22 juni 2022

Mellankommunal samverkan om gymnasieskolan har blivit allt vanligare. Konstellationen av inblandade kommuner, hur rösträtten fördelas mellan dem och val av finansieringsmodell är viktiga faktorer som påverkar både initieringen och utvecklingen av samverkan inom kommunalförbund om gymnasieskolan. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Mellankommunal samverkan om gymnasieutbildning har förekommit under en längre tid. Till skillnad från den omfattande mellankommunala samverkan som finns om tekniska och administrativa frågor är detta ett exempel på samverkan inom ett välfärdsområde. Kommunerna har ett uppdrag att erbjuda sina invånare gymnasieutbildning och det berör alla invånare i en kommun.

Samverkan inom området innebär dock utmaningar eftersom många kommuner konkurrerar såväl med friskolor som med andra kommuner om elever. Det menar Bo Persson, statsvetare och forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Tillsammans med Elin Backström, statsvetare och tidigare forskningsassistent på CKS, har han studerat tre kommunalförbunds samverkan kring gymnasieutbildningsområdet.

Mer forskning behövs

– Förväntningarna på mellankommunal samverkan är stor i Sverige men det finns ett behov av mer forskning om hur den fungerar i praktiken. Därför har vi valt att undersöka vilka förutsättningar som finns för en långsiktig samverkan inom gymnasieskolan, säger Bo Persson.

I rapporten ”Hållbara strukturer för mellankommunal samverkan” tittar författarna bland annat på hur kommunernas samverkan kring gymnasieutbildningsområdet har initierats, upprätthållits och utvecklats över tid, vilka faktorer som påverkat samverkan samt hur likheter och skillnader mellan de tre fallen kan förklaras.

– Vi har tittat på tre förbund som är ganska olika i sammansättningen av kommuner. Resultaten visar bland annat att det finns många bakomliggande faktorer till hur ett kommunförbund lyckas i sitt samverkansuppdrag och att informella relationer spelar roll för hur man lyckas, säger Bo Persson.

Stor skillnad mellan de undersökta förbunden

I fallstudien jämförs tre förbund; Jämtlands gymnasieförbund, Sydnärkes utbildningsförbund och Kunskapsförbundet Väst.

Den förstnämnda har en struktur med Östersund som den dominerande kommunen och ett antal tillhörande mindre kranskommuner. En av utmaningarna var i detta fall att lyckas bygga upp en struktur som både var fördelaktig för den stora kommunen Östersund, som egentligen kunde klarat sig på egen hand, och för de mindre kommunerna, som var mer beroende av samverkan.

I Sydnärkes utbildningsförbund som ursprungligen bestod av Kumla, Laxå, Hallsberg och Askersund fanns sedan tidigare en stark samarbetsanda som delvis kan hänföras till att de deltagande kommunerna styrdes av liknande politiska majoriteter. En annan faktor som underlättade var att det bara fanns en gymnasieskola inom förbundet. Kumla valde senare att lämna samarbetet för att vända sig mot Örebro i stället.

Samverkan inom Kunskapsförbundet Väst, som består av Trollhättan och Vänersborg, var betydligt mer komplicerat än i de två första fallen. Här handlar det om två lite större kommuner som geografiskt ligger nära varandra och som båda har egna gymnasieskolor. Bo Persson menar att samverkansprocessen upplevdes som ganska smärtsam och tuff;

– Det kan bero på flera olika faktorer, som till exempel olika politiskt styre och att kulturkrockar som uppstod mellan tjänstemannastaden Trollhättan och arbetarstaden Vänersborg.

Aktörskonstellationer och informella nätverk spelar en viktig roll

En viktig slutsats av undersökningen är att konstellationen av kommuner, inte bara antalet, spelar roll för möjligheterna att samverka. I fallet Jämtland är det flera kommuner, där en kommun som är betydligt större än övriga dominerar och samtidigt skapar stabilitet. I fallet Väst är antalet kommuner minst men de är jämnstora och väldigt olika i sina konstellationer, något som lett till mer konflikter.

Andra faktorer som påverkar förutsättningarna för kommunalförbundens samverkan kring gymnasieskolan handlar om hur man väljer att designa representationen och fördela rösträtten i förbundet. Hur förbundet finansieras är också en viktig fråga. I vissa fall används medlemsbidrag som baseras på hur många elever som kommer från varje kommun. I andra fall går man efter kostnaden för en elev.

– Utöver diskussionen kring konstellationen av kommuner har vi också sett att det tar tid att bilda kommunalförbund, att informella nätverk är viktiga som komplement till den formella samverkan och att förbunden är känsliga för förändrade institutionella, politiska och ekonomiska förändringar, avslutar Bo Persson.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Lika partier leka bäst?

I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskaren Johan Wänström studerat kommuner där S 0ch M styr i koalition. Han undersöker bland annat varför man valt att styra tillsammans och hur samarbetet har fungerat.

bild på en bok

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.

En kvinna sitter vid ett konferensbord med en dator och kaffekoppar framför sig

Årets kommunuppsats handlar om gränsdragningar i kommunalt beslutsfattande

Kristin Löf, tidigare masterstudent i statsvetenskap med inriktning på offentlig förvaltning, skrev den vinnande uppsatsen i 2024 års uppsatstävling på CKS.

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.