- Det känns fantastiskt roligt att få Barnafridspriset för mitt avhandlingsarbete! Jag känner mig mycket stolt och hedrad, säger Maria Fridh, som snart är färdig specialistläkare inom socialmedicin.
Maria Fridh är kopplad till Lunds universitet. Avhandlingen som belönas med Barnafridspriset heter “Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden”. Region Skåne gjorde under många år omfattande folkhälsoenkäter, vilket inkluderade skolelever i årskurs sex, nio och i årskurs två på gymnasiet år 2012 och 2016. I detta material såg Maria Fridh och hennes kollegor ett samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa.
Tidigare forskning har visat att en kränkande handling (ord, bild, filmklipp…) på nätet kan ge svåra konsekvenser.
- Varför ett enda tillfälle har ett så tydligt samband med psykisk ohälsa kan vi inte svara på utifrån egen data. Men det kan bero på nätets karaktär. Materialet sprids snabbt till en oförutsägbart stor publik, avsändaren kan vara anonym, det går inte att försvara sig mot ryktesspridningen och det kränkande materialet riskerar att finnas kvar i cyberrymden ”för alltid”, säger Maria Fridh
Självskadebeteende används ofta som ångesthantering av tonåringar. I den tredje studien i avhandlingen undersöktes sambandet mellan att vara inblandad i nätmobbning (som enbart mobbare, enbart offer, som både mobbare och offer) med självskadebeteende i en grupp elever med psykisk ohälsa. Elever med psykisk ohälsa som inte varit inblandade i nätmobbning utgjorde referensgrupp.
Över tid riskerar de som är utsatta för intensiv och/eller långdragen mobbning allvarliga konsekvenser socioekonomiskt, relationsmässigt och hälsomässigt långt upp i vuxenlivet.
- Både rena mobbare och bully-victims är på gruppnivå mer riskbenägna och har större risk att hamna i klammeri med rättvisan. Men medan en del studier inte kan påvisa några konsekvenser för rena mobbare över tid, så är bully-victims enhälligt den grupp med svårast konsekvenser socioekonomiskt, relationsmässigt och hälsomässigt.
Maria Fridhs resultat stämmer bra med tidigare forskning på området:
- Pojkar som bara mobbat andra på nätet hade de svagaste sambandet med självskadebeteende. För rena offer och bully-victims var sambanden gradvis starkare och kvarstod efter justering för en rad olika faktorer.
Samband mellan självskadebeteende och mobbning är bra att känna till både för personal inom skolan och vården:
- De ser olika delar i detta. Skolan vet mer om kamratrelationerna och vården tar hand om skadorna, säger Maria Fridh.
Hur ser du på de åtgärder som finns i skolan i dag?
- Skolan är skyldig att verka mot mobbning enligt lag, men det är ingen lätt uppgift då mycket sker i det dolda – inte minst på nätet. Det som händer på nätet avspeglar mänskliga relationer i verkligheten. Det verkar klokt att låta barn lämna in sina mobiler under skoldagen så att de får pausa från nätet och utrymme att leka.
- Det är oerhört viktigt med vuxennärvaro och civilkurage. Alla vuxna i skolan behöver vara överens om nolltolerans mot exempelvis kränkande språkbruk och agera därefter. Man vet att hela skolan behöver vara engagerad i arbetet mot mobbning. Och att olika insatser fungerar olika bra för pojkar och flickor. Att använda elever som kamratstödjare som ska medla är inte att rekommendera då det är ett för tungt ansvar att lägga på barn. Temadagar med allmänt fokus på mobbning kan slå bakut och trigga igång fel beteende.
- Den behövs i alla verksamheter där barn befinner sig, särskilt i skolan. Jag hoppas få arbeta med både kunskapsutveckling och förebyggande insatser för psykisk ohälsa bland unga. Det är viktigt att utvärdera olika projekt för att veta vad som fungerar och inte.
Maria Fridh är snart färdig specialist i socialmedicin. Efter avhandlingen har hon skrivit ett par artiklar om psykisk ohälsa och ökad dödlighet (inklusive suicid) i den vuxna befolkningen, där man ser signifikanta samband mellan psykisk ohälsa (mätt med ett enkelt frågeinstrument) och dödlighet fem år senare.
- Jag vill gärna forska mer kring olika former av funktionsnedsättning, mobbning/ nättrakasserier och psykisk ohälsa bland skolelever, gärna med hjälp av enkäter kombinerat med intervjuer, säger Maria Fridh.
LÄNK TILL Maria Fridhs avhandling (Lunds universitet):
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden
Maria Fridh är kopplad till Lunds universitet. Avhandlingen som belönas med Barnafridspriset heter “Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden”. Region Skåne gjorde under många år omfattande folkhälsoenkäter, vilket inkluderade skolelever i årskurs sex, nio och i årskurs två på gymnasiet år 2012 och 2016. I detta material såg Maria Fridh och hennes kollegor ett samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa.
En enda gång
- Sambandet var starkare om man varit utsatt fler än en gång senaste året. Men att ha varit utsatt för nättrakasserier endast en gång senaste året var fortfarande signifikant även efter justering för en rad olika faktorer såsom ålder, socioekonomi, rökning, alkohol, funktionsnedsättning och utsatthet för mobbning.Tidigare forskning har visat att en kränkande handling (ord, bild, filmklipp…) på nätet kan ge svåra konsekvenser.
- Varför ett enda tillfälle har ett så tydligt samband med psykisk ohälsa kan vi inte svara på utifrån egen data. Men det kan bero på nätets karaktär. Materialet sprids snabbt till en oförutsägbart stor publik, avsändaren kan vara anonym, det går inte att försvara sig mot ryktesspridningen och det kränkande materialet riskerar att finnas kvar i cyberrymden ”för alltid”, säger Maria Fridh
Självskadebeteende används ofta som ångesthantering av tonåringar. I den tredje studien i avhandlingen undersöktes sambandet mellan att vara inblandad i nätmobbning (som enbart mobbare, enbart offer, som både mobbare och offer) med självskadebeteende i en grupp elever med psykisk ohälsa. Elever med psykisk ohälsa som inte varit inblandade i nätmobbning utgjorde referensgrupp.
Mobbare och offer
- Man vet från tidigare forskning att de som enbart mobbar andra är en speciell grupp. De är ofta dominanta, riskbenägna högstadiepojkar som befäster sin egen högstatusposition genom att upprepade gånger förnedra en svagare person inför publik. De väljer sitt offer med omsorg. Denna är oftast en lågstatusperson som inte kan försvara sig, blir ledsen och saknar vänner. De rena mobbarna agerar där vuxna inte har insyn. Personer som är inblandade både som mobbare och offer, så kallade ”bully-victims” är ofta riskbenägna och impulsiva individer med låg status i klassen (en större andel har ADHD).Över tid riskerar de som är utsatta för intensiv och/eller långdragen mobbning allvarliga konsekvenser socioekonomiskt, relationsmässigt och hälsomässigt långt upp i vuxenlivet.
- Både rena mobbare och bully-victims är på gruppnivå mer riskbenägna och har större risk att hamna i klammeri med rättvisan. Men medan en del studier inte kan påvisa några konsekvenser för rena mobbare över tid, så är bully-victims enhälligt den grupp med svårast konsekvenser socioekonomiskt, relationsmässigt och hälsomässigt.
Maria Fridhs resultat stämmer bra med tidigare forskning på området:
- Pojkar som bara mobbat andra på nätet hade de svagaste sambandet med självskadebeteende. För rena offer och bully-victims var sambanden gradvis starkare och kvarstod efter justering för en rad olika faktorer.
Samband mellan självskadebeteende och mobbning är bra att känna till både för personal inom skolan och vården:
- De ser olika delar i detta. Skolan vet mer om kamratrelationerna och vården tar hand om skadorna, säger Maria Fridh.
Hur ser du på de åtgärder som finns i skolan i dag?
- Skolan är skyldig att verka mot mobbning enligt lag, men det är ingen lätt uppgift då mycket sker i det dolda – inte minst på nätet. Det som händer på nätet avspeglar mänskliga relationer i verkligheten. Det verkar klokt att låta barn lämna in sina mobiler under skoldagen så att de får pausa från nätet och utrymme att leka.
- Det är oerhört viktigt med vuxennärvaro och civilkurage. Alla vuxna i skolan behöver vara överens om nolltolerans mot exempelvis kränkande språkbruk och agera därefter. Man vet att hela skolan behöver vara engagerad i arbetet mot mobbning. Och att olika insatser fungerar olika bra för pojkar och flickor. Att använda elever som kamratstödjare som ska medla är inte att rekommendera då det är ett för tungt ansvar att lägga på barn. Temadagar med allmänt fokus på mobbning kan slå bakut och trigga igång fel beteende.
Mer kunskap
Hon tror att det behövs mer kunskapsspridning kring de här frågorna.- Den behövs i alla verksamheter där barn befinner sig, särskilt i skolan. Jag hoppas få arbeta med både kunskapsutveckling och förebyggande insatser för psykisk ohälsa bland unga. Det är viktigt att utvärdera olika projekt för att veta vad som fungerar och inte.
Maria Fridh är snart färdig specialist i socialmedicin. Efter avhandlingen har hon skrivit ett par artiklar om psykisk ohälsa och ökad dödlighet (inklusive suicid) i den vuxna befolkningen, där man ser signifikanta samband mellan psykisk ohälsa (mätt med ett enkelt frågeinstrument) och dödlighet fem år senare.
- Jag vill gärna forska mer kring olika former av funktionsnedsättning, mobbning/ nättrakasserier och psykisk ohälsa bland skolelever, gärna med hjälp av enkäter kombinerat med intervjuer, säger Maria Fridh.
LÄNK TILL Maria Fridhs avhandling (Lunds universitet):
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden
