Kvinnor i en by i Mali samlar in dricksvatten. Avhandlingen undersöker hur sociala företag kan förbättra tillgången på vatten i utvecklingsländer. Bild: UN Photo/Harandane Dicko
Två mål i företagen
I avhandlingen Business Model Design for Social Goods and Services in Developing Economies undersöker Mirella Haldimann affärsmodellerna för sociala företag som är verksamma i avlägsna och lantliga delar av länder i tredje världen. Med sociala företag menas bolag vars främsta syfte är att lösa sociala problem, men också ska gå med vinst som vanliga kommersiella bolag.
Mirella Haldimann är en extern doktorand vid LiU och var under doktorandtiden anställd vid Institutet för akvatisk vetenskap och teknologi i Schweiz. Avhandlingen bygger på världshälsoorganisationen WHO:s arbete för billig, effektiv och lokal vattenrening i utvecklingsländer.
Mirella Haldimann. Foto: Teiksma Buseva
I det fallet – och på andra områden – är sociala företag många gånger betydligt effektivare än vanligt bistånd från rika till fattiga länder.
Hinder i utvecklingsländer
- Ett traditionellt biståndsprojekt kanske finansierar vattenpumpar i fem år. Sedan får du en kyrkogård med gamla pumpar. Ingen har betalat för dem och ingen använder dem längre, säger Mirella Haldimann.
- Då är det bättre att arbeta via sociala företag, som känner människorna i området och varit verksamma i kanske 10–20 år. De finns kvar, när biståndsorganisationerna försvinner. Det blir ett effektivare flöde av pengar och är också mycket bättre ur ett hållbarhetsperspektiv.
Mer specifikt undersöker avhandlingen hur de företag arbetar som framgångsrikt kommersialiserar vattenreningstekniken inom WHO-programmen. Generellt ställs företag i fattiga länder inför stora utmaningar. En given svårighet är fattigdomen och den låga efterfrågan i sig, medan andra hinder kan vara korruption, dålig infrastruktur och svag administration. Ofta är också tillgången på kapital mycket begränsad.
Fyra viktiga faktorer
Kännetecknande för företagen som trots allt lyckas är framför allt fyra faktorer: inkludering av människor och kunskap, samarbete med andra företag och organisationer, stor flexibilitet och öppenhet för komplexiteten i marknaden.
Två exempel: Ett företag i Filippinerna slutade distribuera vatten på lastbilar, vilket skapade köer och långa väntetider, och lät istället befolkningen i ett område själva sköta vattenförsäljningen. Detta ökade både ökade tillgänglighet och försäljning. Ett annat bolag slutade bygga egna affärer, vilket var dyrt och gick långsamt, och installerade istället vattenautomater i befintliga butiker, vilket ökade både tillgången och försäljningen.
De sista förberedelserna inför disputationen. Foto: Teiksma Buseva
I de fallen lyckas företagen göra stora sociala insatser och vara ekonomiskt framgångsrika – samtidigt.
Utmanande och svårt
- På samma gång är det väldigt utmanande och svårt. Vi har undersökt ett stort antal program och de här företagen är tyvärr i minoritet.
Mirella Haldimann talar vidare om att de framgångsrika företagen kontinuerligt förändrar sina affärsmodeller, ofta med hjälp av externa parter. Bolagen lyckas också balansera de kommersiella och ideella delarna i verksamheten och ”omfamnar dubbelheten” i att både ha sociala och ekonomiska mål. Annars är det vanligt att företagen med tiden prioriterar en av sidorna.
- Disputationen hålls måndag 10/6 2019 i ACAS, A-huset, Campus Valla. Huvudhandledare är Heiko Gebauer, adjungerad professor vid LiU. Opponent är professor Ray Fisk från Texas State University, USA.
