I frågan om en hållbar samhällsutveckling ses ofta ekonomisk tillväxt som både en förutsättning och en utgångspunkt. Samtidigt finns prognoser som visar att tillväxten sannolikt kommer att avta, vilket innebär ett hot mot en hållbar samhällsbyggnad som utgår från förväntningar på tillväxt. Detta menar Åsa Svenfelt, docent vid avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid Kungliga Tekniska Högskolan.
– Kan vi ställa om förväntningar och planera för avtagande tillväxt? Om våra förväntningar är annorlunda från början, öppnas möjligheter för att skapa en annan sorts ekonomi –bortom tillväxt. Planeringen av framtida samhällen behöver inte bygga på nuvarande ekonomiska logiker utan bör utgå från vad det är vi vill uppnå.
Kan hållbar utveckling förenas med tillväxt?
På utbildningsförvaltningen i Linköping hölls det avslutande seminariet av CKS ambulerande seminarieserie som under våren har haft temat ”En hållbar framtid”. Många lyssnare kom för att ta del av framåtsyftande och visionära perspektiv på hur vi kan nå miljö- och klimatmålen. Behöver vi tillväxt för hållbar utveckling? Kan välfärd upprätthållas även utan tillväxt? Kan hållbar utveckling förenas med tillväxt?
Seminariets huvudtema var att tillväxt inte behöver vara detsamma som god välfärd. Åsa Svenfelt satte ljus på sambandet mellan tillväxt (ökad BNP) och välbefinnande som inledningsvis är starkt men avtar: när en viss BNP-nivå uppnås avtar sambandet mellan tillväxt och välbefinnande. Därför menar Åsa Svenfelt att vi måste planera för alternativa framtidsscenarier där sociala och ekologiska hållbarhetsmål är i fokus istället för tillväxt.
Fyra scenarier för Sverige 2050
Tillsammans med de övriga forskarna i forskningsprogrammet ”Bortom BNP-tillväxt” har Åsa Svenfelt tagit fram fyra scenarier för Sverige år 2050 som målar upp bilder av framtida samhällen som inte bygger på nuvarande ekonomisk logik, det vill säga en framtid bortom BNP-tillväxt. Forskargruppens mål är att öppna upp för andra typer av framtider och visa att vi inte behöver vara inlåsta i det som vi är i nu.
De fyra framtidsscenarierna är kollaborativ ekonomi, automatisering för livskvalitet, ökad lokal självförsörjning och cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. I en framtid med kollaborativ ekonomi har människor gemensamt ägande och delar på saker och produktionsmedel, produktionen av varor och tjänster sker främst i kooperativ och andra sammanslutningar. Digitaliseringen har gjort det möjligt för människor att sysselsätta sig och samarbeta med andra var än i landet man bor. I en framtid med automatisering för livskvalitet gör robotarna jobbet och vi människor har tid för annat. I en framtid med ökad lokal självförsörjning har kommunerna ett stort inflytande över sin egen utveckling, med hög lokal delaktighet. Det blir viktigare att bo nära försörjningssystemen och många kommer därför välja att bo på landsbygden eller i mindre tätorter. I en framtid med cirkulär ekonomi i välfärdsstaten baseras ekonomin i stor utsträckning på konsumtion av tjänster som inte är resursintensiva. Produkter är utformade för att enkelt demonteras, repareras och återvändas. Konsumtion av välfärdstjänster, naturupplevelser och kultur prioriteras högt.
Kommunernas roll i ett automatiserat samhälle
Avslutningsvis fick deltagarna i smågrupper diskutera hur förutsättningarna i den egna kommunen eller regionen skulle förändras om framtiden utvecklas på andra sätt än förväntat och i linje med de nämnda framtidsscenarierna. En reflektion från smågrupperna var kommunens roll i en sådan framtid – behövs kommuner i ett automatiserat samhället? Många fann även tanken om att ha mycket tid över till annat då robotarna gör jobbet som skrämmande. En ytterligare reflektion var att en omställning från dagens samhälle till exempelvis ökad lokal självförsörjning, kräver andra värderingar och ett ”nytt mindset”.
– De fyra framtidsscenarierna är inte nödvändigtvis realistiska eller önskvärda för alla. Vår tanke är att de ska vara utmanande och visa på olika perspektiv. Vi vill skapa diskussion kring en framtid bortom BNP-tillväxt och vad det är vi behöver göra för att åstadkomma något. Lärdomar för politik och planering kan i slutändan baseras på innehåll från flera framtidsbilder, sade Åsa Svenfelt.
