De fick Lionsanslag 2018

Vikten av att få finansiellt stöd tidigt i forskarkarriären är stor. För att unga forskare ska kunna lösa framtidens problem och förstå de stora gåtorna kring våra folksjukdomar delar därför Lions forskningsfond ut anslag till disputerade forskare, postdoktorander och doktorander vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet.

Anslagsmottagare av medel från Lions Forskningsfond mot folksjukdomar, Linda Bojmar, Ingrid Jakobsen Falk, Charlotte Ginstman och Anna Södergren samt lionsrepresentantLionsrepresentant tillsammans med några av anslagstagarna för 2018, Linda Bojmar, Ingrid Jakobsen Falk, Charlotte Ginstman och Anna Södergren. Foto Daniel Windre

Sedan 1981 har Lions forskningsfond mot folksjukdomar delat ut över 20 miljoner kronor i anslag till unga forskare i början av sina karriärer – alla verksamma vid Linköpings universitet.

När Lions delade ut anslag för 2018 var det ytterligare nio unga forskare vid LiU som fick medel för att försöka knäcka några av vår tids stora sjukdomsgåtor.
– Ska vi råda bot på våra folksjukdomar måste vi stötta våra unga forskare som sitter inne på framtidens lösningar, säger Lars Åke Björkman, styrelseledamot i Lions forskningsfond mot folksjukdomar.

Utdelningen ägde rum i Hasselquist-salen där många familjemedlemmar till anslagstagarna tillsammans med Lions-medlemmar från de olika stöttande distrikten.
Medicinska fakultetens dekan tillika forskningsfondens ordförande Johan D Söderholm inledde 2018 års utdelning genom att ge en kort översikt över fondens arbete och mål.
– Fonden har en bred inriktning och är en viktig del i en ung forskares karriär – för många är det här det första anslaget man får. Tittar vi på de verksamma professorer vid Medicinska fakulteten i dag har en tredjedel av dem fått ett Lionsanslag i början av sina karriärer – det visar verkligen vad det kan betyda, sa Johan D Söderholm.

Årets anslag bestod av 50 000 kronor vardera till doktoranderna medan postdoc-forskarna fick 150 000 kronor om året i tre år respektive 60 000 kronor fördelat över samma tidsperiod (se samtliga anslag nedan).

Två av anslagstagarna presenterade sin forskning för publiken. Anna Södergren fick 50 000 kronor och talade om sitt projekt som tittar på skillnaderna i blodplättarnas roll vid hjärt- kärlsjukdom – en metod som skulle kunna användas för att identifiera riskindivider i framtiden. 

Linda Bojmar fick ett postdoc-bidrag på 150 000 kronor i tre år. Hennes forskning tittar på mekanismen kring dottertumörer, så kallade mikrovesiklar från bukspottkörtel- och mag-tarmcancer och vilken roll de har vid främjandet av levermetastasering.
Linda är just nu verksam vid Weill Cornell Medical College i USA men hoppas snart komma tillbaka till Sverige och Linköping igen.
– Jag fick även ett forskningsanslag av Lions för några år sedan och det var bland annat det som möjliggjorde för mig att åka över till USA, förklarade Linda Bojmar som var väldigt tacksam över bidraget.

Adam Posluszny, sång, ackompanjerad av Max Borgström, stod för underhållningen under kvällen.

Anslag till forskarstuderande, 50 000 kr

Anna Södergren, IKE Födelseort: Gävle

Skillnader hos blodplättars funktion – spelar det någon roll?

Hjärt- och kärlsjukdom är vanligt förekommande och allvarliga tillstånd. Under 2015 var det den vanligaste dödsorsaken i Sverige och stod för lite drygt en tredjedel av alla dödsfall. Till dessa sjukdomar räknas bl.a. hjärtinfarkt och stroke. Blodplättarna är små celler i blodet, vars uppgift är att hitta skador på blodkärlen och förhindra att vi blöder från dessa. Det gör de genom att en del blodplättar klumpar ihop sig till en propp, som likt en diskpropp täpper till hålet i kärlet, dessa kallas aggregatoriska blodplättar. En del blodplättarna kan också hjälpa koagulationssystemet, som får blodet att levra sig och samtidigt förstärker den propp som blodplättarna bildat, dessa kallas prokoagulanta blodplättar. 

