22 juni 2022

Mellankommunal samverkan om gymnasieskolan har blivit allt vanligare. Konstellationen av inblandade kommuner, hur rösträtten fördelas mellan dem och val av finansieringsmodell är viktiga faktorer som påverkar både initieringen och utvecklingen av samverkan inom kommunalförbund om gymnasieskolan. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Mellankommunal samverkan om gymnasieutbildning har förekommit under en längre tid. Till skillnad från den omfattande mellankommunala samverkan som finns om tekniska och administrativa frågor är detta ett exempel på samverkan inom ett välfärdsområde. Kommunerna har ett uppdrag att erbjuda sina invånare gymnasieutbildning och det berör alla invånare i en kommun.

Samverkan inom området innebär dock utmaningar eftersom många kommuner konkurrerar såväl med friskolor som med andra kommuner om elever. Det menar Bo Persson, statsvetare och forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Tillsammans med Elin Backström, statsvetare och tidigare forskningsassistent på CKS, har han studerat tre kommunalförbunds samverkan kring gymnasieutbildningsområdet. 

Mer forskning behövs

– Förväntningarna på mellankommunal samverkan är stor i Sverige men det finns ett behov av mer forskning om hur den fungerar i praktiken. Därför har vi valt att undersöka vilka förutsättningar som finns för en långsiktig samverkan inom gymnasieskolan, säger Bo Persson.

I rapporten ”Hållbara strukturer för mellankommunal samverkan” tittar författarna bland annat på hur kommunernas samverkan kring gymnasieutbildningsområdet har initierats, upprätthållits och utvecklats över tid, vilka faktorer som påverkat samverkan samt hur likheter och skillnader mellan de tre fallen kan förklaras. 

– Vi har tittat på tre förbund som är ganska olika i sammansättningen av kommuner. Resultaten visar bland annat att det finns många bakomliggande faktorer till hur ett kommunförbund lyckas i sitt samverkansuppdrag och att informella relationer spelar roll för hur man lyckas, säger Bo Persson.

Stor skillnad mellan de undersökta förbunden

I fallstudien jämförs tre förbund; Jämtlands gymnasieförbund, Sydnärkes utbildningsförbund och Kunskapsförbundet Väst.

Den förstnämnda har en struktur med Östersund som den dominerande kommunen och ett antal tillhörande mindre kranskommuner. En av utmaningarna var i detta fall att lyckas bygga upp en struktur som både var fördelaktig för den stora kommunen Östersund, som egentligen kunde klarat sig på egen hand, och för de mindre kommunerna, som var mer beroende av samverkan.  

I Sydnärkes utbildningsförbund som ursprungligen bestod av Kumla, Laxå, Hallsberg och Askersund fanns sedan tidigare en stark samarbetsanda som delvis kan hänföras till att de deltagande kommunerna styrdes av liknande politiska majoriteter. En annan faktor som underlättade var att det bara fanns en gymnasieskola inom förbundet. Kumla valde senare att lämna samarbetet för att vända sig mot Örebro i stället. 

Samverkan inom Kunskapsförbundet Väst, som består av Trollhättan och Vänersborg, var betydligt mer komplicerat än i de två första fallen. Här handlar det om två lite större kommuner som geografiskt ligger nära varandra och som båda har egna gymnasieskolor. Bo Persson menar att samverkansprocessen upplevdes som ganska smärtsam och tuff;

– Det kan bero på flera olika faktorer, som till exempel olika politiskt styre och att kulturkrockar som uppstod mellan tjänstemannastaden Trollhättan och arbetarstaden Vänersborg.

Aktörskonstellationer och informella nätverk spelar en viktig roll

En viktig slutsats av undersökningen är att konstellationen av kommuner, inte bara antalet, spelar roll för möjligheterna att samverka. I fallet Jämtland är det flera kommuner, där en kommun som är betydligt större än övriga dominerar och samtidigt skapar stabilitet. I fallet Väst är antalet kommuner minst men de är jämnstora och väldigt olika i sina konstellationer, något som lett till mer konflikter. 

Andra faktorer som påverkar förutsättningarna för kommunalförbundens samverkan kring gymnasieskolan handlar om hur man väljer att designa representationen och fördela rösträtten i förbundet. Hur förbundet finansieras är också en viktig fråga. I vissa fall används medlemsbidrag som baseras på hur många elever som kommer från varje kommun. I andra fall går man efter kostnaden för en elev.

– Utöver diskussionen kring konstellationen av kommuner har vi också sett att det tar tid att bilda kommunalförbund, att informella nätverk är viktiga som komplement till den formella samverkan och att förbunden är känsliga för förändrade institutionella, politiska och ekonomiska förändringar, avslutar Bo Persson.

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Hand stoppar valsedel i låda.

Mer stöd för SD bland väljare i landsbygdsområden

De senaste valen har visat att stödet för Sverigedemokraterna (SD) har varit starkare på landsbygden än i städerna. Liknande mönster syns även i många andra länder i Europa och USA. Skillnaderna i stöd kan också finnas inom en och samma kommun.

Gissur Ó Erlingsson.

Extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rättssäkert

Gissur Erlingsson är professor inom statsvetenskap och har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

bild på ett snötäckt landskap och en brun stuga

Ny bok om samhällsplanering för landsbygdsutveckling

Det finns en bild av landsbygden som en homogen, idyllisk plats som samtidigt är lite omodern och inte förändringsbenägen. Med boken ”Hållbar samhällsplanering för landsbygden” vill forskare bidra till att sprida en mer nyanserad bild av landsbygden.

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.