12 september 2018

Kränkningar i vården är ett dolt problem som skulle kunna åtgärdas. Men vården vill inte tala öppet om problemet. Det menar Barbro Wijma, senior professor vid LiU, som i 20 år forskat i ämnet.

SjukvårdsbildEn av fem kvinnliga patienter och var elfte manlig patient har någon gång i sitt liv upplevt kränkningar i vården, visar LiU-forskningen. Det kan handla om nedsättande kommentarer eller nonchalant bemötande, eller om kränkningar som vårdpersonalen gör utan att vara medveten om det.

– Trots vårdanställdas intention att göra gott händer det alltför ofta att patienter upplever sig kränkta. Jag har själv utsatt patienter för det i min roll som läkare utan att förstå det, säger Barbro Wijma.

Olika känslighet för kränkningar

LiU-forskningen kring kränkningar har under de 20 åren huvudsakligen finansierats med pengar från Vetenskapsrådet och Barbro Wijma har varit en av de ledande forskarna. En slutsats i studierna är att de människor som tidigare i sitt liv blivit utsatta för övergrepp och våld är mer känsliga för övertramp från vårdens sida.

– Om man är trygg i sig själv så är det lättare att skaka av sig en kränkning, att den inte får fäste. Andra, ofta med en låg självkänsla i bagaget, kan bli helt förkrossade, känna sig överkörda och undviker därför vidare kontakter med sjukvården.

Lyssna på patienten

Barbro Wijma återkommer till att vårdgivare inte vill kränka patienter men att de måste bli medvetna om att de kanske gör det ändå. Av obetänksamhet, på grund av stress eller olyckliga omständigheter, till exempel.

– Vårdpersonalen måste verkligen lyssna på vad en patient som känner sig kränkt har att säga. Inte komma med bortförklaringar som att ”det var väl inte så farligt”, eller starta en argumentation. Istället är det viktigt att bekräfta patientens upplevelse. Då får hon eller han upprättelse och kan lättare lämna den bakom sig.

Skuld och skam

Under de senaste åren har forskarteamet koncentrerat sig på att föra ut kunskapen om kränkningar till vårdpersonal. Tema-forskarna Jelmer Brüggemann och Alma Persson har deltagit i det arbetet.

– Vår forskning visar att vårdpersonalen känner igen flera situationer där patienter kränks av någon inom vården, men att de har svårt att hantera situationerna professionellt. I relation både till patienter och kollegor blir reaktionen ofta tystnad och många känner istället skuld och skam, säger Jelmer Brüggemann.

Svåra situationer för vårdpersonalen

För att lyfta frågorna och förmedla kunskap om kränkningar har forskarna med hjälp av en dramapedagog bland annat genomfört workshops på flera sjukvårdskliniker, däribland på en kvinnoklinik, en psykiatrisk och en palliativ klinik.

– Det här är ett sätt att inte bara prata om kränkningar utan också att genom olika scenarier på plats förstå vilka processer som sätts igång. Mycket handlar också om vad man som kollega kan göra för att sätta stopp för en kränkning eller ett övergrepp. Det finns många situationer som är svåra att hantera för vårdpersonalen, till exempel hur man ska agera när en patient inte vill bli tvättad eller vägrar att ta en spruta, säger Alma Persson.

Sprida kunskap

Nu avslutas det 20-åriga forskarprojektet. För att sprida kunskap om dess resultat har forskarna tagit kontakt med flera myndigheter, däribland SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). SKL bygger nu upp en webbsida om kränkningar inom vården där LiU-resultaten är en av hörnstenarna. På en nationell konferens om patientsäkerhet i Stockholm den 19-20 september presenterar Barbro Wijma forskargruppens erfarenheter.

Senaste nytt från LiU

Fyra personer i fåtöljer på scen.

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.