Om blodplättarnas funktion är hög finns risk att proppen blir för stor och täpper igen kärlet såsom vid en stroke eller hjärtinfarkt. Därför behandlas patienter med ökad risk för dessa tillstånd ofta med läkemedel som hämmar blodplättarnas funktion. Om blodplättarna är få eller har sämre funktion finns istället risk för allvarlig blödning såsom hjärnblödning. 

Vi och andra har observerat att fördelningen av blodplättar mellan olika typer, dvs aggregatoriska eller prokoagulanta blodplättar, varierar mycket mellan olika individer. Ett fåtal studier indikerar också att andelen prokoagulanta blodplättar är högre hos patienter med proppar och lägre hos patienter med blödning. Dock är betydelsen av prokoagulanta och aggregatoriska blodplättar i kroppen fortfarande okänd. 

Med detta projekt vill vi därför undersöka hur funktionen hos blodplättar och påföljande effekter på koagulationssystemet skiljer sig mellan friska personer med olika andel prokoagulanta blodplättar. Genom tillgång till alla vanliga och viktiga metoder för att undersöka blodplättarnas funktion har vi en unik möjlighet att studera denna frågeställning. Projektet kan tillföra ny information om betydelsen av blodplättar med olika funktion i kroppen. 

På längre sikt kan denna forskning bidra med kunskap som möjliggör bättre identifiering av patienter med risk för blödning och blodpropp. Kanske kan projektet också bidra med kunskap som leder till att nya och bättre behandlingsmetoder mot hjärt-kärlsjukdomar utvecklas.

Antonio Lentini, IKE Födelseort: Stockholm

Studier av normal cellutveckling för att förstå sjukdomsutveckling av barnleukemi

T-cell akut lymfatisk leukemi (T-ALL) är en aggressiv barncancer som utvecklas från omogna T-celler i tymus. T-ALL uppkommer oftast runt 2-5 års ålder och behandlas vanligtvis med hög dos cytostatika vilket trots bra behandlingssvar resulterar i återfall för 15-25 % av patienter. Ett av de viktigaste framstegen för att förstå uppkomsten av T-ALL har varit genetisk kartläggning vilket har påvisat flera olika nyckelgener som driver sjukdomsutvecklingen. Förutom mutationer har även genuttrycksförändringar använts för att påvisa flera olika undergrupper av T-ALL vilka är relaterade till T-cellernas utvecklingsstadier. 

I vår forskning har vi har nu upptäckt att gener som vanligen är muterade i T-cellslymfom istället är nedtystade i upp till 75 % av barn med T-ALL. Denna förändring förekommer främst hos patienter där drivande mutationer är okända vilket skulle kunna representera en potentiellt ny sjukdomsmekanism i T-ALL. Några av dessa gener fungerar genom att reglera genuttryck via kemiska förändringar i DNA vilket vi tidigare har visat är en viktig process i mogna T-celler. 

För att förstå hur störningar i denna process kan bidra till T-ALL krävs det först att vi förstår hur processen fungerar normalt vid T-cellsutveckling hos barn. Tillsammans med en forskargrupp vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg kan vi ta till vara på tymusar som normalt kasseras vid hjärtoperationer av barn. Från dessa kommer vi rena fram friska omogna T-celler och mäta hur nivåer och lokalisation av specifika kemiska modifikationer ändras i DNA vid de olika utvecklingsstadierna i T-celler. Till detta använder vi oss av storskalig DNA sekvensering som vi har visat vara selektiv för dessa DNA förändringar. 

