17 februari 2022

”Nationell likvärdighet eller kommunal självstyrelse? Staten, kommunerna och de kommunala tjänstemännens dubbla lojalitet”. Så heter 2021 års kommunuppsats vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Uppsatsen undersöker bland annat på styrningen av grundskolan och hur statliga reformer påverkat förutsättningarna för olika kommuner att driva en likvärdig skola.

Varje år bjuder CKS in till en uppsatstävling där det vinnande bidraget koras till ”årets kommunuppsats” vid Linköpings universitet. Vinnaren får också 20 000 kronor. David Leinskölds masteruppsats i statsvetenskap gick segrande ur uppsatstävlingen 2021.

I uppsatsen undersöker Leinsköld bland annat kommunala tjänstemäns förhållande till den statliga och kommunala styrningen av grundskolan. Han ställer också frågan om kommunala tjänstemän upplever att det finns konflikter mellan statlig och kommunal styrning av grundskolan.

– Den allmänna debatten om skolan är ständigt aktuell och grundskolan har under flera år varit föremål för ett antal statliga reformer, där kommunaliseringen av skolan kan ses som startskottet. Därför tyckte jag att det var intressant att titta på hur tjänstemän och politiker upplever hur reformerna har påverkat styrningen av skolan, säger David Leinsköld.

Konflikt mellan statlig och kommunal styrning

Undersökningen har genomförts genom intervjuer med tre grupper; kommunala politiker, kommunala tjänstemän och rektorer. Resultatet visar bland annat att det finns en tydlig konflikt mellan statlig och kommunal styrning av grundskolan som är svår att förena. Den dominanta statliga styrningen efterfrågas av samtliga intervjuade grupper, något Leinsköld menar beror på att de intervjuade ser ett starkare behov av nationell likvärdighet i den kommunala skolan än av kommunalt självstyre.

En annan slutsats är att de kommunala tjänstemännen har en inflytelserik roll över utbildningspolitiken och därmed ett reellt politiskt maktinflytande som riskerar att ske på bekostnad av den lokala politiken.

– De kommunala tjänstemännen fattar beslut som baseras på sakkunskap inom deras specifika områden, beslut som kan tas relativt oberoende av politikernas vilja. Detta ger tjänstemän en typ av politisk makt som kan vara problematisk givet dagens ansvarsfördelning, säger David Leinsköld.

Ineffektivt med riktade statsbidrag

Problematiken ligger, enligt Leinsköld, i att tjänstemännen därför kan betraktas som ”kommunala statliga tjänstemän” med dubbla demokratilojaliteter att förhålla sig till. I och med att tjänstemännen måste balansera mellan sina två roller samtidigt som den lokala politikens inflytande försvagas riskerar även den kommunala demokratin att försvagas.

Författaren har även undersökt hur de tre intervjuade aktörsgrupperna upplevt de riktade statsbidragen som styrmedel. De riktade statsbidragen sågs inte som ett positivt exempel på politisk styrning, utan i stället som en statlig politiskt präglad produkt som lett till en ineffektiv statlig styrning av grundskolan.

Att den statliga styrningen av grundskolan ansågs vara så pass dominant framför den kommunala styrningen överraskade Leinsköld:

– Jag hade förväntat mig att den kommunala styrningen skulle tillskrivas större inverkan på utformningen av grundskolan. Men alla intervjuade grupper - kommunala tjänstemän, kommunala politiker och rektorer – var relativt överens om att vikten av att staten tar ett större ansvar än kommunerna för styrningen av grundskolan i syfte att uppnå det dominerande målet om nationell likvärdighet mellan skolor och mellan kommuner framför att värna om den kommunala självstyrelsen.

---------------------------------------------------

Årets kommunuppsats utses av CKS styrelse och motiveringen till årets vinnare lyder:

"Denna uppsats har hög kommunstrategisk relevans och för ett tydligt resonemang. Uppsatsens diskussion om styrning av grundskolan är ett viktigt bidrag till ett fortsatt samtal om denna angelägna fråga."


Relaterat innehåll

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

En man sitter vid ett skrivbord

Drygt 1,4 miljoner till forskning om framväxten av privata inkomstförsäkringar i Sverige

CKS-forskaren Simon Davidsson fått drygt 1,4 miljoner kronor från Länsförsäkringars Forskningsstiftelse för att undersöka framväxten av privata inkomstförsäkringar vid arbetslöshet i Sverige sedan millennieskiftet.

Bild på en man i skjorta och kavaj

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

CKS uppsatstävling

Senaste nytt från LiU

Professor emerita Ulla Riis

Pionjär inom utbildning och IT ny jubeldoktor vid Linköpings universitet

1970 kom Ulla Riis till LiU som nyanställd adjunkt i pedagogik. Hon uppmuntrades till forskarstudier av ämnets första professor, Ingvar Werdelin. Vid den akademiska högtiden kommer hon nu, drygt femtio år senare, att kreeras till jubeldoktor.

Procession passerar genom festklädd publik

Akademisk högtid för 50-årsfirande universitet

Vårens akademiska högtid äger rum den 23–24 maj och innehåller bland annat ett nytt musikstycke som är specialkomponerat till lärosätets ära. Årets hedersdoktorer föreläser, bland dem Nvidias vd Jensen Huang och riksdagens talman Andreas Norlén.

Athena Farrokhzad sitter vid en fontän på Campus Valla.

En poetisk kraft vid LiU

Athena Farrokhzad har varit gästprofessor i Tage Danielssons namn vid LiU i ett läsår. Elin Käck vid Institutionen för kultur och samhälle menar att det har varit lärorikt att tänja på det akademiska tänket och språket tillsammans med en poet.