden, många av oss känner till spel men det används exempelvis även vid KBT-behandling, undervisning, stadsplanering, visualisering inom sjukvård, dokumentation av brottsplatser eller när man ska öva på prioritering av akutvård vid större olyckor.
I LiU:s VR-labb finns fyra VR-stationer. Labbet arbetades fram av Jörg och David som ett forskningsprojekt för att undersöka hur VR kan användas i pedagogiska sammanhang och har delvis finansierats med hjälp av pedagogiskt utvecklings medel från Tekniska fakulteten.
Jörg och David kopplar upp en av VR-stationerna.
– Jag tänkte, jag har ingen riktig gasturbin till mina studenters labbar. En riktig gasturbin kostar mycket i anskaffning och underhåll, dessutom är det problematiskt ur ett studentsäkerhetsperspektiv. Så hur ska jag göra för att förbättra studenternas lärande och förståelse? Då fick jag idén att skapa en simulerad gasturbin i VR, förklarar Jörg Schminder.
– VR är en fantastisk resurs att använda vid labbar, studenterna är positiva och vill ha mer sådant i undervisningen. De lär sig tekniken snabbt och är fascinerade över hur bra det fungerar i undervisningen, fyller David Beuger i. LiU:s VR-labb är en unik tillgång, vad vi vet finns inte något liknande på något annat svenskt universitet
Eftertraktade på arbetsmarknaden
I labbet är det oftast full fart. Under vårterminen pågår flera olika ex-jobb och studentprojekt och på hösttermin används labbet i kursen gasturbinteknik (TMMV12).
Men det handlar inte bara om utbildning. VR-labbet och de kunskaper som studenterna får med sig därifrån har skapat ringar på vattnet. Det har uppstått ett sug inom industrin efter tekniska ingenjörer som kan skapa visualisering och programmera för VR. Exempelvis har företaget Epiroc som bygger bergborrarutrustning i Örebro ett pågående studentprojekt där studenter utvecklar en VR-baserad träningsmiljö. Den ska hjälpa montörer att veta hur de ska montera ihop saker och ting. Det pågår även samarbeten med Siemens och Saab, där interaktiva monteringsanvisningar ska skapas, samt en metod för att skapa flygträning i en VR-simulerad flygcockpit.
– Det är rätt avancerat att skapa visualiseringar. Man måste förstå hur ett VR-program skapas och hur man bygger modeller i CAD. Dessutom måste man sätta sig in i hur den teknik man vill visualisera är uppbyggd och hur VR-applikationen ska användas när den är klar, berättar David . Vissa av våra studenter som har jobbat med den här programmeringen har fått jobb där de exempelvis utvecklar simuleringar för nya produktionsanläggningar i VR. Det här är en väldigt eftertraktad kunskap på arbetsmarknaden just nu.
Att undervisa i VR, en skjuts för pedagogiken
VR-labbet har redan använts av fler än 300 studenter, både till labb och projektarbeten. Utvärderingen är mestadels positivt. De flesta tycker att det är relativ intuitivt att labba och utveckla i VR och att en majoritet av studenterna har inte haft något större problem att fokusera i den virtuella världen. (Länk till Jörg Schminders publikation längst ner på sidan). Den större delen av VR-labbet har tre VR-stationer.
– Detta är ett anmärkningsvärt positivt resultat, säger Jörg Schminder, för att man måste ha i bakhuvudet att 75% av studenterna aldrig har haft ett par VR-glasögon på sig innan de kommer till mitt labb.
Men VR-labbets resa har bara börjat, målet är att utveckla labbet vidare, både tekniskt och pedagogiskt.
– Tekniken förändrar sig snabbt så man måste försöka att hänga med. Det kommer VR-utrustning med bättre bildkvalitet, lägre priser och nya tracking system. I framtiden kommer man inte att behöva några externa sensorer och då blir det möjligt att VR-labba i ett vanligt klassrum eller hemma, vilket är bra med tanke på att det öppnar upp för distansundervisning, säger David Beuger.
– För att undervisning i VR ska fungera bra så är det mycket att tänka på när man skapar programmet. Det är viktigt att skapa en lärmiljö och en design som är motiverande, men som inte stjäl fokus från själva uppgiften som ska utföras, säger Jörg Schminder.