Målet med vår forskning är att öka förståelsen för hur normal T-cellsutveckling sker hos barn. Denna information kan vidare utnyttjas för att fastställa vilka förändringar hos T-cellerna i barn med T-ALL som är relaterade till sjukdomsutveckling samt accelerera upptäckter av nya mål för riktade behandlingar.

Charlotte Ginstman, IKE Födelseort: Gårdsby

Preventivmedelsanvändning före och efter fetmakirurgi hos kvinnor med fetma

Fetma är ett växande folkhälsoproblem. I Sverige har 15% av den vuxna befolkningen fetma med ett BMI >30 kg/m2. Fetmakirurgi är en väldokumenterad och välfungerande behandling mot fetma. Gastric bypass är den mest använda metoden i Sverige.

Efter gastric bypass rekommenderas kvinnor undvika graviditet under 12-18 månader, men samtidigt vet man inte säkert hur/om fetmakirurgi påverkar upptaget och effektiviteten av hormonella preventivmedel. I dagsläget avråds kvinnor från att använda p-piller och mini-piller efter operationen och hänvisas till övriga preventivmedelsmetoder.

För att kartlägga hur preventivmedelsanvändningen ser ut hos kvinnor med BMI >30 jämfört med normalviktiga kvinnor har vi initierat en epidemiologisk studie. Skiljer sig förskrivningen av preventivmedel åt mellan grupperna? Har kvinnor med fetma mer biverkningar i form av blödningstrassel, söker de oftare vård pga. detta och byter de oftare preventivmedelssort?

En redan genomförd studie har inte kunnat visa några skillnader i blodets koncentrationer av de verksamma substanserna (hormoner) i p-piller före jämfört med efter fetmakirurgi. Detta talar för att de studerade p-pillerna inte tappar sin effekt efter fetmakirurgi.
Vidare undersöker vi ett av våra vanligaste kombinerade p-piller och jämför blodets koncentration hos kvinnor som genomgått fetmakirurgi med kvinnor som inte opererats. Förhoppningsvis kan vi i den studien bekräfta att läkemedelsupptaget inte tycks påverkas av operationen. Målet är att kunna ge en stadigare kunskapsgrund för preventivmedelsrådgivning till kvinnor med BMI>30.

Clara Braian, IKE, Födelseort: Kodaikanal, Indien

Det medfödda immunförsvaret har ett ”minne” och kan tränas till att bättre försvara oss mot tuberkulos

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och är en svårbehandlad, ibland dödlig lungsjukdom. Varje år insjuknar 10 miljoner människor och 1,5 miljoner dör till följd av tuberkulos. Vaccinet Bacillus Calmette Guérin (BCG), ger ett dåligt skydd mot tuberkulos framförallt hos vuxna, och sökandet efter ett nytt vaccin och nya antibiotikum har pågått länge. 

Vaccin bygger ofta på att man lär kroppens adaptiva immunförsvar att känna igen en smitta, för att snabbt kunna bilda antikroppar och skydda oss mot smittan när vi utsätts för det igen. Detta verkar fungera dåligt vid just tuberkulos och istället är det vårt medfödda immunförsvar som spelar en avgörande roll. 

Det medfödda immunförsvaret har också visat sig ha ett minne och kan minnas en tidigare infektion, samt tränas till att bättre försvara oss mot infektioner. Detta sker via metabola förändringar i cellen som leder till förändringar i genuttryck, så kallade epigenetiska förändringar.

Mitt projekt syftar till att hitta molekyler som kan användas för att träna våra immunceller till att bättre avdöda tuberkulosbakterier. Jag ska sätta samman en panel av molekyler som bland annat består av olika immunstimulerande glukaner och olika beståndsdelar av bakterier. 

De tränade cellerna studeras sedan för att hitta de celler som visar på förändrad metabolism och starkare proinflammatorisk svar, men framförallt för att hitta celler som bättre dödar tuberkulosbakterier. Sedan ska jag studera cellernas DNA för att hitta vilka epigenetiska förändringar som har skett i cellerna. Kunskapen vi får från det här projektet kan förhoppningsvis leda till nya sätt att behandla och förebygga tuberkulos.

Ingrid Jakobsen Falk, IMH Födelseort: Örebro

Vad händer med generna när patienter med akut myeloisk leukemi behandlas med cytostatika?

Akut myeloisk leukemi (AML) är en blodcancer som behandlas med cytostatika och i vissa fall benmärgstransplantation. Många patienter får till en början bra effekt av cytostatikabehandlingen, men återfallsrisken så väl som dödligheten är hög. Vid diagnos görs olika tester på blod och benmärgsprov för att göra riskbedömningar som kan hjälpa vården att t ex tidigt inleda en transplantationsprocess för de patienter som bedöms ha en hög risk för återfall. 

Trots att det i dag finns ett antal genetiska tester som guidar läkaren, saknas kunskaper för att helt förklara den stora variationen som ses i behandlingsutfall vid AML. Vi vet att leukemicellerna inte alla ser likadana ut, utan att vissa celler är känsliga för cytostatikabehandlingen medan andra står emot den och kan orsaka återfall. Det finns även små variationer mellan olika individers arvsmassa, vilket kan påverka gener som är av betydelse för hur läkemedel omsätts i kroppen. I sin tur kan denna variation göra individen mer eller mindre känslig för biverkningar av cytostatikan, medan tumörcellerna själva kan vara mer opåverkade. 

I den här studien vill vi undersöka de allra tidigaste effekterna av cytostatikabehandling vid AML hos 10 patienter – vilka gener i arvsmassan ökar eller minskar sin aktivitet? Kan vi se någon koppling mellan aktivitetsmönstret och behandlingseffekten? 

I dagsläget saknas kunskaper om dessa mycket tidiga förändringar. Vår förhoppning är att resultaten ska bidra med nödvändiga pusselbitar för att i framtiden kunna skräddarsy behandlingen av AML, och därigenom minska lidande förknippat med ineffektiv behandling, öka överlevnaden och framförallt förbättra livskvaliteten hos den enskilda patienten.

Anslag till post-doc, 150 000 kr under 3 år, totalt 450 000 kr

Hanna Henriksson, IMH Födelseort: Karlstad

En mobilapplikation (MINISTOP 2.0) integrerad i barnhälsovården för att främja hälsosamma kost- och aktivitetsvanor: en randomiserad kontrollerad studie

Övervikt och fetma hos barn är ett globalt folkhälsoproblem, och nya insatser för att motverka denna utveckling redan hos små barn efterfrågas. De senaste 5-10 åren har intresset ökat för att använda mobiltelefoner för att främja en god livsstil (så kallad mHealth) och positiva effekter på viktnedgång och hälsosamma vanor hos vuxna har erhållits. Denna randomiserade kontrollerade studie utvärderar huruvida ett 18 månader långt interventionsprogram via en smartphoneapplikation (MINISTOP 2.0) kan vara ett stöd för föräldrar för att främja goda matvanor, fysisk aktivitet samt motverka övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern. 

MINISTOP 2.0 bygger på våra tidigare resultat från MINISTOP 1.0 studien som visade en positiv effekt på 4-åringars kost- och motionsvanor. MINISTOP 2.0 innehåller viktiga modifieringar, exempelvis kommer den att översättas till vanliga språk i Sverige (t.ex. arabiska, somaliska, engelska) och distribueras inom barnhälsovården för att även barn med olika socioekonomisk och migrant bakgrund ska nås. I den planerade studien kommer 700 barn (350 intervention, 350 kontroll) rekryteras vid sitt rutinbesök inom barnhälsovården vid 2,5- års ålder. Utfallsmått är fysisk aktivitet, sömn och stillasittande (rörelsemätare), kostvanor (web-baserat verktyg), body mass index (BMI) och skärmtid (frågeformulär) vid 4 års ålder. 

