05 februari 2018

Ett väletablerat astmaläkemedel kan bromsa utvecklingen av bråck på stora kroppspulsådern hos möss, enligt en ny studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet. Fyndet publiceras i den välansedda tidskriften PNAS.

Illustration av ett hjärta.
Ett väletablerat astmaläkemedel kan bromsa utvecklingen av bråck på stora kroppspulsådern hos möss, visar en svensk studie.Fotograf: yodiyim
– Detta är mycket intressanta resultat och vi har nu ytterligare kandidater till listan som kan komma att prövas i läkemedelsstudier, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.

Dick Wågsäter forskar på bråck på stora kroppspulsådern, eller aortaaneurysm. Det innebär att ett avsnitt av kroppens största blodkärl, aorta, vidgas och kärlväggen blir svagare. I en del fall spricker bråcket, så att det går hål på kärlet som transporterar syrerikt blod från hjärtat ut till resten av kroppen. Om aortan spricker är risken att dö mycket hög.

I dag finns inga läkemedel för behandling av bråck på kroppspulsådern. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet visat att utvecklingen av bråck hos möss kan bromsas med hjälp av ett befintligt läkemedel, montelukast. Det är ett läkemedel som är vanligt vid behandling av astma och liknande inflammatoriska sjukdomar i andningsvägarna. Forskarteamet såg i en tidigare studie att kärlväggen hos patienter med aortaaneurysm ofta innehåller onormalt höga nivåer av cysteinyl-leukotriener, inflammatoriska signalämnen som framkallar astma och som kan hämmas med läkemedlet montelukast. Därför ville forskarna undersöka om läkemedlet mot astma också har effekt på bråck på kroppspulsådern.

I den nya studien fann forskarna att behandlingen minskade utvidgningen av kroppspulsådern hos möss. Den sänkte också nivåerna av både ett enzym som kan bryta ner kärlväggen, MMP-9, och ett protein som är involverat i inflammatoriska processer, MIP-1a. Montelukast hade skyddande effekter i tre olika djurmodeller, med olika bakomliggande orsak till aneurysm på kroppspulsådern. Dick Wågsäter menar att resultaten visar att cellulär signalering där cysteinyl leukotriener, MMP-9, MIP-1a och andra signalämnen samverkar är viktig för sjukdomsprocessen och att montelukast kan vara intressant att studera vidare på patienter med bråck på kroppspulsådern.

– Studien är särskilt intressant ur behandlingssynpunkt eftersom montelukast är ett säkert läkemedel med mycket få biverkningar och som därför kan användas under lång tid. I studien använde vi läkemedelsdoser som motsvarar vad som används vid behandling av patienter med astma, säger professor Jesper Z. Haeggström vid Karolinska Institutet som lett studien.

Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden och Stockholms läns landsting.

Artikeln: "Cysteinyl leukotriene receptor 1 antagonism prevents experimental abdominal aortic aneurysm", Antonio Di Gennaro, Ana Araujo, Albert Busch, Hong Jin, Dick Wågsäter, Emina Vorkapic, Kenneth Caidahl, Per Eriksson, Bengt Samuelsson, Lars Maegdefessel, Jesper Z. Haeggström, (2018), Proc Natl Acad Sci, publicerad online den 5 februari 2018, doi:10.1073/pnas.1717906115

Tidigare artikel: "Increased expression of leukotriene C4synthase and predominant formation of cysteinyl-leukotrienes in human abdominal aortic aneurysm", Antonio Di Gennaro, Dick Wågsäter, Mikko I. Mäyränpää, Anders Gabrielsen, Jesper Swedenborg, Anders Hamsten, Bengt Samuelsson, Per Eriksson, Jesper Z. Haeggström, (2010), Proc Natl Acad Sci, publicerad online den 19 oktober 2010, doi:10.1073/pnas.1015166107


Senaste nytt från LiU

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.