Visioner för landsbygden

Foto LottaVess– Många unga som lämnar glesbygden för att studera, jobba och upptäcka världen blir sedan kvar i städerna. Flyktingar bosätter sig också ofta i storstadsregionerna. Men vad vill vi med landsbygden, vilka visioner har vi för den? Vi behöver lyfta fram landsbygdsutvecklingen sett i ljuset av urbaniseringen, säger Josefina Syssner, docent och forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, LiU.

Lantbrukets roll

Josefina Syssner Foto Foto: Anders RistenstrandHon är redaktör för antologin Nya visioner för landsbygden där experter inom området, däribland sju LiU-forskare, lyfter fram frågorna ur olika perspektiv. Lantbrukets roll både som matproducent, resurs för besöksnäringen och det lokala arbetslivet i framtiden är ett sådant perspektiv. Andra frågor som tas upp är bland annat servicen i glesbygden, boende och bostäder, klimathot och digitalisering.
Josefina Syssner skriver om visioner i det inledande kapitlet.
– Jag tror att visioner har en viktig roll. De ger målbilder som man kan utgå ifrån när beslut ska fattas. Jag tycker Sveriges diskussion om landsbygden är lite visionslös. Det finns en paroll om att hela Sverige ska leva, men hurdå? Vad vill vi? En knäckfråga är om politikerna kan eller ska göra något åt detta med urbaniseringen och befolkningskoncentrationen. Själv tycker jag att staten ska använda styrmedel för att möjliggöra för människor att bo på landet och utveckla goda samhällen även där det bor färre människor.

Engagerade besökare

Landsbygden som en global plats är en vision som nämns i boken. Asylsökande personer hamnar ofta till en början ute på landet. När de börjat etablera sig i det svenska samhället flyttar många därifrån.
– Kommunerna kämpar ofta för att ha dem kvar. Men det kan vara helt naturligt att de flyttar. Istället ska glesbygdskommunerna kanske se sig som en första anhalt och vara nöjda med att bli bäst på att ge de nyanlända en riktigt bra start. Precis på samma sätt som universitetsstäder ofta är en genomgångsort för studenter, säger Josefina Syssner.
En annan vision är landsbygden som en plats för besökare. Många besökare har ofta en anknytning till platsen, till exempel genom ett fritidshus. De är många gånger både köpstarka och engagerade i trakten.

Lokala hantverkare

– Det går att använda deras engagemang på olika sätt. I Norge vänder man sig till exempel till den gruppen för att få med dem i olika satsningar, som att investera i en hembygdsgård eller annan mötesplats. Där uppmuntras också fritidshusägarna aktivt att anlita lokala hantverkare för att knyta arbetstillfällen och vinster till platsen.
Urbaniseringen pågår i hela världen och landsbygden har helt andra förutsättningar idag jämfört med 30-40 år sedan, konstaterar Josefina Syssner.
– Det är helt enkelt något vi måste förhålla oss till.
Boken är ett resultat av ett symposium kring landsbygdsutveckling som arrangerades våren 2018 av stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande.