13 december 2018

På kursen i evolution har föreläsningar lämnat plats för aktivt arbete i små grupper. Blivande biologer och gymnasielärare läser ihop. Kursens upplägg ger dessutom lärarstudenterna gyllene tillfällen att träna på sin framtida yrkesroll.

Biologistudenter och gymnasielärarstudenter läser en kurs i evolution tillsammans över programgränserna. Undervisningen sker i universitetets Active Learning Classroom-sal i C-huset, Campus Valla.Biologistudenter och gymnasielärarstudenter läser en kurs i evolution tillsammans över programgränserna. Foto Anna Nilsen

Det stora rummet är långt från den traditionella föreläsningssalen med fasta bänkar och en lärare framför tavlan. Universitetets nya Active Learning Classroom-sal passar utmärkt för kursen i evolution. Salen är fylld av surrande röster den här måndagsmorgonen. Studenterna sitter runt sex runda bord och visar bilder på storskärmar, pekar och jämför. Ett gällt kvitter hörs över mattan av röster. Det kommer från en mobiltelefon, som tagits till hjälp för att jämföra lätena hos två arter av närbesläktade fåglar.

I smågrupperna blandas biologistudenter med gymnasielärarstudenter med ämnesinriktning biologi. Lärarstudenterna har redan kommit ett par terminer in på sin utbildning och läst flera biologikurser tidigare. För biologerna däremot är detta första kursen på utbildningen som de just börjat. Jenny Hagenblad, biträdande professor i biologi och ansvarig för kursen, tycker att det uppstår flera bra effekter av att studenterna läser ihop över programgränserna.Biträdande professor Jenny Hagenblad, IFMBiträdande professor Jenny Hagenblad Foto Anna Nilsen

– Lärarstudenterna har läst genetik tidigare och det är väldigt gynnsamt att förstå genetik när man läser om evolution. Jag ser det som ett didaktiskt moment att de får träna på att förklara och bidra till att det blir bra gruppdiskussioner, säger hon.

Biologistudenten Carl Bogstedt menar att han lär sig mycket av att samläsa med lärarstudenterna.

– De hjälper oss att hitta andra sätt att tänka, eftersom de har läst liknande saker tidigare och har mer erfarenhet av att plugga på universitet.

– Det är ju väldigt kul för oss också. Det är ju det här vi lärarstudenter ska göra resten av livet, så det är bra för oss att ha förkunskaper och få chansen att träna på att stötta andras lärande, säger Sanna Svanberg Risberg som läser till gymnasielärare.

Nya pedagogiska grepp

De flesta föreläsningarna togs bort när Jenny Hagenblad för tre år sedan gjorde om kursens upplägg. Hon upplevde att föreläsningar var ett ineffektivt sätt att undervisa och ville testa nya pedagogiska grepp. I dag läser studenterna kurslitteraturen först och träffas sedan i mindre grupper. Tillsammans benar de ut vad som är viktigast och om det finns saker som de inte förstår.

– Det är väldigt spännande att ansluta till lektionssalen och se vad studenterna har skrivit upp på tavlan. Jag presenterar deras punkter för hela klassen i en improviserad mini-föreläsning. Då går jag också genom de bitar som de tycker att de inte riktigt har förstått, säger Jenny Hagenblad.

För varje tema som tas upp i kursen får grupperna också en egen fallstudie. Först bearbetar studenterna sitt scenario i sin egen grupp. Sedan byter de till tvärgrupper, redovisar sina olika fallstudier för varandra och hjälps åt att svara på övergripande frågor som fallstudierna har berört.

– Personligen har jag tyckt om upplägget med många diskussioner i smågrupper, säger biologistudenten Johanna Schwarz.

Tränar sig i lärarrollen

Även examinationen har stöpts om. Biologistudenterna avslutar kursen med en klassisk skriftlig tenta, medan lärarstudenternas uppgift är att skriva ett kurskompendium för sina framtida elever. Jenny Hagenblad hoppas att uppgiften ska hjälpa dem att hitta in i rollen som lärare och få dem att tänka på hur de ska använda sina ämneskunskaper när de undervisar i sitt kommande yrke. De får även träna sig på att utvärdera varandras texter, enligt ett pedagogiskt grepp som kallas ”peer review”. Idén verkar gå hem även hos studenterna.Biologistudenter och gymnasielärarstudenter läser en kurs i evolution tillsammans över programgränserna. Undervisningen sker i universitetets Active Learning Classroom-sal i C-huset, Campus Valla.Sebastian Reznik och Sanna Svanberg Risberg. Foto Anna Nilsen

– Det är fantastiskt bra att Jenny väljer att lägga upp det som två olika tentor, för det ger oss lärarstudenter så mycket när det är anpassat efter vår utbildning. Det är väldigt positivt med den här kursen att vi ska skriva kompendiet på en nivå som våra framtida elever skulle kunna förstå, säger Sebastian Reznik som läser till gymnasielärare.

Hans kurskamrat Sanna Svanberg Risberg håller med:

– Jag har efterfrågat en sådan förankring i vårt framtida yrke i vår utbildning. När jag fick reda på att det är den här sortens examination i den här kursen har jag längtat efter att få göra det, redan innan kursen började.

Artikeln har publicerats i LiU Magasin nr 3-18.

Kontakt

Mer om utbildningarna

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.