17 februari 2022

”Nationell likvärdighet eller kommunal självstyrelse? Staten, kommunerna och de kommunala tjänstemännens dubbla lojalitet”. Så heter 2021 års kommunuppsats vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Uppsatsen undersöker bland annat på styrningen av grundskolan och hur statliga reformer påverkat förutsättningarna för olika kommuner att driva en likvärdig skola.

Varje år bjuder CKS in till en uppsatstävling där det vinnande bidraget koras till ”årets kommunuppsats” vid Linköpings universitet. Vinnaren får också 20 000 kronor. David Leinskölds masteruppsats i statsvetenskap gick segrande ur uppsatstävlingen 2021.

I uppsatsen undersöker Leinsköld bland annat kommunala tjänstemäns förhållande till den statliga och kommunala styrningen av grundskolan. Han ställer också frågan om kommunala tjänstemän upplever att det finns konflikter mellan statlig och kommunal styrning av grundskolan.

– Den allmänna debatten om skolan är ständigt aktuell och grundskolan har under flera år varit föremål för ett antal statliga reformer, där kommunaliseringen av skolan kan ses som startskottet. Därför tyckte jag att det var intressant att titta på hur tjänstemän och politiker upplever hur reformerna har påverkat styrningen av skolan, säger David Leinsköld.

Konflikt mellan statlig och kommunal styrning

Undersökningen har genomförts genom intervjuer med tre grupper; kommunala politiker, kommunala tjänstemän och rektorer. Resultatet visar bland annat att det finns en tydlig konflikt mellan statlig och kommunal styrning av grundskolan som är svår att förena. Den dominanta statliga styrningen efterfrågas av samtliga intervjuade grupper, något Leinsköld menar beror på att de intervjuade ser ett starkare behov av nationell likvärdighet i den kommunala skolan än av kommunalt självstyre.

En annan slutsats är att de kommunala tjänstemännen har en inflytelserik roll över utbildningspolitiken och därmed ett reellt politiskt maktinflytande som riskerar att ske på bekostnad av den lokala politiken.

– De kommunala tjänstemännen fattar beslut som baseras på sakkunskap inom deras specifika områden, beslut som kan tas relativt oberoende av politikernas vilja. Detta ger tjänstemän en typ av politisk makt som kan vara problematisk givet dagens ansvarsfördelning, säger David Leinsköld.

Ineffektivt med riktade statsbidrag

Problematiken ligger, enligt Leinsköld, i att tjänstemännen därför kan betraktas som ”kommunala statliga tjänstemän” med dubbla demokratilojaliteter att förhålla sig till. I och med att tjänstemännen måste balansera mellan sina två roller samtidigt som den lokala politikens inflytande försvagas riskerar även den kommunala demokratin att försvagas.

Författaren har även undersökt hur de tre intervjuade aktörsgrupperna upplevt de riktade statsbidragen som styrmedel. De riktade statsbidragen sågs inte som ett positivt exempel på politisk styrning, utan i stället som en statlig politiskt präglad produkt som lett till en ineffektiv statlig styrning av grundskolan.

Att den statliga styrningen av grundskolan ansågs vara så pass dominant framför den kommunala styrningen överraskade Leinsköld:

– Jag hade förväntat mig att den kommunala styrningen skulle tillskrivas större inverkan på utformningen av grundskolan. Men alla intervjuade grupper - kommunala tjänstemän, kommunala politiker och rektorer – var relativt överens om att vikten av att staten tar ett större ansvar än kommunerna för styrningen av grundskolan i syfte att uppnå det dominerande målet om nationell likvärdighet mellan skolor och mellan kommuner framför att värna om den kommunala självstyrelsen.

---------------------------------------------------

Årets kommunuppsats utses av CKS styrelse och motiveringen till årets vinnare lyder:

"Denna uppsats har hög kommunstrategisk relevans och för ett tydligt resonemang. Uppsatsens diskussion om styrning av grundskolan är ett viktigt bidrag till ett fortsatt samtal om denna angelägna fråga."

Relaterat innehåll

En flyttkartong på marken bredvid en man där bara benen syns

Drygt 4,9 miljoner till projekt om social dumpning

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt projekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av CKS.

En man som håller ett föredrag

Forskare diskuterar hållbara lösningar för Sveriges kommunstruktur

Det pågår ett arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar. I oktober samlades forskare och representanter för kommunerna på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

rinnande vatten ur kran

Samverkan nyckeln för att möta morgondagens vattenutmaningar

Många svenska kommuner står inför stora utmaningar med sin vattenförsörjning som är en väsentlig del av kommunernas VA-verksamhet. Åldrande anläggningar och ett förändrat klimat, med torrare somrar, har gjort frågan mer angelägen än någonsin.

CKS uppsatstävling

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.