Om interventionen faller väl ut kommer den erbjudas alla barn i barnhälsovården i Region Östergötland och kan implementeras nationellt. Att kunna erbjuda ett sådant evidensbaserat stöd för föräldrar till barn i den här åldern kommer vara värdefullt eftersom ohälsosamma mat- och aktivitetsvanor, övervikt och fetma ofta kvarstår upp i vuxen ålder och ökar risken för många folksjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer. Vårt projekt är helt i linje med regeringens vision att ”år 2025 ska Sverige bli bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd”.

Linda Bojmar, IKE Födelseort: Linköping

Analys av cirkulerande mikrovesiklar från bukspottkörtel- och mag-tarmcancer samt deras roll vid främjandet av levermetastasering

Metastasering orsakar de flesta cancer-relaterade dödsfall. Resektion för bukspottkörtel- och mag-tarmcancer utförs idag i botande syfte för patienter med lokal sjukdom, men sjukdomen återkommer ofta, främst i levern. 

Processen vid tumörcellers kolonisation av levern är idag bristfälligt förstådd, även om ökande kunskap tyder på att utväxt av en metastas är föregånget av bildandet av en pre-metastatisk nisch, vilket kräver rekrytering och aktivering av icke- carcinogena celltyper. Givet betydelsen av intercellulär signalering vid denna process har cirkulerande mikrovesiklar (exosomer) framskridit som nyckelbudbärare av kommunikation mellan cancerceller och deras mikromiljö genom horisontell överföring av information, såsom proteiner och nukleinsyror.

Syftet är att med hjälp av prover från bukspottkörtel- och mag-patienter utvärdera bidraget av tumör-exosomer vid inducerandet av en pre-metastatisk nisch och därmed ökad levermetastasering. Exosomer är små mikrovesiklar (ca 100 nm) vilka medierar signaler mellan kroppens celler. Tumörceller producerar stora mängder av dessa mikrovesiklar, inte bara till den omkringliggande mikromiljön utan också ut i blodbanan. Detta gör exosomer intressanta som icke-invasiva cancermarkörer. Syftet är att validera prekliniska data som pekar på exosomers inducering av levermetastasering via aktivering av stromala celler i levern som producerar extracellulärt matrix, till vilket tumörceller kan binda och påbörja kolonisering och tillväxt, metastasering.

Genom att karaktärisera exosomer från bukspottkörtel- och mag-tarmtumörer samt portavenöst och perifert blod från patienter som genomgår resektion för bukspottkörtel- och mag- tarmcancer, och dessutom analysera pre-metastatisk levervävnad från dessa patienter, ämnar denna studie till att öka förståelsen för levermetastasering. Det övergripande målet är att vi förväntar oss att denna studie kommer att ge kunskap om tidigare okända signalaxlar, vilka kan komma att fungera som måltavlor för nya förebyggande terapier, samt lägga grunden för framtida analyser, både prekliniska och kliniska, med syftet att tidigt identifiera och förhindra metastasering. Målet är att utvidga studien i Sverige och internationellt samt att inkludera andra levermetastaserande tumörtyper.

Niklas Boknäs, IKE Födelseort: Linköping

Nya analysmetoder för individanpassning av antitrombotisk läkemedelsbehandling Antitrombotisk läkemedelsbehandling minskar risken för insjuknande i proppsjukdomar

såsom hjärtinfarkt och stroke, vilka tillsammans utgör de vanligaste orsakerna till död och invaliditet i världen. I dagsläget används ett antal olika potenta antitrombotiska läkemedel för att förebygga proppsjukdomar, vilka samtliga hämmar olika delar av hemostasen, det komplexa system av proteiner och celler som kroppen använder sig av för att stoppa blödningar. Användningen av dessa potentiellt livsräddande behandlingar begränsas dock ofta av farhågor för de blödningskomplikationer som kan uppträda i samband med behandling.

Min forskning syftar till att förbättra vår kunskap om hur vi kan optimera och individanpassa antitrombotisk läkemedelbehandling för hitta den mest fördelaktiga balansgången mellan en minimerad blödningsrisk och ett kraftfullt skydd mot nya proppar. Med denna ansökan vill jag vidareutveckla två analyser som har utvecklats inom vår grupp för att mäta hemostas, och testa om de kan användas för att förutsäga blödningsrisk hos enskilda patienter. Det ena testet analyserar trombocyternas funktion med hjälp av flödescytometri och har tidigare använts på vår klinik för att utreda patienter med blödningsbesvär. Det andra testet är helt nytt och baseras på en analys av koagelretraktion, en process där trombocyterna drar ihop fibrintrådarna i ett nybildat koagel. 

Genom att undersöka om dessa tester kan särskilja vilka patienter som har drabbats av en blödning under behandling med två olika trombocythämmande läkemedel efter hjärtinfarkt, får vi en inblick i hur värdefulla dessa tester kan komma att bli för att vägleda behandlingsbeslut i framtiden.

Förutom att min forskning kan få värdefulla kliniska tillämpningar i form av tester som kan förutsäga blödningsrisken hos enskilda patienter, bidrar den även till att fördjupa vår kunskap om vilka hemostatiska funktioner som måste bevaras för att undvika allvarliga blödningar vid antitrombotisk läkemedelsbehandling. På längre sikt kan detta leda till färre dödsfall i hjärt- kärlsjukdom genom bättre förebyggande behandling med färre allvarliga blödningskomplikationer.

60 000 kr under tre år, totalt 180 000 kr

Esi Domi, IKE, Födelseort: Elbasan, Albanien

En studie i molekylära mekanismer och hjärnnätverk som styr tvångsmässigt alkoholintag

Alkohol är en av de starkast bidragande orsakerna till den globala sjukdomsbördan. I Sverige uppskattas 6% av befolkningen vara beroende av alkohol. Tvångsmässigt alkoholintag, dvs. upprepat drickande trots negativa följder såsom ekonomiska eller fysiska konsekvenser, är en nyckelkomponent i alkoholberoende. 

Idag finns bara ett fåtal läkemedel mot sjukdomen, och dessa är bara i begränsad omfattning effektiva mot tvångsmässigt alkoholbruk. Därför finns ett stort behov av nya läkemedel. För att ta fram dessa krävs mer kunskap om de molekylära mekanismer som leder till att patienten mister kontrollen och fortsätter sitt drickande trots negativa konsekvenser. I detta arbete spelar djurmodeller en avgörande roll.

Precis som hos människor är det bland råttor bara vissa individer som fortsätter att konsumera alkohol trots att intaget leder till ett obehag. Detta kan liknas vid den kontrollförlust som uppvisas hos patienter med alkoholbrukssyndrom. Vi har funnit att detta tvångsmässiga alkoholintag är kopplat till ökad aktivitet i två hjärnområden: centrala amygdala och orbitofrontala kortex. Dessa regioner bearbetar känslor och beslutsfattande, två processer vars funktion blir störd i samband med den kontrollförlust hos alkoholberoende.

I föreliggande studie kommer jag att studera hur dessa råttor uttrycker sina gener i dessa hjärnregioner. Efter att ha identifierat generna som styr råttornas kontroll över sitt alkoholintag, kommer jag att försöka återställa kontrollförmågan, dels genom att undersöka effekten av nya läkemedel, och dels genom att injicera s.k. virusvektorer i de två hjärnregionerna. Dessa konstgjorda vektorer används för att specifikt öka eller minska uttrycket av de identifierade generna, och kan påvisa om genprodukterna påverkar kontrollen över drickande. 

Med hjälp av denna kunskap hoppas vi ta fram kunskap som leder till nya läkemedel för att på farmakologisk väg behandla den underliggande förlusten av kontroll som är grunden i ett tvångsmässigt beteende.

 

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll